Sök:

Sökresultat:

3394 Uppsatser om Värdefulla egenskaper - Sida 16 av 227

Hur konstigt som helst! ? hur ADJEKTIV/ADVERB som helst - konstruktionens anvÀndning och egenskaper

Specialarbete, 7,5 hp Svenska sprÄket,fortsÀttningskurs 1203 Vt 2012Handledare: Benjamin Lyngfelt.

JÀmförelse av vÀgpunkter och navigationsnÀt för vÀgfinning

DÄ artificiella intelligenta agenter försöker navigera i en virtuell vÀrld med statiska hinder sÄ behöver dess vÀg berÀknas. För denna berÀkning anvÀnds ett lager som beskriver hur och vart agenten kan röra sig i vÀrlden kallat för sökrymd. Detta kan göras pÄ flera olika sÀtt vilket ger skillnad i prestanda och minnesÄtgÄng samt indirekta fördelar genom sÀttet sökrymden Àr uppbyggd pÄ. Genom att jÀmföra dessa skillnader i olika miljöer sÄ kan resultatet pÄvisa vilka egenskaper sökrymdstyperna ger i de olika miljöerna.Rapporten visar att n-sidat polygonbaserat navigationsnÀt ger mycket bra egenskaper i de olika mÀtningarna och ger Àven flera fördelar pÄ grund av dess utformning som gör att det kan anpassa sig bra till olika miljöer..

PLATSCHEFENS FÖRMÅGA ATT ÖKA PRODUKTIVITETEN - en jĂ€mförande studie av fyra arbetsplatser hos Peab -

studier visar en lÄg produktivitet jÀmfört med andra branscher men ocksÄ komplexiteten av produktivitetsmÀtningar. Syftet med rapporten Àr att undersöka platschefens roll och vilka faktorer som pÄverkar förmÄgan att fÄ ut produktiviteten pÄ en byggarbetsplats. Fallstudien genomfördes pÄ fyra av Peabs projekt och frÄgestÀllningen besvarades med hjÀlp av kvalitativa och kvantitativa metoder i form av intervjuer och enkÀtundersökningar. Vidare undersöks produktivitetspÄverkande faktorer sÄsom kommunikation, motivation, kompetens och samarbete. Vid jÀmförelse anvÀnds en incitamentkvot som stÀlls i relation till enkÀtundersökningarna och intervjuerna.Resultatet visar tydliga skillnader mellan platschefernas förmÄgor, arbetssÀtt och egenskaper som leder till en skillnad i produktivitet pÄ arbetsplatserna.Slutsatsen visar vilka egenskaper och arbetssÀtt som tenderar i att ge en hög produktivitet..

Egenskaper för vÀrmebehandlat virke

VÀrmebehandling av virke, som metod för att modifiera virkets egenskaper, Àr inte nÄgon nyhet pÄ marknaden. Attegenskaperna hos virke förÀndras dÄ det utsÀtts för höga temperaturer har varit kÀnt lÀnge och flera metoder förvÀrmebehandlinghar utvecklats och industrialiserats. I Sverige har dock vÀrmebehandlat virke inte slagit igenom pÄ marknaden inÄgon större grad.VÀrmebehandlat virke tillskrivs en mÀngd förbÀttrade egenskaper jÀmfört med obehandlat virke, t~ex ökat motstÄnd motnedbrytning och ökad dimensionsstabilitet. FÀrgen pÄ virket förÀndras ocksÄ vid vÀrmebehandling. Virket blir mörkare vilketgör det attraktivt som alternativ till populÀra trÀslag som inte vÀxer i Sverige.

Genusordningens jÀrngrepp- en internationell studie kring kvinnliga lÀrares arbetssituation.

Detta examensarbete avser att beskriva hur kvinnliga lÀrare ser pÄ deras arbetsvillkor och hur maktstrukturer pÄverkar deras arbete. TvÄ kvinnor och en manlig lÀrare har blivit intervjuade i New South Wales, Australien och tvÄ kvinnor och en man har blivit intervjuade i södra Sverige. Jag har anvÀnt mig av genusteorier för att analysera mina informanter svar. Resultatet i denna uppsats visar pÄ att genusordningen pÄverkar lÀrarens roll, arbetsvillkor och status negativt. Detta eftersom de regler som finns för bÄde profession och status Àr uppbyggda efter manliga normer och lÀraryrket bestÄr frÀmst av kvinnor.

Fördomar och skillnader pÄ ledarskap sett ur ett genusperspektiv

Det finns fyra kvinnliga ordinarie VD i 300 börsnoterade företag och 85 % av alla styrelseuppdrag innehas av mÀn. En anledning till att kvinnor Àr en minoritet bland diverse maktpositioner kan möjligen förklaras av att det kan finnas hinder och fördomar gentemot kvinnligt ledarskap. Det vi Àmnar undersöka i denna artikel Àr vilka fördomar mot kvinnligt ledarskap som finns. Tre kategorier av deltagare, folket, medarbetare och ledare har deltagit i denna kvantitativa undersökning. Genom enkÀtfrÄgor har vi faststÀllt vilka egenskaper som generellt appliceras pÄ kvinnligt respektive manligt ledarskap.Resultatet visar att det finns förutfattade meningar om bÄde de kvinnliga och manliga ledaregenskaperna och att deras egenskaper skiljer sig Ät.

Vad avgör vem som anstÀlls?

Det blir i slutet av sin utbildning naturligt att en börjar fundera över hur det första jobbet efter utbildningen ska förvÀrvas. Av den anledningen ansÄgs det intressant att ta reda pÄ vad rekryterarna pÄ rederierna baserar sina beslut pÄ vid anstÀllning av styrmÀn. Syftet med denna undersökning blev dÀrför att ta reda pÄ vilka faktorer som Àr mest avgörande nÀr en nyexaminerad sjökapten söker jobb som juniorstyrman. För att fÄ en djupare bakgrundsförstÄelse för Àmnet söktes det efter tidigare arbeten angÄende rekrytering av juniorstyrmÀn. Efter det kunde nÄgra faktorer uteslutas och nÄgra faktorer var i behov av att undersökas vidare.

Instrument för bedömning av arbetsförmÄga : En systematisk litteraturstudie

Att vara aktiv och klara av att utföra sitt arbete har en central betydelse för en individs hÀlsa och vÀlbefinnande. Begreppet arbetsförmÄga Àr ett komplext begrepp som beskrivs som flerdimensionellt. Vid bedömning av arbetsförmÄga Àr det viktigt att bedömaren anvÀnder sig av tillförlitliga metoder som syftar till att hjÀlpa individen med sin fortsatta rehabilitering. Syftet med studien Àr att kartlÀgga olika bedömningsinstrument som mÀter arbetsförmÄga i olika avseenden. Bland annat vilket syfte instrumentet har, vilken datainsamlingsmetod instrumentet anvÀnder samt vilka psykometriska egenskaper som har prövats för instrumentet.

Analys av vÄgdigitala filter

IIR-filter Àr överlÀgsna traditionellt skapade FIR-filter pÄ mÄnga punkter. De klarar sig med en klart lÀgre ordning för att realisera ett filter med samma egenskaper. En nackdel Àr dÀremot att filtret Àr klart kÀnsligare för koefficient kvantisering och förlorar sina egenskaper nÀr koefficienterna Àndras, detta intrÀffar Àven om förÀndringen Àr liten. Genom den speciella struktur som vÄgdigitala filter anvÀnder sig av kommer man runt detta problem. Det betyder bl.a.

Den upplevda kontrollen, sociala stödet, arbetskraven och nyttjandetav friskvÄrdsförmÄner

AbstractI denna studie kommer vi undersöka hur maskuliniteter framstÀlls i utvalda exempel frÄn tidningen King of Sweden. Vi vill besvara vÄra frÄgestÀllningar kring hur maskuliniteter uttrycks i de utvalda bild- och textexemplen frÄn King och vilka uttryck och egenskaper som kan uttolkas tillhöra dessa. Vidare undrar vi om nÄgon av dessa maskuliniteter kan tolkas som en föredragen och dominerande maskulinitetstyp tack vare de egenskaper och vÀrden den representerar. Slutligen vill vi se till tidningens presenterade stadgar om förutbestÀmt uttryck och innehÄll för att undersöka hur vÀl dessa stÀmmer in i de text- och bildexempel som vÀljs ut.För att försöka besvara frÄgestÀllningarna söker vi efter mönster i bild och text ur ett flertal nummer av tidningen. Dessa mönster tolkar vi som exempel pÄ uttryck av tidningens sÀtt att framstÀlla maskulinitet, dÀr vi ser om samma typ av egenskaper eller uttryck Äterkommer i flertalet nummer.

Analys av försÀsongstrÀningen hos ett svenskt damfotbollslag pÄ elitnivÄ

Syftet med denna studie var att analysera vilken del av försĂ€songstrĂ€ningens tvĂ„ cykler som pĂ„verkade styrka och explosivitet i nedre extremitet, accelerationsförmĂ„ga, agility och anaerob uthĂ„llighet genom att sammanstĂ€lla dessa egenskaper hos kvinnliga elitfotbollsspelare, för att dĂ€refter kunna utvĂ€rdera om försĂ€songstrĂ€ningen förbĂ€ttrade dessa egenskaper.Tester som kunnat pĂ„visa viktiga och avgörande fysiska kvalitĂ©er hos elitfotbollsspelarevaldes ut och dessa genomfördes vid tre tillfĂ€llen; före, under och efter försĂ€songstrĂ€ningen. Testerna var; knĂ€böj, vertikalhopp, 15 m sprint, T-test och YO-YO Intermittent ÅterhĂ€mtningstest (YO-YO IÅ).Studien innefattade 24 damfotbollsspelare pĂ„ elitnivĂ„ frĂ„n alla spelarpositioner.Till den andra testomgĂ„ngen observerades en signifikant förbĂ€ttring av styrka, agility och anaerob uthĂ„llighet. Vid de andra testerna observerades ingen skillnad.Första delen av försĂ€songstrĂ€ningen utvecklade till viss del spelarna Ă„t rĂ€tt hĂ„ll genom en förbĂ€ttring av styrkan i nedre extremiteten. Den signifikanta förbĂ€ttringen i agility och anaerob uthĂ„llighet kom lite för tidigt, det vill sĂ€ga under den första cykeln avförsĂ€songstrĂ€ningen, vilket hade varit mer önskvĂ€rt efter den andra cykeln. Detta innebĂ€r attandra viktiga egenskaper kan ha försummats..

ÖnskvĂ€rda egenskaper hos en försĂ€ljningschef i en sĂ€ljande organisation : En studie utifrĂ„n försĂ€ljningschefer och anstĂ€lldas perspektiv i fastighetsmĂ€klarbranschen

SAMMANFATTNINGTitel:ÖnskvĂ€rda egenskaper hos en försĂ€ljningschef i en sĂ€ljande organisation - en studie utifrĂ„n försĂ€ljningschefer och anstĂ€lldas perspektiv i fastighetsmĂ€klarbranschenNivĂ„:Examensarbete för kandidatexamen i företagsekonomi.Författare:Erika Ekström, Helga WinklerHandledare:Jonas KĂ„gströmDatum:2015 ? majSyfte:Syftet med denna studie Ă€r att skapa ökad förstĂ„else för försĂ€ljningschefers önskvĂ€rda egenskaper samt hur dessa upplevs utifrĂ„n försĂ€ljningschefers och anstĂ€lldas perspektiv.Metod:Med syfte att skapa ökad förstĂ„else kring försĂ€ljningschefers önskvĂ€rda egenskaper, sĂ„ har studien utförts pĂ„ ett kvalitativt vis. För att samla in data har semistrukturerade intervjuer genomförts dĂ€r nitton fastighetsmĂ€klare och tio försĂ€ljningschefer inom fastighetsmĂ€klarbranschen intervjuats. Den insamlade datan har analyserats med hjĂ€lp av programmet Nvivo och LadderUx.Resultat & slutsats:Det vi kan konstatera Ă€r att lyssna Ă„terkommit som en viktig förmĂ„ga i varje analys och kan dĂ€rmed anses som den mest önskvĂ€rda egenskapen för en försĂ€ljningschef att inneha enligt denna studie. Genom detta arbete kan vi utlĂ€sa att vara försĂ€ljningschef Ă€r komplext och det krĂ€vs stor potential för att tillfredsstĂ€lla varje anstĂ€llds behov samt att ha förmĂ„ga att driva organisationen framĂ„t.

En utredning gÀllande vilken information en kravspecifikation bör innehÄlla ur ett kontraktperspektiv

Utvecklingen av informationssystem utförs vanligen med hjÀlp av en systemutvecklingsmodell dÀr kravhanteringsaktivitetens (Requirements Engineering ? RE-processen) syfte Àr att samla in och bearbeta kundens alla krav pÄ systemet. Den slutliga produkten av RE-processen Àr en kravspecifikation dÀr alla kraven gÀllande exempelvis systemets funktionalitet, syfte etc skall specificeras.Det Àr inte alltid sjÀlvklart vilken information som en kravspecifikation bör innehÄlla dÄ detta dokument kan för bÄde kunden och leverantören ses som ett kvitto pÄ vad som skall utvecklas och hur det skall gÄ till. Dokumentet skall nÀmligen fungera som ett underlag för de sÄ kallade implementations- och designaktiviteterna i systemutvecklingsarbetet samt fungera som ett underlag för diskussion och kontrakt mellan leverantör och kund gÀllande utvecklingen av informationssystemet. Kravspecifikationen bör dÀrför innehÄlla komplett och förstÄelig information sÄ att detta dokument uppfyller sina syften.

Hur relaterar det optimala valet av klassificeringsmetod till datamaterialets egenskaper? : En jÀmförande studie mellan logistisk regression, elastic net och boosting tillÀmpat pÄ klassificeringstrÀd.

PÄ sistone har allt mer kritik riktats mot forskning inom klassificering. Trots att forskningen har resulterat i en uppsjö av klassificeringsmetoder finns det de som menar att den har varit ett misslyckande och pekar pÄ det faktum att ingen klassificeringsmetod anses vara systematiskt bÀttre Àn den andra eller ens rena gissningar. Detta leder till att valet av klassificeringsmetod i mÄnga fall vilar pÄ individuella preferenser snarare Àn pÄ vetenskaplig grund. Enligt litteraturen bottnar detta faktum i ett underliggande samband mellan det optimala valet av klassificeringsmetod och egenskaperna som karaktÀriserar datamaterialet.Uppsatsen tar avstamp frÄn denna problematik och syftar till att undersöka kopplingen mellan det optimala valet av klassificeringsmetod och datamaterialets egenskaper. Denna intention uppnÄr vi genom att tillÀmpa logistisk regression, elastic net och boosting tillÀmpat pÄ klassificeringstrÀd pÄ sex verkliga datamaterial med varierande statistiska egenskaper.Resultatet visar att den relativa klassificeringsförmÄgan varierar med datamaterialen.

?Shouldn?t I be in your position?? : En studie av klass och kön i Marie Lus Legendtrilogi

Syftet med uppsatsen Àr att studera de tvÄ huvudkaraktÀrerna i Marie Lus Legendtrilogi för att undersöka om och i sÄ fall hur deras egenskaper Àr formade av deras klass- och könstillhörighet, vad som möjliggör eller orsakar deras klassresor samt hur de pÄverkas av att röra sig mellan olika samhÀllsklasser. Studiens teoretiska utgÄngspunkt Àr att det inte enbart gÄr att analysera en maktordning utan att Àven ta hÀnsyn till andra maktordningar.Jag har utgÄtt ifrÄn Maria Nikolajevas uppstÀllning av stereotypt manliga och kvinnliga egenskaper, Roberta Seelinger Trites teorier om hur makt fungerar bÄde förtryckande och frigörande för subjektet, samt Sanna Lehtonens teorier om normbildning kring klass som identitetskategori.I uppsatsen kommer jag fram till att karaktÀrernas egenskaper Àr mer kopplade till deras klass, och mindre till deras kön. Flickan frÄn överklassen sÀtter större vÀrde pÄ sig sjÀlv, medan pojken frÄn underklassen vÀrderar sig sjÀlv lÀgre. Hon har Àven haft tillgÄng till utbildning som gjort henne snabb, stark och rationell, medan han inte Àr lika trÀnad som hon Àr och dÀrmed mer kÀnslostyrd.Klassresor möjliggörs av socialt och kulturellt kapital samt trogenhet gentemot landet de lever i.KaraktÀrerna pÄverkas av möten med andra klasser pÄ sÄ sÀtt att de omvÀrderar synen pÄ sig sjÀlva samt förhandlar med den makt de blivit tilldelade..

<- FöregÄende sida 16 NÀsta sida ->