Bakgrund: I dagens samhĂ€lle Ă€r fetma ett vĂ€lkĂ€nt medicinskt och socialt problem. Inom sjukvĂ„rden har denna patientgrupp ett stort behov av sjukvĂ„rd och det kommer att bli större inom nĂ€rliggande framtid. Negativa attityder till personer med övervikt och fetma har sin grund tillbaka i historien. Även om en patient lider av fetma skall denna inte bemötas krĂ€nkande eller fördomsfullt. Den individuella mĂ€nniskosynen pĂ„verkar det professionella bemötandet inom hĂ€lso- och sjukvĂ„rden.

Uppsatsens syfte Àr att bidra till utvecklingen av kunskap om tyst kunskap i allmÀnhet och inom dramapedagogik i synnerhet. I denna uppsats undersöks tyst kunskap inom dramapedagogik genom att synliggöra en dramapedagogs pedagogiska strategier. I förlÀngningen Àr Àven förhoppningen att uppsatsens resultat kan bidra till att utveckla de pedagogiska strategierna samt stÀrka den dramapedagogiska professionen. Teoretiska utgÄngspunkter Àr i huvudsak olika teorier om tyst kunskap. De metoder som anvÀnds Àr observation, intervju samt analys med hjÀlp av tvÄ strateginÀt i dataprogrammet Complador. Uppsatsens huvudsakliga slutsats Àr att en stor del av informantens professionella övervÀganden och handlanden baseras pÄ hennes tysta kunskap.

Denna uppsats undersöker vad specialpedagoger vid rehab- och habilitering upplever att elever, som har varaktig kognitiv funktionsnedsÀttning efter behandling av hjÀrntumör, behöver för stöd i sin skolgÄng. I studien söks svaret pÄ vilka utmaningar eleverna stÄr inför efter sjukdom och behandling samt vilka anpassningar, metoder och strategier som eleverna kan behöva. Studien har inspirerats av innehÄllsanalys som vetenskaplig metod och resultatet bygger pÄ intervjuer med Ätta informanter. Analysen av datamaterialet resulterade i ett övergripande tema Elevens frÀmlingskap till sig sjÀlv och strategier för nyorientering och tre kategorier Identitet- en utmaning, Samverkan vid anpassningar samt RÄd till pedagoger.Resultatet visar att eleverna har en spretig kunskapsprofil med ojÀmna kognitiva förmÄgor och att svÄrigheter blir synliga dÄ kraven ökar. MÄnga elever upplevs kÀnna ett frÀmlingskap till sig sjÀlv vilket pÄverkar hur stödet tas emot i skolan.

I denna uppsats studeras textuella drag i elevtexter som bedömts med högsta betyg pÄ de nationella proven i svenska pÄ gymnasiet. Proven som undersöks Àr frÄn tre olika Är; 1996, 2003 och 2013. Syftet Àr att se om det finns förÀndringar över tid bland de textuella drag som kan kopplas till kvalitet. Texturvalet spÀnner över bÄde en kursplansrevision och ett lÀroplansskifte.Kvantitativa och kvalitativa analyser utförs pÄ totalt 24 stycken elevtexter. De textuella variabler som undersöks Àr textlÀngd, ordlÀngd, andel lÄnga ord, meningslÀngd, lÀsbarhetsindex, ordvariationsindex, talsprÄksformer, styckeindelning, fundament samt inledning och avslutning.

BakgrundAllergi och annan överkÀnslighet Àr vanliga kroniska sjukdomar. MÄlet med omvÄrdnaden vid allergi och annan överkÀnslighet Àr att individen i görligaste mÄn skall kunna leva det liv som han/hon vill. Det Àr oftast ett livslÄngt lÀrande och den som utför omvÄrdnaden mÄste kunna se patientens sÄrbarhet, mÄste lÀra kÀnna patienten, samt vilja, kunna och ha en möjlighet att hjÀlpa patienten.SyfteSyftet med uppsatsen var att belysa faktorer som patienter anser pÄverkar omvÄrdnaden. Ett annat syfte var att relatera resultatet av litteraturöversikten till förhÄllanden vid astma- och allergimottagningar i öppenvÄrd.MetodLitteraturöversikten bygger pÄ en sammanstÀllning av 12 vetenskapliga artiklar. Litteratursökning gjordes i databaserna PubMed och CINAHL.ResultatGod omvÄrdnad karakteriseras av att patienten kan delta i och vara aktiv i omvÄrdnaden.

Bakgrund:År 1864 stiftades en lag som gjorde det olagligt för en man att utöva vĂ„ld mot den kvinna han hade en nĂ€ra relation med. VĂ„ld mot kvinnor i en nĂ€ra relation Ă€r idag ett vĂ€xande samhĂ€llsproblem. Kvinnor som Ă€r utsatta för vĂ„ld i en nĂ€ra relation undviker ofta att söka hjĂ€lp dĂ„ de Ă€r rĂ€dda för att bli dĂ„ligt bemötta, dömda och ifrĂ„gasatta. Det Ă€r dĂ€rför av stor vikt att hĂ€lso- och sjukvĂ„rdspersonal vĂ„gar frĂ„ga kvinnor om de har blivit utsatta för vĂ„ld för att kunna uppmĂ€rksamma problemet.Syfte:Syftet med denna studie var att belysa hur kvinnor upplever vĂ€lbefinnande samt lidande i en nĂ€ra relation dĂ€r vĂ„ld förekommer.Metod:En kvalitativ studie valdes. Fem sjĂ€lvbiografier valdes som belyste kvinnors upplevelser av vĂ„ld i en nĂ€ra relation.

Detta examensarbete tar reda pÄ möjligheterna och förtjÀnsterna med att anvÀnda musik som undervisningsmetod. PoÀngen med uppsatsen har varit att hitta ett samband mellan musik och sprÄkutveckling. Jag har Àven undersökt hur man arbetar med musik som inlÀrningssÀtt pÄ en förskola och en grundskola, som har musik som profilering. TvÄ av informanterna var med mig under den minimusikal som jag har gjort och berÀttat sin syn pÄ Àmnet. Forskningen visar en koppling mellan de kommunikativa och musikaliska fÀrdigheter som vi mÀnniskor anvÀnder för att uttrycka oss.

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur lÀrare i ett arbetslag ser pÄ svÄrigheter med att arbeta som en enhet med Àmnesövergripande undervisning samt vad deras resonemang grundar sig i. Följande frÄgestÀllning stÄr till grund för att besvara syftet: Hur resonerar arbetslag kring svÄrigheter med Àmnesövergripande undervisning i skolan? Teorin som analysen grundar sig i Àr uppbyggd pÄ tanken att undervisning ska baseras i forskning och att det ska föras en diskussion mellan lÀrarna om undervisningen. Genom dessa diskussioner ska professionen stÀrkas och med det Àmnesövergripande arbetet ska professionaliteten öka. Metoden Àr av kvalitativ karaktÀr och bestÄr av semi-strukturerade gruppintervjuer i fem olika arbetslag pÄ tvÄ olika högstadieskolor.

Bakgrund: Att drabbas av cancer som ung vuxen innebÀr ett avbrott i livsprocessen och det kan upplevas som en katastrofal förÀndring. NÀr en mÀnniska upplever att helheten hotas uppstÄr ett lidande, unga vuxna som drabbas av allvarlig sjukdom kan uppleva traumatisk kris. Det Àr viktigt att i ett tidigt stadium fÄnga upp och stötta unga vuxna med en cancerdiagnos eftersom lidandet kan lindras under sjukdomsprocessen. Individer som fÄr social och professionellt stöd orkar engagera sig i ÄterhÀmtningsprocessen och kan uppnÄ bÀttre livskvalité. Syfte: Studiens syfte var att belysa unga vuxnas behov av stöd under behandling av cancersjukdom.

Denna uppsats syftar till att göra en explorativ studie om vad lÀxor Àr och varför de finns i skolan. Syftet Àr sÄledes att undersöka vad som menas med lÀxa, vilken betydelse sjÀlva ordet har och har haft, beröra lÀxfrÄgan genom intervjuer med tre yrkesverksamma lÀrare, genomgÄng av nationella regler som styrt skolan frÄn 1842 och framÄt, samtida debatt samt en undersökning av en del av den tidigare forskningen kring lÀxor i en svensk kontext.Studien visar att lÀxa nÀmns i regelverken under en period pÄ 1950-60 talen men finns som begrepp redan i fornsvenskan, och anvÀnds i skolans vÀrld Ätminstone frÄn 1800-talets slut. Intervjuerna med de tre yrkesverksamma lÀrarna tyder pÄ att lÀxor uppfattas och anvÀnds olika i skolan idag bland annat för att det Àr ofta upp till den enskilda lÀraren att bestÀmma om lÀxors vara eller inte vara, i vilken omfattning och i vilka Àmnen de kan ges.LÀxa har under senare tid kommit att bli en rÀttvise- och jÀmlikhetsfrÄga. Olika grundförutsÀttningar dels i hemmen och dels i skolorna att kunna stödja barnen med hemuppgifterna Àr en aspekt pÄ lÀxans följder, men ocksÄ bland annat med tanke pÄ möjligheten till skattesubventionerat RUT-avdrag till professionella lÀxhjÀlpare för de som har rÄd.Framtida forskning i Àmnet skulle kunna vara en intervjustudie med elever-förÀldrar och lÀrare för att se pÄ vilka sÀtt skolan kan anpassa sig bÀttre till rÄdande förutsÀttningar i det samhÀlle som finns idag och imorgon..

Att inte veta om att man har en psykisk funktionsnedsÀttning kan pÄverka individens sjÀlvbild, vilket Àven kan resultera i utanförskap i samhÀllet. Detta kan ha lett till att man aldrig fÄtt kontakt med arbetsmarknaden eller brytt sig om att ta kontakt med Arbetsförmedlingen. Syftet med denna uppsats var att utforska om det fanns en gemensam nÀmnare till att personer med psykisk funktionsnedsÀttning som deltog i projektet Unga till Arbete i GÀvle fick ett arbete, samt att öka förstÄelsen för hur de upplevde mötet med myndigheter generellt och med Arbetsförmedlingen i synnerhet.  Fyra intervjuer med personer som hade diagnosen psykisk funktionsnedsÀttning, varav tvÄ av dem kvinnor och tvÄ mÀn genomfördes och bearbetades med induktiv tematisk analys. Ur analys av intervjumaterialet genererades följande övergripande teman: bristande uppmÀrksamhet, oförstÄelse samt undermÄlig samverkan mellan myndigheter och professionella, vilka gÀllde och följt deltagarna frÄn tidig skolgÄng fram till vuxen Älder. Resultatet visade att projektet Unga till Arbete i GÀvle hjÀlpt respondenterna att fÄ stöd och dÀrmed ett arbete.

MiFID (Markets in Financial Instrument Directive) Àr ett EU-direktiv som trÀdde i kraft den 1 november 2007, vilket har för avsikt att avreglera och harmonisera finansmarknaderna i Europa samt ge investerare ett ökat skydd. MiFID har inneburit förÀndringar för vÀrdepappershanterande företag som exempelvis de svenska bankerna som handlar med vÀrdepapper och ger rÄd till kunder i samband med dessa affÀrer. Utredningens syfte Àr att undersöka hur LÀnsförsÀkringar och SEB har tolkat MiFID med avseende pÄ skyddet för privata investerare. För att uppfylla syftet har författarna gjort tvÄ intervjuer pÄ respektive bank. Den teoretiska referensram som anvÀnds Àr Regeringens proposition 2006/07:115 vilken ligger till grund för MiFID:s implementering i svensk lag.

Syftet med denna studie Àr att undersöka gymnasielÀrares uppfattningar kring bedömning i dans; vad de ser som möjligheter och svÄrigheter. Tre kvalitativa intervjuer genomfördes och analyserades genom en fenomenografisk teoriansats.I resultatet framgÄr att lÀrarna försöker integrera tvÄ olika synsÀtt; det ena representerar den professionella dansvÀrlden dÀr fokus ligger pÄ kÀnsla, intuition och produkten (förestÀllningen). Den andra representerar den skolastiska vÀrlden, dÀr konkreta och sakliga betygskriterier tillsammans med processen (utvecklingen) Àr prioriterat. LÀrarna visar alla prov pÄ frustration över betygskriterierna, speciellt dÄ de ska beskriva olika kvaliteter inom dansen. Dessa anses svÄröversatta, och de krÀver dessutom en gradering, dÀr det klart framgÄr vad som skiljer olika betyg emellan.

Syftet med uppsatsen Àr att studera hur socialsekreterare vid socialkontoren i Göteborgs Stad uppfattar och förstÄr Socialjourens arbete, med utgÄngspunkt frÄn barnavÄrdsÀrenden som varit föremÄl för insats pÄ Socialjouren. FrÄgestÀllningarna innefattar hur socialsekreterarna uppfattar Socialjourens bedömningar, vilka konsekvenser Socialjourens insatser kan fÄ för socialsekreterarna i den fortsatta handlÀggningen samt vilken betydelse Socialjourens insats kan ha för socialsekreterarnas fortsatta relation med klienten. Studien Àr genomförd med hjÀlp av en kvalitativ metod dÀr fem kvalitativa intervjuer genomförts med totalt sju informanter. Alla informanter jobbar vid studiens genomförande pÄ en barn- och familjeenhet pÄ nÄgot av socialkontoren i Göteborg. Resultaten i studien visade att socialkontoren var nöjda med Socialjourens bedömningar och de uppfattade inte att Socialjourens insatser nÀr det gÀller barnavÄrdsÀrenden har nÄgra lÄngsiktiga konsekvenser, vare sig för den fortsatta handlÀggningen eller för den fortsatta relationen med klienterna.

Under 1990-talet utspelade sig en bitter kamp om marknadsandelar mellan de tvÄ ledande webblÀsare Internet Explorer och Netscape Navigator, det sÄ kallade webblÀsar-kriget. Kriget hade till följd att webblÀsarna blev nÀstan helt inkompatibla. Sedan dess pÄgÄr en stÀndig utveckling av gemensamma standarder för webben. Idag Àr förutsÀttningarna för kompatibilitet mycket bÀttre Àn för tio Är sidan, men problemet Àr inte fullstÀndigt avhjÀlpt. De moderna webblÀsare Internet Explorer 6, Firefox 1.5, Opera 8.5 och Safari kan Äterge en och samma webbsida visas pÄ olika sÀtt trots att det finns gemensamma standarder.