SAMMANFATTNINGSyfte: Uppsatsens syfte är att beskriva och analysera några väsentliga faktorer som kan underlätta respektive hindra organisationer, i meningen företag, att få fram produkt-innovationer. Metod: Studiens angreppssätt är hermeneutiskt abduktivt och dess metod kvalitativ. In-samling av primär- och sekundärdata har således skett i en växelverkande process mellan empiri och teori, med löpande kontextuell analys. Teoretiska perspektiv: Teoriavsnittets primära delar avhandlar förutsättningar för produktinnovationer i organisationer. Här fokuseras organisationsinterna och -externa för-hållanden, som enligt olika teorier främjar, respektive hämmar, inno-vationsprocessen.

Denna studie är en beskrivning av ett pedagogiskt utvecklingsarbete kring det samiska informationsprojekt vilket jag varit ansvarig för inom ramen för mitt arbete som museilärare på Skansens Visningsavdelning. Projektet omfattade tiden 2004-2006. Aktionsforskning handlar om att utveckla och förändra en verksamhet men också att skaffa sig kunskap om hur detta går till och vad som sker under arbetets gång. Det viktigast verktyget inom aktionsforskningen är reflektionen. Jag har reflekterat över vad som kännetecknar mitt museipedagogiska synsätt och utifrån detta studerat övriga synsätt i projektet och deras relation till varandra.

Den svenska sjukvården kommer under de kommande decennierna att ställas inför stora utmaningar. Patientbelastningen väntas öka till följd av en åldrande befolkning som till största del utgörs av den stora generationen av 40-talister. Situationen kommer att kunna bli synnerligen allvarlig då många av Sveriges sjukhus och mottagningar redan idag har långa patientköer som i många fall inte klarar av att leva upp till vårdgarantin på maximalt 90 dagars väntan från inkommen remiss till genomfört läkarbesök.De senaste åren har emellertid ett trendbrott kunnat skönjas. Många sjukhus har startat omfattande förbättringsprogram med målsättningen att nå högre effektivitet och kvalitet i verksamheten, däribland Skånes universitetssjukhus i Lund och Capio S:t Görans sjukhus i Stockholm. Förbättringsprogrammen har visat mycket goda resultat såsom kortare patient-köer, kortare väntetider, högre kvalitet i vårdresultaten samt större patientnöjdhet.