This is a study on individual development plans (IDPs) in pre-school and their relationship with the teaching performed. Skolverket does not mention the IDPs in their steering documents for pre-school, and have in a separate memo discouraged from the use. Yet reports show that many of the pre-schools in Sweden are using IDPs. Teaching in pre-school is expected to be a mixture of care and learning without clear boundaries to the scientific topics pre-school aims to introduce children to. The purpose of this study is to investigate if the use of IDPs affect the teaching in pre-school.

Denna studie handlar om lärares förhållningssätt där syftet är att beskriva och analysera vilka strategier lärare använder för att utmana elevens lärande. Studien baseras på kvalitativ undersökning i form av intervjuer av sju grundskolelärare. Vi valde att hämta vårt empiriska material på olika skolor med hopp om att få kvalitativt skilda utsagor.I teoridelen redogörs det dels för hur läraryrket styrs utifrån gällande politisk styrning samt ekonomiska aspekter. Studien belyser betydelsen av att variera metod och material för att bemöta alla elevers olikheter och olika inlärningsstilar. Individuell Utvecklingsplan och portfolio är två redskap för läraren i syfte att dokumentera elevens lärande och utveckling.

Syftet med min studie var att undersöka hur elever i årskurs 7 upplever att utvecklingssamtal och dess förberedelser är en del i deras lärandeprocess, om uteblivna skriftliga omdömen påverkat lärprocessen, samt vilka likheter och skillnader det finns mellan elevledda jämfört med lärarledda utvecklingssamtal. Med en enkätundersökning jämfördes attityder hos elever från två olika skolor; Tätortsskolan som använde skriftliga omdömen och lärarledda utvecklingssamtal och Storstadsskolan utan skriftliga omdömen och med elevledda utvecklingssamtal. Mina resultat visar:Att större andel av eleverna som fått skriftliga omdömen anser att de fått information om hur de ligger till i de olika ämnena.Att skriftliga omdömen är mindre bra på att kommunicera till elever hur de ska göra för att utvecklas.Att en stor del av elever med lägre betyg inte förbereder sig inför elevledda utvecklingssamtal och är svåra att engagera i sin lärprocess.Att det är stor skillnad på elevledda respektive lärarledda samtal beträffande vem eleverna tycker pratar mest, men det är inga signifikanta skillnader i hur de olika typerna av samtal bidrar till elevernas lärprocess..

Det milita?ra anva?ndningsomra?det fo?r IT a?r inte bara det fo?rsta utan a?ven ett av de mest drivande. Beslutssto?dsystem inom detta omra?de har en naturlig roll da? beslut ofta beho?ver tas snabbt, med risk fo?r allvarliga konsekvenser. Fo?r att ta dessa beslut sto?djer den Svenska Fo?rsvarsmaktens beslutstagare sig pa? analyserad information fra?n Underra?ttelsetja?nsten.

Försvarsmakten har i dokumenten Försvarsmaktens Utvecklingsplan 2010-2019 uttryckt att förmåga tillgemensamma operationer, inom ramen för behovsanpassade och tillfälligt sammansatta stridsgrupper,skall utvecklas inom de närmaste åren. Detta finns även uttryckt i Verksamhetsuppdraget för 2009 därgemensamma operationer särskilt skall uppmärksammas på övningar inom ramen för den territoriellaintegriteten. I Verksamhetsuppdraget finns detta med som en punkt i den operative chefensprioriteringslista, detta torde innebära att antalet övningar, där förmågan till gemensamma operationersärskilt övas, borde vara ett par stycken. Så är dock inte fallet. De övningar som genomförs inommarinen i kustnära områden samordnas inte med markstridskrafterna alls, däremot samordnas merövningar med flygstridskrafterna.

Each student in elementary school will under current policy documents have an individual development plan (IEP) from 1 January 2006. The plan should primarily aim for a higher goal achievement, but also to the student to gain a greater understanding of their own learning process and knowledge. My experience is that some students, despite efforts IUP have difficulty seeing their own learning process and it has been the starting point of my study. The aim of the study has been to investigate and analyze teachers work with individual development plans from the first grade to the sixth grade from a teacher's perspective. The goal was to identify strategies and techniques that could help develop IUP as a tool for the student's learning and understanding of their own learning process.

Studiens syfte var att undersöka rektorers uppfattningar om skriftliga omdömen samt hur de tar ansvar för arbetet med dessa. Syftet var också att studera hur de omdömen som lärare skriver ser ut i praktiken avseende innehåll, för att se hur omdömena överensstämmer med rektorernas uppfattningar.I detta arbete har vår utgångspunkt varit de skrivningar i läroplanen (Lpo 94) och de allmänna råden (Skolverket, 2008) som uttrycker något om rektors ansvar samt elevers lärande- och kunskapsutveckling. För att få svar på våra frågor har vi intervjuat tio rektorer som tillsammans representerar grundskolans alla stadier samt studerat innehållet i 1245 skriftliga omdömen. Studien genomfördes i en mellanstor svensk kommun.Resultatet visar att rektorerna i huvudsak är positiva till skriftliga omdömen men att de är kritiska till det stöd de fått för implementering. Ett skäl till att rektorerna är positiva är de pedagogiska diskussioner som reformen medfört.

Detta självständiga arbete syftar till att ge ägarna till Château du Grand Val, Roland och Marie Nilsson ett utvecklingsförslag på de södra delarna av egendomen där deras mål med fastigheten är hörsammade och där planen är så tydlig att de kan följa den utan större svårigheter. Genom studiebesök, fält- och litteraturstudier har de södra delarna av egendomen fått ett nytt stigsystem där tyngdpunkten ligger på upplevelserikedom och orienterbarhet. Studiebesöken på Château du Grand Val har gett en bakgrundsinformation som sedan har använts till analyser över området. Analysmetoder som har använts är Patrik Grahns åtta parkkaraktärer och Gordon Cullens Serial Vision. Den första har använts som analys av vegetationens egenskaper och den andra för att analysera stigsystemet. Dessa analyser har sedan legat till grund för utformningen av stigsystemet och utvecklingen av den omgivande vegetationen. Arbetets fokus har legat på att skapa sammanbindande stråk mellan befi ntliga stigar och därefter anpassa vegetationen för att förstärka upplevelsen av stigen med hänsyn tagen till att gynna viltet på egendomen och den småskaliga skogsproduktionen. Resultatet redovisas i både text och illustrationer. Det innehåller en utförlig plan för skapande av ett sammanbindande stigsystem.

Den individuella Utvecklingsplanen består av två delar, en del är den framåtsyftande skriftliga planen som skall finnas för varje elev. Syftet med den är att öka elevens delaktighet och inflytande i sitt lärande och den skrivs i samband med utvecklingssamtalet. Den andra delen tillkom 2008 och skall innehålla skriftliga omdömen som beskriver elevernas kunskapsutveckling i de ämnen de har fått undervisning i. I vår studie ligger fokus på den framåtsyftande delen av den individuella Utvecklingsplanen.Syftet med vår studie är att undersöka vad den framåtsyftande delen av IUP:n har för innebörd för lärarna i de tidigare skolåren, samt på vilka sätt den används i verksamheten. Frågeställningarna är:·         Vad innebär den framåtsyftande delen av IUP:n för lärarna i de tidigare skolåren?·         På vilka sätt använder sig lärarna i de tidigare skolåren den framåtsyftande delen av IUP:n i verksamheten?För att få svar på våra frågeställningar genomförde vi kvalitativa forskningsintervjuer.

Nuteks topplista över Sveriges 30 mest besökta besöksmål och sevärdheter sträcker sig från Ystad i söder till Åre i norr. Det är allt från nöjesparker och skidanläggningar till natursköna områden och kulturhistoriska byggnader. Deras gemensamma nämnare är att de lockar till sig ett stort antal människor. Besöksmål har olika attraktionskrafter som attraherar turister. Människor reser bland annat för att nå personlig utveckling, antingen genom rekreation, kunskapande eller genom att aktivera kroppen.

2006 infördes de individuella Utvecklingsplanerna med skriftliga omdömen för att öka elevernas måluppfyllelse (IUP). Forskning har visat att implementeringstiden är lång vid förändringar i skolan, samt att lite utbildning har erbjudits gällande dokumentationens utformande och innehåll. Detta kan ha fått en betydande roll gällande lärarnas uppfattningar av dokumentets syfte och användning, nämligen att fler elever ska nå de nationella målen. Studien undersöker hur lärare i grundskolan uttrycker att de använder sig av IUP med skriftliga omdömen och om det arbete läraren ägnar åt denna dokumentation uppfattas bidra till ökad måluppfyllse. Frågan har belysts utifrån ett sociokulturellt perspektiv och har undersökts genom fem semistrukturerade intervjuer och dokumentanalyser, där formuleringar och innehåll av dokumentens framåtsyftande delar har granskats.

SammanfattningSyftet med denna uppsats är att analysera tidigare forskning kring den individuella Utvecklingsplanen och vidare placera in den i ett historiskt perspektiv samt belysa hur den individuella Utvecklingsplanen har anammats av skolan och se hur talet om eleven ser ut i de ifyllda formulären. För att kunna besvara vårt syfte har vi närmare studerat relationen mellan hem och skola som vuxit sig starkare under 1900-talet och nutida forskning i arbetet med den individuella Utvecklingsplanen. Då vi inte har funnit någon tidigare forskning av den individuella Utvecklingsplanen i ett historiskt perspektiv har vi haft som avsikt att göra denna inplacering då vi ser det som en viktig grund i vår studie.Vår studie har sin utgångspunkt i intervjuer med rektorer och i insamlade formulär som utgör både ej ifyllda och ifyllda individuella Utvecklingsplaner i fyra skolområden. I studien, har vi utifrån ett diskursteoretiskt perspektiv, analyserat hur olika skolor har anammat den individuella Utvecklingsplanen i sin verksamhet. Vi har då funnit fyra olika diskurser i arbetet med den individuella Utvecklingsplanen, dessa är en osäkerhetsdiskurs, en kontroll och elevägd diskurs, en kontrolldiskurs och till sist en målsynliggörandets diskurs.

Försvarsmakten beskriver i Arméns Utvecklingsplan 2010-2020 att tre dygns uthållighet på taktisknivå inte är tillräckligt utan bör vara mer flexibelt så att den även passar mindre enheter som skall kunna verka över stora avstånd utan möjlighet till egen logistik. Syftet med uppsatsen är att utreda vad trovärdig uthållighet är. Att utreda om tre dygns uthållighet på taktisk nivå är tillräckligt eller om denna bör utökas till mer än tre dygn. I uppsatsen beskrivs vad som står skrivet i olika dokument från Försvarsmakten vilka styr uthålligheten. Det beskrivs även hur Försvarsmakten avser att uthålligheten skall se ut i framtiden.

Den 15 juli 2008 infördes individuella Utvecklingsplaner med skriftliga omdömen i svenska skolan. Det innebär att läraren vid utvecklingssamtalen ska lämna skriftlig information om elevens kunskapsutveckling i förhållande till de nationella målen i alla ämnen eleven undervisas i. Med skriftlig information menas Iup med skriftliga omdömen.Den här kvalitativa litteraturstudien belyser hur skriftliga omdömen och bedömning uttrycks i statliga styrdokument och i litteraturen. Resultaten från studien lyfter bland annat fram styrdokumentens ökade krav på skolans samarbete med hemmen och elevens ökade ansvar för sin egen kunskapsutveckling.Forskningen visar hur viktigt det är att lärare skriver omdömen kopplade till de nationella kunskapskraven och att de skriftliga omdömena formuleras med kunskap om bedömningens betydelse för både lärare och elev. Tydliga kriterier av vad som bedöms gör det också tydligt vad som inte bedöms.

Syftet med denna undersökning är att granska hur ordvalen och formuleringarna kring elevernas kunskapsutveckling är utformade i den individuella Utvecklingsplanen i en skola i Mellansverige, samt analysera vad denna utformning kan betyda för eleverna.Metoden som används består av litteraturstudier och textanalys av 22 individuella Utvecklingsplaner. Den teoretiska ansatsen har utgått från den hermeneutiska traditionsförmedlingen där undersökningen går ut på att hitta budskap, vetenskapligt tolka dem och sedan framföra dem.Resultatet av denna studie visar att ordval och formuleringar är av stort värde för elevernas självbild. Förväntningar, ordval och formuleringar som har en negativ utgångspunkt kan göra att eleverna får svårare att uppnå målen. Positiva omdömen gällande elevernas förmågor och en fokusering på elevens starka sidor är betydelsefullt eftersom eleven då får tillgång till en positiv och trygg skolidentitet.De individuella Utvecklingsplanerna är skrivna på olika sätt. Strukturens uppbyggnad av dokumentet består av en färdig mall, indelat med rubrikerna nuläge, utvecklingsmål, insats och ansvar.