Syftet med litteraturstudien var att belysa vikten av att sjuksköterskan kan skapa en god relation och inge trygghet till en patient som vÄrdas inom psykiatrisk vÄrd. Vad det Àr som skapar denna trygghet i relationen mellan patient och vÄrdgivare? Litteraturstudien behandlar tio vetenskapliga artiklar, vars data analyserats enligt Fribergs principer för kvalitativa studier. Under resultatanalysen framtrÀdde fyra teman kring att etablera trygghet; vad som frÀmjar respektive hÀmmar trygghetskÀnslan ur patientens och sjuksköterskans perspektiv. BÄda parter pÄverkar relationens kvalitet och klimat, och sjuksköterskan har i sin professionella yrkesroll större möjlighet och ansvar att upprÀtta och vidmakthÄlla en god relation Àn vad som kan ÄlÀggas en patient.

Syftet med examensarbetet har varit att undersöka hur lÀrare i förskolan ser pÄ professionalism och hur det Äterspeglas i arbetet. Syftet var Àven att öka förstÄelsen för den professionella förskollÀrarens betydelse för förskolans verksamhet. Undersökningen byggs pÄ observationer och intervjuer som jÀmför förskollÀrarnas handlande gentemot deras uttryckta tankar kring professionalism. Undersökningen Àr genomförd pÄ en förskola dÀr tvÄ olika avdelningar var medverkande. Studien baseras pÄ förskollÀrarnas individuella roll dÀrför var inte antalet förskolor avgörande för att kunna besvara forskningsfrÄgorna i undersökningen.

Det har tidigare forskats pÄ sambandet mellan tillfÀlliga anstÀllningar och individers vÀlbefinnande. Forskningen har dÀremot inte uppmÀrksammat om lÀngden pÄ den ÄterstÄende avtalstiden har nÄgon inverkan pÄ de anstÀlldas psykiska hÀlsa. Syftet med denna studie var att undersöka om lÀngden pÄ den ÄterstÄende kontraktstiden kan predicera fotbollsspelares psykiska hÀlsa. Studien kontrollerade Àven om Älder, förÀldraskap och planer för framtiden kunde ha nÄgon inverkan pÄ spelares psykiska hÀlsa i relation till ÄterstÄende kontraktstid. Detta undersöktes genom en enkÀtstudie dÀr 101 professionella fotbollsspelare frÄn fem svenska elitlag deltog.

Det övergripande syftet med denna kandidatuppsats Àr att utforska hur professionella hjÀlpare inom psykiatrin i Norrland etablerar och upprÀtthÄller hjÀlpande relationer samt vilken syn de har pÄ betydelsen av relationen för behandlingens utfall. I studien intervjuades fyra kuratorer som var anstÀllda pÄ psykiatriska kliniken i Norrland, varav tvÄ kvinnor och tvÄ mÀn som representerade olika mottagningar. Det insamlade materialet analyserades med hjÀlp av en hermeneutisk metod och strukturerades upp med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys. I resultatet framkom det att intervjupersonerna sÄg relationen som vÀldigt viktig, bÄde för att fÄ till stÄnd en behandling men ocksÄ för att upprÀtthÄlla en pÄgÄende behandling. Relationen i sig ansÄgs vara en bÀrare av hjÀlpen sÄvÀl som en hjÀlp i sig.

Denna uppsats syftar till att ta reda pÄ om, och i sÄ fall hur, jag som sÄngare pÄverkas av vilken epok jag arbetar med. Hur pÄverkar det mig tekniskt att sjunga renÀssansmusik? Gör mina förvÀntningar pÄ t.ex romantisk opera att jag lÀgger mig till med vissa fel? Blir jag rent av en bÀttre sÄngare nÀr jag arbetar med barockmusik? För att ta reda pÄ detta gjorde jag fem inspelningar av stycken frÄn olika epoker. Dessa lÀt jag sen professionella sÄngare och sÄngpedagoger lyssna pÄ, för att dÀrefter besvara en enkÀt med nÄgra frÄgor med fokus pÄ framför allt teknik och uttryck. Jag fick delvis varierande och delvis eniga svar frÄn respondenterna.

Det övergripande syftet med denna kandidatuppsats Àr att utforska hur professionella hjÀlpare inom psykiatrin i Norrland etablerar och upprÀtthÄller hjÀlpande relationer samt vilken syn de har pÄ betydelsen av relationen för behandlingens utfall. I studien intervjuades fyra kuratorer som var anstÀllda pÄ psykiatriska kliniken i Norrland, varav tvÄ kvinnor och tvÄ mÀn som representerade olika mottagningar. Det insamlade materialet analyserades med hjÀlp av en hermeneutisk metod och strukturerades upp med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys. I resultatet framkom det att intervjupersonerna sÄg relationen som vÀldigt viktig, bÄde för att fÄ till stÄnd en behandling men ocksÄ för att upprÀtthÄlla en pÄgÄende behandling. Relationen i sig ansÄgs vara en bÀrare av hjÀlpen sÄvÀl som en hjÀlp i sig.

Det övergripande syftet med denna kandidatuppsats Àr att utforska hur professionella hjÀlpare inom psykiatrin i Norrland etablerar och upprÀtthÄller hjÀlpande relationer samt vilken syn de har pÄ betydelsen av relationen för behandlingens utfall. I studien intervjuades fyra kuratorer som var anstÀllda pÄ psykiatriska kliniken i Norrland, varav tvÄ kvinnor och tvÄ mÀn som representerade olika mottagningar. Det insamlade materialet analyserades med hjÀlp av en hermeneutisk metod och strukturerades upp med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys. I resultatet framkom det att intervjupersonerna sÄg relationen som vÀldigt viktig, bÄde för att fÄ till stÄnd en behandling men ocksÄ för att upprÀtthÄlla en pÄgÄende behandling. Relationen i sig ansÄgs vara en bÀrare av hjÀlpen sÄvÀl som en hjÀlp i sig.

Social insatsgrupp Àr en strukturerad samverkan mellan i första hand polis, socialtjÀnst och skola med mÄlen att förhindra nyrekrytering av ungdomar till kriminella grupperingar samt att underlÀtta avhopp frÄn kriminella grupperingar. I examensarbetet har jag undersökt vad begreppetunga i riskzonen innebÀr för professionella frÄn polis och socialtjÀnst i social insatsgrupp i SödertÀlje kommun. SödertÀlje kommun Àr en av de tolv kommuner dÀr Rikspolisstyrelsen inrÀttat pilotverksamheten social insatsgrupp pÄ uppdrag av regeringen. Syftet med studien Àr att undersöka hur representanter frÄn myndigheterna polisen och socialtjÀnsten i samverkansprojektet social insatsgrupp i SödertÀlje kommun definierar unga i riskzonen. Detta med mÄlet att försöka förstÄ vilka ungdomar som blir selekterade att ingÄ i projektet..

Syfte med vÄrt arbete Àr att identifiera och analysera framgÄngsfaktorer vid en kommuns förÀndringsarbete mot en modern, effektiv och medborgarorienterad förvaltning, en sÄ kallad 24-timmarskommun. För att nÄ detta syfte har vi valt att göra en fallstudie av Mjölby kommuns arbete med utvecklingen av 24-timmarskommun.FÀltarbetet har utförts med hjÀlp av kvalitativa semistandardiserade intervjuer med ÀmnesomrÄdets relevanta personer inom kommunen. Analys av empiridata har genomförts med hjÀlp av förÀndringsanalys enligt SIM-metoden.Resultat av vÄr undersökning visar att införande av 24-timmarskommun bör ses som en del av kommunens förÀndringsarbete mot en modern förvaltning. För att detta arbete ska vara framgÄngsrikt krÀvs det strategiskt ledarskap som ska ta fram, förankra och kommunicera visioner och mÄlbilder av den moderna förvaltningen i organisationens alla delar. Samarbete, systematisk process- och brukarorienterad verksamhetsutveckling och den professionella kompetensen utgör en garanti att uppstÀllda mÄlen och visioner for 24-timmarskommun kan förverkligas.

Denna forskning handlar ett system som jag och min kollega Pierre Brockmanns skapade för att kunna visa för eleven hur han/hon ligget till i sina kurser som praktiseras ute i arbetslivet. Efter en inspektion frĂ„n Skolverket uppdagades det att tydligheten pĂ„ det gamla systemet inte var tillfredsstĂ€llande. I studien har jag anvĂ€nt mig av kvalitativ studie för att fĂ„ veta vad elever, handledare och yrkeslĂ€rare upplever att det fungerar.Tack vare djupintervjuerna fram kom förbĂ€ttrings förslag vilket har lĂ€tt till att APU/APL- uppföljningssystemet har kunnat vidareutvecklas, och bli Ă€nnu tydligare. Även dokumentationen inne pĂ„ skolan har utvecklats, för att tydliggöra för eleven ?vart den Ă€r pĂ„ vĂ€g?.För handledarna har systemet betytt mer förstĂ„else för att det Ă€r skola som eleven gör ute pĂ„ sin praktik, och att medvetenhet om vad som skall lĂ€ras pĂ„ praktiken har gjorts tydligare.YrkeslĂ€rarna kĂ€nner sig mer professionella och att de har ett meningsfullt uppdrag nĂ€r de Ă€r pĂ„ APU/APL besök.

Syfte: Syftet med studien Àr att utforska hur revisorns egenskaper och uppfattningar om en god revisor pÄverkar den professionella och organisatoriska identiteten.Metod: Genom att anvÀnda oss av ett positivistiskt synsÀtt i kombination med en deduktiv ansats och en kvantitativ metod har vi erhÄllit vÄrt empiriska material.Teoretiskt perspektiv: Studien utgÄr frÄn litteratur gÀllande revisorns traditionella och nya roll. Vidare har teori om professionell och organisatorisk identitet anvÀnts samt andra teorier inom vÄrt ÀmnesomrÄde.Empirisk metod: SPSS har anvÀnts för att analysera vÄr empiri som erhÄllits genom en kvantitativ metod, enkÀter. Empirin har analyserats genom multipel regressionsanalys samt faktoranalys.Resultat: VÄrt resultat visar pÄ att organisatorisk och professionell identitet lever i symbios och kan numera betraktas som en totalidentitet för revisorn. .

Syftet med denna uppsats Àr att beskriva och analysera vad som kan leda till konflikt i beslutsprocesser.En kvalitativ undersökning har gjorts av en fallstudie, rekryteringen av rektor vid Lunds universitet 2002. Den kvalitativa metoden valdes för att möjliggöra en djupare förstÄelse för processen. Risken med en sÄdan djupstudie var att intressanta infallsvinklar kunde försvinna. DÀrför valdes en bred teoretisk referensram för analysen.TvÄ grundlÀggande orsaker till konflikt i beslutsprocesser i professionella byrÄkratier har identifierats. För det första ser vi att ökat inflytande frÄn nÀringslivet i sig inte Àr nÄgon större orsak till konflikt utan att det Àr centraliseringen av makten i beslutsprocesser i starkt decentraliserade organisationer som leder till konflikt.

Diskussionen kring huruvida individer i substitutionsbehandling Àr drogfria eller inte var det som vÀckte intresset för denna studie. Det Àr en högst relevant frÄga inom det sociala arbetet dÄ det Àr en metod som blivit allt mer omtalad inom missbruksbehandlingen. Författarna ville i och med detta undersöka hur professionella som arbetar inom omrÄdet stÀllde sig i denna frÄga samt hur de kan se att denna metod Àr effektiv eller inte. Genom att se till behandlingens effekter för individen och dess omgivning kunde viss klarhet i denna frÄga synas. För att undersöka detta gjordes en kvalitativ studie baserad pÄ semi-strukturerade intervjuer.

Abstract: Syftet med denna studie har varit att undersöka hur en grupp Àldrepeagogstudenter upplever sin kommande yrkesroll och hur professionsutvecklingen för Àldrepedagoger ser ut. Vi har undersökt hur professionsutveckling ser ut utifrÄn den vetenskapliga litteraturens uppstÀllda professionskriterier och hur dessa professionskriterier bedöms ha betydelse för formandet av en profession. För att komma Ät vÄra grundlÀggande frÄgestÀllningar och för att förstÄ Àldrepedagogers utveckling bestÄr det empiriska materialet dels av en litteraturstudie och dels av kvalitativt öppna intervjuer. För att tolka och förstÄ empirin Àr teorier kring profession, professionsutveckling och socialkonstruktivism centrala i studien. De kriterier vi utgÄtt frÄn Àr följande: professionell kunskap bör vara förankrad i en systematisk teori, den professionellt utbildade har auktoritet, de professionella ska inneha etiska regler och yrkeskÄren ska ha bildat en egen organisation.

Syftet med den hÀr uppsatsen var att bidra med fördjupad kunskap om hur konflikter i arbetsgrupper, inom behandlingsarbete, pÄverkar klienter. Genom att ha besvarat tvÄ delfrÄgor: Hur reagerar och agerar personal i konflikter? Hur pÄverkar dessa reaktioner och aktioner behandlingsarbete med klienter? Kunde vi fÄ svar pÄ den övergripande frÄgan: Hur pÄverkar konflikter i arbetsgrupper behandlingsarbetet? Det teoretiska perspektivet har utgjorts av Antonovskys KASAM. Metoden som anvÀnts var en empirisk studie med kvalitativ intervjuforskning. Intervjuerna gjordes med sex personer inom lika mÄnga verksamheter.