Syftet med detta arbete är att ta reda på om pedagoger känner till ändringen i skollagen år 2003, som innebär att skolan skall sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för skoldagen. Vi vill också undersöka om pedagogerna lever upp till detta mål och hur de i så fall använder sig utav fysisk aktivitet under skoldagen.Våra frågeställningar är följande:? Vad gör pedagoger för konkreta fysiska aktiviteter med eleverna?? Hur lever pedagoger upp till läroplanen och elevers behov av fysisk aktivitet under skoldagen?? Ser vi några skillnader eller likheter mellan två kommuner, Eksjö och Hjo?För att få svar på våra frågeställningar har vi gjort en enkätstudie bland pedagoger som arbetar i skolan, från förskoleklass och upp till årskurs sex i kommunerna Eksjö och Hjo.Resultatet av studien visar på att pedagoger i båda kommunerna använder sig av fysisk aktivitet trots att inte alla känner till ändringen i skollagen. Vid de kortare avbrotten som varar mellan fem till tio minuter sker oftast den fysiska aktiviteten inomhus. Vid de längre avbrotten, cirka 30 minuter, erbjuder pedagogerna den fysiska aktiviteten utomhus.

The purpose of this study is to investigate? how a professional librarian can support the work with pupils, age six to twelve years, in their reading and linguistic development? how the conditions at the school have to be for this to become possible? what kind of attitudes the teachers have, and how they relate to the impact of a librarian for the pupils reading and linguistic development.The methods used are analyses of steering documents concerning school libraries and analyses of the means of the local school culture. The latter has been carried out by literature studies and through interviews of eight teachers and two school librarians. The result of the interviews showed a limited insight into how a professional librarian can support and assist teachers and pupils in the work with reading and linguistic development. They also showed the influence of existing traditions and local school culture for the use of a librarian?s services, and also how all the teachers, once they have become used to the services a librarian can provide, now find their support invaluable.

Denna studie har undersökt omfattning och form vad avser grundskoleelevers hemläxor och vilket stöd som de har haft från hem och skola i arbetet med hemläxorna. Studiens data har samlats in med hjälp av enkäter som delats ut i två klasser på olika skolor i årskurs 6. Den ena klassen består av elever av utländsk bakgrund, antingen som 1:a eller 2:a generationen, samtliga med annat modersmål än svenska, klass A. Den andra klassen består av elever med inhemsk bakgrund samtliga med svenska som modersmål. Studien omfattar såväl elever, föräldrar och lärare.

Ända sedan parallellskolsystemet ersattes av en gemensam grundskola har det funnits ett behov av differentiering, det vill säga att undervisning och material utformas för att möta elevers olikheter och tillgodose deras olika förutsättningar för lärande. En form av differentiering som är vida omdiskuterat i dagens skola är nivågruppering. Vi har gjort en komparativ enkätundersökning med syftet att fånga elevers inställning till nivågruppering som studieform samt om deras uppfattning skiljer sig åt mellan de olika nivågrupperna. Vi har även undersökt om eleverna tror att deras kunskapsutveckling påverkas av nivågrupperingen samt om eleverna är intresserade av nivågruppering i andra ämnen än matematik. Undersökningen har gjorts på en skola i centrala Malmö där elever från årskurs 9 har deltagit i studien och där eleverna på skolan är nivågrupperade i matematik. Våra resultat och nivågruppering som begrepp har tolkats utifrån Vygotskijs teori om den närmsta utvecklingszonen och ur ett sociokulturellt perspektiv. Av resultaten framkommer det att mer än 85 procent av eleverna på skolan är positiva till nivågruppering utan några större skillnader mellan grupperna. De främsta orsakerna till att eleverna är positiva är att de delas in i mindre grupper, där de får mer individuell tid med läraren, samt att undervisningen anpassas efter elevernas kunskapsnivå.

Föreliggande uppsats syftar till att genom kvalitativa samtalsintervjuer ta reda på hur ett antal lärare undervisande i årskurs 4-6 upplever ett ökat fokus på bedömning av elevers kunskapsutveckling och lärande.Tre grundläggande inställningar till bedömning framträder i intervjumaterialet; bedömning som en självklar del av läraruppdraget, bedömning som tidstjuv och skrivbordsprodukt samt inställningen till bedömning som ett påtvingat ont. Bakom lärarnas explicita uttalanden om en bedömning som syftar till att ta reda på vad eleven har lärt sig, kan i huvudsak bedömningsfunktioner som kontroll och information skönjas.När ett maktperspektiv appliceras på intervjumaterialet framträder lärares bedömningsrelaterade arbete som grundat på en samtyckesproducerande maktutövning, vilken förutsätter elevers och föräldrars delaktighet och syftar till att dessa ska förstå och acceptera lärarens verklighetsbeskrivning. Lärares bedömningar kan vidare förstås fungera eftersom eleven, genom vetskap om att hon är inordnad i ett bedömande system, anpassar sig efter detta. Bedömning utgör således ett sätt på vilket läraren kontrollerar eleverna och klassrumssituationen.Lärarna i studien tycks omedvetna om den makt som de genom bedömning utövar  över elever och föräldrar. Utifrån föreliggande uppsats perspektiv, framträder dock tydligt bilden av lärares bedömningsrelaterade arbete som en praktik där makt och maktutövande är en nödvändig, om än i strukturen dold, förutsättning..

Studien tar sin utgångspunkt i kognitiva skrivteorier. Syftet med studien har varit att undersöka om handskrivnings- stavnings- och avkodningsförmåga hade statistiska samband med textlängd och textkvalitetsamt om det fanns några skillnader mellan flickor och pojkar. Studien ville även se om det var bokstävernas läslighet eller om det var elevens föreställning om bokstavens utseende som hade betydelse för textlängd och textkvalitet. I urvalet ingick 38 elever i år 2.Resultaten visade att förmåga att snabbt skriva läsliga bokstäver och att kunna stava ord hade samband med textlängd. Textlängd hade samband med textkvalitet, ordvariation och syntaktisk komplexitet.Handskrivning och stavning hade ett måttligt samband med innehållsliga aspekter av textkvalitet och de förklarade 60 % av variationen på textkvalitet.Handskrivning och stavning hade starka samband med textyteaspekter av textkvalitet.

Syftet med denna studie är att undersöka vad elever och lärare anser om att använda mobiltelefonen som hjälpmedel i skolan. Fungerar den bra som hjälpmedel eller väger nackdelar som konflikter med elever angående användningen och risken för kränkningar över till dess nackdel?Undersökningen genomfördes med enkäter samt uppföljande intervjuer med lärare och elever. Då liknande undersökningar tidigare har utförts bland äldre elever valde jag att göra undersökningen bland lärare och elever i mellanstadiet.Undersökningen visar att både elever och lärare är positiva till att mobiltelefonen används i skolan då den är lättillgänglig och snabb att använda. Nackdelar som kommit fram i undersökningen är att en del elever kan känna sig otrygga då de är oroliga för att filmas eller fotograferas mot sin vilja varpå detta material kan distribueras på internet.

Syftet med vår fallstudie var att undersöka om läraren arbetar med multimodala uttryckssätt, såsom bild, musik, drama, teater, IKT, spel, film och CD i sin undervisning och till omfattning. Vilka utryckssätt som genomsyrar undervisningen samt vilka som utelämnas.Metodvalet som användes för vår undersökning var observationer vilket gjordes under två hela dagar respektive en heldag och två halvdagar. De som observerades var två grundskollärare i årskurs 3 respektive årskurs 4, läraren för årskurs 3 kallar vi för Lärare 1, hon arbetar på en mindre skola ute på landsbygden några mil utanför en storstad i mellersta Sverige. Den andra läraren som observerats kallar vi för Lärare 2, hon arbetar i årskurs 4 på en medelstor skola belägen i utkanten av den centrala delen i en storstad i mellersta Sverige.Observationerna gjordes utefter ett framtaget observationsprotokoll (bilaga 3) där de olika mutlimodala uttrycksformerna bearbetades och sedan analyserades. Slutsatsen var att de båda lärarna tillämpade olika multimodala uttrycksformer i sin undervisning under vår tid som observatörer.

I läroplanen Lpo-94 står det att skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola ska behärska det svenska språket samt kunna lyssna och läsa aktivt. Självklart har man alltid läst och diskuterat olika författare i skolan, men jag är mer intresserad av att se om dagens lärare använder sig av litteraturen i sin undervisning på ett sådant sätt att man utgår från skönlitteratur för att uppnå andra mål som står uttryckta i läroplanen. Jag tror att det är betydelsefullt att som lärare vara medveten om varför man väljer att presentera viss litteratur till enskilda elever eller en klass. Syftet med denna studie är i första hand att undersöka vad som styr svensklärares val av skönlitteratur i skolan och hur man sedan väljer att arbeta med denna litteratur. Jag vill undersöka huruvida där finns ett uttalat syfte med det arbete som ska utföras och om de didaktiska frågorna är närvarande i detta arbete.

Syftet med examensarbetet är att ta reda på hur bra skolböcker i samhällsorienterande ämnen lyckas förmedla en dynamisk och rättvis bild av Afrika. Mina frågeställningar är: Vilken bild av den afrikanska kontinenten och afrikanerna förmedlas av läroböckerna för högstadieelever? Hur dynamisk och mångfacetterad är egentligen den bilden? Ger läroböckerna en god möjlighet till en positiv identifikation med människor i Afrika? Hur skiljer sig denna bild från den som ges av den socialrealistiska afrikanska filmen Borom Sarret?Läroboken är fortfarande ett viktigt strukturerande verktyg för läraren. Den styr till stor del fortfarande undervisningen på ett övergripande sätt. Trots detta är det inte många som verkar intressera sig för läroböckerna och deras utformning.Lpo-94 nämner vikten av att förstå både det egna kulturarvet och delaktigheten i det gemensamma, om vikten av en stark identitet och en kulturell mångfald.

I en kunskapsöversikt från Skolverket (2009), vilken belyser olika faktorer som påverkar resultaten i svensk grundskola, har andelen elever som trivs bra och upplever engagemang och inflytande i skolan ökat, men många elever, särskilt flickor, i grundskolans senare år känner sig stressade och mår dåligt. Genom noggranna kartläggningar och pedagogiska utredningar kan skolan identifiera elevers starka sidor och deras svårigheter. Skolan har enligt både skollagen och gällande läroplan skyldighet att främja elevers harmoniska utveckling och att anpassa verksamheten till elevernas behov är en självklar förutsättning. Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka flickors relation till skolans krav, hur dessa påverkar flickornas elevidentitet och vilka pedagogiska konsekvenser och implikationer denna inblick kan visa på. Trettio flickor i år åtta har svarat på frågor och med sina egna ord beskrivit en god skolmiljö. Flickorna beskriver i undersökningen hur deras skolgång påverkas positivt eller negativt beroende av skolans bemötande och hur de lyckas leva upp till ställda krav och förväntningar.

Studiens syfte är att få en inblick i hur musikämnet på två grundskolor i västra Sverige hanteras. För att undersöka detta har fyra kvalitativa intervjuer genomförts med en musiklärare och en rektor på respektive skola. Studien utgår ifrån teorier som handlar om skolans kulturella förändring och den politiska styrningen av skolan. Musikämnet i skolan har genomgått en stor förändring under 1900-talet, från att vara starkt knutet till kyrkan och dess nytta, till att på 2000-talet vara ett ämne vars egenvärde betonas. Genom de historiska perspektiven är det möjligt att se och förstå varför musikämnet är utformat som det är idag.

Syftet med detta examensarbete är att ta reda på vilken uppfattning SO-lärare har om relationen mellan lärarens pedagogiska, sociala och administrativa uppdrag i dagens grundskola. Ur syftet formulerades två frågeställningar som riktade sig mot att undersöka vadsom ingår i lärarens uppdrag och hur SO-lärare upplever detta uppdrag. Arbetet baseras på fyra intervjuer där varje respondent har behandlat fem frågeområden för att besvara arbetets frågeställningar.Den tidigare forskningen visar att det råder ett tufft arbetsklimat för dagens lärare. Kraven på vad läraren ska genomföra och uppfylla har ökat och upplevs fortsätta att öka. I litteraturen framgår vilka åligganden styrdokumenten uttrycker att läraren har samt vilka rättigheter och skyldigheter läraren har i sitt arbete med inriktning på arbetstid och arbetssituation.Det som framgår av det empiriska materialet i arbetet är att den tidigare forskningen och arbetets undersökning överensstämmer i mycket.

Syfte och frågeställningarSyftet med den här studien är att undersöka hur idrottslärares syn på kunskap i ämnet idrott och hälsa påverkar deras arbete med åtgärdsprogram i årskurserna F-6?FrågeställningarHur kan olika riktlinjer för arbetet med upprättandet och uppföljningen av ett åtgärdsprogram inom ämnet idrott och hälsa variera på olika skolor?Vilka bakomliggande resonemang och idéer om synen på kunskap i ämnet idrott och hälsa kan ligga till grund för motivet till varför åtgärdsprogram inte upprättas?MetodUndersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med fyra lärare inom ämnet idrott och hälsa om deras syn på ämnet, samt hur de arbetar med åtgärdsprogram inom ämnet idrott och hälsa. Förutom muntliga intervjuer genomfördes dessutom intervjuer via mail.ResultatFå lärare inom ämnet idrott och hälsa arbetar med upprättandet av åtgärdsprogram. Den syn på kunskap som läraren i ämnet idrott och hälsa har på sitt ämne är en bidragande faktor till varför/varför inte ett åtgärdsprogram upprättas.SlutsatsSom tidigare forskning visar, prioriteras främst teoretiska ämnen när det kommer till upprättande av åtgärdsprogram inom grundskolan. Detta kan bero på att synen på kunskap i ämnet idrott och hälsa inte anses vara av samma vikt som övriga teoretiska ämnen.

Denna uppsats behandlar historieskrivningen rörande Gustav III i skolans läroböcker i historia. Studiens syfte är att undersöka och redogöra för hur framställningen av Gustav III i svenska läroböcker riktade till mellanstadiet har sett ut och förändrats under åren 1902-2005. Vidare är syftet att studera huruvida denna framställning är redovisad som en beskrivande, berättande eller som en argumenterande historia efter Tom Wikmans teori om historieskrivning i läroböcker. Uppsatsens slutliga syfte är att undersöka hur Gustav III har framställts som person och som regent, samt hur hans politik och politiska beslut har blivit presenterade. Det källmaterial som studien bygger på är sju läroböcker tryckta mellan åren 1902-2005.