Denna uppsats tar upp mäns våld mot kvinnor i nära relationer. Med utgångspunkt i biografiska berättelser har vi, med hjälp av teorier om samhällsstrukturer och om våldets normaliseringsprocess, försökt närma oss en förståelse för och förklaring till hur våldet uppstår och varför. Uppsatsen syftar till att ur ett samhälleligt perspektiv försöka se sammanhanget mellan de rådande patriarkala strukturerna och hur våldet kan uppstå ur dessa samt på mikronivå gå in närmare på hur situationen i våldsamma relationer ser ut. Vi kommer analysera fem biografiska berättelser, tre i skrift och två ljudproduktioner, där vi med hjälp av kodningsscheman väljer ut ofta förekommande teman i dessa berättelser. Vidare analyserar vi dem utifrån normaliseringsprocessen samt återkopplar det till teorier om patriarkala samhällsstrukturer..

Studien är en kvalitativ intervjuundersökning av fem förskolepedagogers uppfattningar av möjligheter och svårigheter att genomföra pedagogisk kartläggning kring barn med funktionsnedsättningar i förskolan. Barnen i barngrupperna är mellan ett och fem år. Ett eller flera barn har någon funktionsnedsättning. Två kommuner från södra Sverige är representerade. Viktigt för studien har varit att studera arbetet med kartläggningen i ett helhetsperspektiv. Studiens teoretiska, utvecklingsekologiska, perspektiv ger möjlighet att uppfatta faktorer i barnets närmiljö men också i andra miljöstrukturer på samhällsnivå. Resultatet presenteras i temana; observation, reflektion, samverkan och fortbildning.

Att drabbas av schizofreni påverkar hela personens livssituation. Schizofrenin medför funktionsnedsättningar som gör det svårt att ta tillvara på de vardagliga resurserna. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur personer med schizofreni upplever sin livssituation. Metoden som användes var en litteraturstudie. Sökningarna gjordes i Cinahl, Psycinfo och Elin@Kalmar.

Ungdomsbrottslighet är ett aktuellt problem som finns i Sverige och framställs i media att den ökar, vilket inte stämmer då det finns rapporter och statistik på att det har skett en minskning. Statistik är en viktig del i brottspreventivt syfte eftersom den hjälper forskare få en bild av hur omfattande ungdomsbrottsligheten är, dess utveckling, omfattning, dess minskande och om det förekommer skillnader mellan de olika regionerna i Sverige. ?Detta var min vändpunkt? är en studie vars syfte är att granska varför ungdomar i kriminalitet slutar att begå brott och även undersöka vilka deras vändpunkt/er var utifrån teoretikerna Robert Sampson och John Laubs teori om vändpunkter. Frågeställningarna som uppsatsen behandlat är: vad fick vissa ungdomar att sluta begå brott, finns det vändpunkter för ungdomsbrottslingar samt om någon av dessa vändpunkter var relationer, miljöombyte eller sysselsättning. För att undersöka och besvara dessa frågor har en kvalitativ ansats använts.

Bedömning av yngre barn ökar och den nya reviderade läroplanen för förskolan har fått ett nytt avsnitt som handlar om utvärdering där det ställs krav på att dokumentera varje barns utveckling och lärande. Vad denna ökande bedömningskultur kan få för konsekvenser i relation till barns olika förutsättningar, är en av frågor som problematiseras i studien. Studien har hämtat inspiration från poststrukturalism och som metod används diskursanalys. Sammanlagt har genomförts fem gruppintervjuer där tjugofyra pedagoger har medverkat. Pedagogernas egna bedömningsmaterial har använts som diskussionsunderlag.

This study aims to examine how the students ethnic background affects them in their social relationships at school. The main research questions in this study have been: How does the ethnic background of students affect there social relationships with their friends at school?How does the identity creates and develop in the context of social relationships? What significance does the language that is spoken hold in the social relationships of the childrenThe main research questions have been investigated based on the students perspective, where the two main methods were individual interviews and observation on the schoolyard during recess. The interviews and observations where carried out at eight informants with three different ethnic backgrounds. The three ethnic backgrounds were Swedish, Somali, and Syrian.           The results of the study showed in the interviews that no one of the informants differentiated themselves from their friends who came from different ethnic backgrounds from which they did, they did not categorize themselves based upon their ethnicity.

Denna uppsats syfte är att beskriva och ge ökad förståelse för unga kvinnors upplevelser och erfarenheter av sexuella handlingar samt hur individen uppfattar och internaliserar normer och hur normerna och upplevelserna påverkar individens identitetsutvecklingen. Uppsatsen utgår ifrån ett socialpsykologiskt perspektiv med avstamp i symbolisk interaktionism (Mead, 1976), fenomenologi (Kvale, 1997) och socialkonstruktionism(Gergen, 1999). Den övergripande frågeställning är: På vilket sätt upplever kvinnor, i åldern 20-30 år, sexuella handlingar med sig själv och med partner/partners och hur förhåller sig dessa handlingar till varandra samt hur upplever de att genus-, kropps- och sexualitetsnormer bidrar till deras uppfattning om sig själva som individer? Teoretiker som Mead (1976), Berg (1992), Lundin (2009) och Berger och Luckmann (1979) har använts som verktyg för att förklara Självets utveckling samt socialisation. Connell (2003) och Ferguson (1980) har använts för att problematisera genus och Johansson (1999), Mead (1976) och Berger och Luckmann (1979) rör kroppen teoretiskt.

Syftet var att undersöka om entreprenöriellt lärande utvecklar elevers personligutveckling och därmed skapar nya förutsättningar för studie- och yrkesvägledningen.Undersökningen genomfördes genom kvalitativa intervjuer av rektor, en lärare och tvågruppintervjuer med 4 elever vardera. I resultatet framgår att skolan och läraren arbetargenomtänkt med entreprenöriellt lärande och personlig utveckling i en process under treår. Vår slutsats är att eleverna har arbetat med sin personliga utveckling och detta kan sessom studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse vilket stödjer studie- ochyrkesvägledningen och skapar nya förutsättningar för den..

Gullberg, Linda (2014). Bland delfinsim och batterier. Möjligheter till lärande i träningsskola. (Among dolphin swimming and batteries. Learning possibilities in special school.).

De äldre i den svenska befolkningen blir allt fler och allt äldre. Forskning kring äldres hälsa och de faktorer som tros påverkar denna blir därför allt viktigare. En av de faktorer som tros påverka hälsan positivt, även i äldre åldrar, är sociala relationer. En djupare förståelse kring sambandet mellan olika typer av sociala relationer och olika aspekter av hälsa skulle göra det möjligt att lättare identifiera de grupper som riskerar att drabbas negativt hälsomässigt till följd av den sociala situationen, vilket i sin tur kommer att möjliggöra effektivare hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser. Syftet med den här studien är att studera hur sambandet mellan olika typer av sociala relationer och utvalda aspekter av hälsa ser ut hos de allra äldsta i den svenska befolkningen.

Jag har undersökt om och hur hållbar utveckling finns med i pedagogers tankar och val på förskolan. Dessutom har jag studerat vilket inflytande pedagoger och barn har i verksamheten när det gäller hållbar utveckling. Jag har tillsammans med en annan student gjort besök på 10 olika förskolor och där intervjuat en pedagog på varje ställe. Vi har använt oss av en kvalitativ intervjumetod för att vi ville nå djupare svar på våra frågor. Även om hållbar utveckling inte finns med som begrepp i läroplanen anser ändå många pedagoger att det ändå är ett mål de arbetar mot.

Bakgrund: Klamydia ökar bland ungdomar och unga vuxna i Sverige. Vad gäller preventivt HIV/STI-arbete riktat mot ungdomar som utförs av landsting och kommuner når detta i högre grad ut till unga kvinnor än män. Syfte och metod: En intervjustudie har genomförts under januari till juni 2006 med syfte att belysa unga mäns syn på sex, relationer och handlingsstrategier. Tre fokusgrupper genomfördes bestående av sammanlagt 14 heterosexuella högskolestuderande män, 20-29 år, rekryterade på en högskola i södra Sverige. Frågor kring platser och tillfällen att träffa nya kontakter, olika former av relationer samt säkrare sex och preventivmedel ingick i intervjuerna.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur lärare och elever uppfattar utvecklandet av relationer sinsemellan, samt hur dessa relationer värderas utifrån ett lärandeperspektiv.För att undersöka detta genomfördes sammanlagt tolv intervjuer med sex elever och sex lärare. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ ansats eftersom avsikten var att skapa en djupare förståelse för lärares och elevers ställningstaganden.I det resultat som uppdagades framgick det att det råder skilda meningar gällande synen på hur dessa relationer bör utformas samt hur de värderas sinsemellan lärarna. Eleverna å andra sidan uppvisade en mer entydig bild av hur relationens art bör vara utformad för att gynna deras möjligheter till lärande, där det i huvudsak var personlighet och lättsamhet som ansågs vara önskvärt bland sina lärare.Sammantaget framhöll dock samtliga lärare och elever vikten av relationsutveckling sinsemellan, såväl för att gynna elevers skolgång i stort, såväl elevers möjligheter till lärande. Majoriteten av lärarna uppgav att de gärna skulle vilja arbeta mer med att utveckla relationer till sina elever men att möjlighet till detta inte finns då deras tid inte räcker till. Eleverna uppger att relationsutvecklingen i stor utsträckning bör genomföras utanför klassrumssituationerna, vilket även anammas av flera lärare; detta upplevdes dock vara problematiskt på grund av ovan nämnda tidsbrist.Avslutningsvis bör det påpekas att relationer sinsemellan lärare och elever, med utgångspunkt i såväl tidigare forskning som lärares utsagor, kan få såväl positiva som negativa konsekvenser för elevers möjligheter till lärande beroende på relationens art.

När en kvinna drabbas av bröstcancer förändras hennes förutsättningar att leva livet som hon tidigare gjort. Denna livsomvälvande händelse är början på en transitionsprocess där kvinnan behöver lära sig att acceptera och hantera det som hänt genom att omvärdera sin uppfattning om livet, relationer och självet för att ha möjlighet att uppnå hälsa. Syftet med vår litteraturstudie var att beskriva upplevelser av transition hos kvinnor som lever med bröstcancer. Åtta artiklar analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys, vilket resulterade i fem kategorier: Att ha svårt att acceptera och hantera sjukdomen och livsödet: Att fundera över meningen med sjukdomen och livet: Att relationer och sätt att se på relationer förändras: Att förändras och få en ny syn på sig själv: Att få ett förändrat liv och välja att hantera det som sker. I resultatet framkom kvinnors svårigheter att acceptera det som hänt.

Syftet med följande arbete är att få grundläggande kunskap om begreppet klassrumsklimat och ledarskapets betydelse för klassrumsklimatet. Jag vill ta reda på hur ett klassrumsklimat kan gestalta sig och undersöka hur elever kan beskriva sin klassrumssituation. För att söka svar på mina frågeställningar har jag använt mig av litteraturstudier, en klassrumsobservation och elevintervjuer i år 4. Resultatet av den utvalda klassen visar att klimatet i gruppen till stor del beror på det ledarskap som råder. Elevers sciala relationer är något som ständigt bör uppmärksammas ch arbetas med i skolan för att kunna nå ett positivt klimat.