I l?roplanen f?r f?rskolan kan man l?sa att ?Barnen ska erbjudas en stimulerande milj? d?r de f?r f?ruts?ttningar att utveckla sitt spr?k genom att lyssna till h?gl?sning och samtala om litteratur och andra texter.? (L?roplan f?r f?rskolan, Lpf?, 2018 s. 8). Syftet med den h?r studien ?r att unders?ka f?rskoll?rares uppfattningar av h?gl?sning med boksamtal som medel f?r att berika och fr?mja barns spr?kliga f?rst?else i f?rskolan och vidare vad f?rskoll?rare ser som gynnsamma didaktiska strategier. Unders?kningen ?r kvalitativ och bygger p? intervjuer av f?rskoll?rare.

Sammanfattning Syftet med vår undersökning har varit att undersöka hur dokumentationerna ser ut och om barn är delaktiga i de dokumentationer som vi har sett på förskolor. Vårt syfte har också varit att se hur pedagoger går tillväga vid dokumentation och på vilka sätt pedagoger använder dokumentationer för vidare utvecklingsarbete. Våra frågeställningar har varit: Hur ser dokumentationer ut? Vad säger förskollärare om dokumentationer? Vad säger barn om dokumentationer? Vi har även ställt frågan på vilka sätt är barnen delaktiga i dokumentationerna? Vi har inte hittat så mycket aktuell forskning inom detta ämne. Vi har främst använt oss av studier gjorda av Hillevi Lenz Taguchi, Ann-Christine Vallberg Roth och Annika Månsson, Christina Wehner-Godée samt Elisabeth Arnér. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med förskollärare och barn.

BakgrundMotorisk utveckling delas in i grov- och finmotorik. De grundläggande grovmotoriska rörel-serna som barn utvecklar främst i förskolan är springa, klättra, balansera och hoppa. Finmo-toriken handlar främst om handen och fingrarnas rörelse. Barn tycker om att röra sig till musik. Vilket gör musiken till ett bra hjälpmedel i arbetet med motoriken.SyfteSyfte med studien är att undersöka hur pedagoger beskriver att de arbetar för att stimulera barns motoriska utveckling i förskolan.

Mot bakgrund av Lipsets moderniseringsteori undersöker vi strukturella orsaker till varför Kuwait, Ryssland och Turkiet inte genomgått en transition till demokrati, trots en relativt hög grad av modernisering och ekonomisk utveckling efter kalla krigets slut. Vi problematiserar begreppet ekonomisk utveckling och diskuterar olika demokratidefinitioner och demokratiklassificeringar. Utifrån tidigare forskning formulerar vi åtta hypoteser som vi i vår analys prövar på våra analysobjekt. Vår analys resulterar i att Kuwait och Rysslands ekonomiska utveckling inte har bidragit med ökning av demokratisering men däremot har utvecklingen stabiliserat regimerna. Turkiets differentiella ekonomiska utveckling medförde att resultatetet för landet blev olika.

Hållbar utveckling är ett av FN:s övergripande mål. Utbildning ses som ett av de viktigaste verktygen för att förändra människors attityder och ge dem förmåga att lösa de problem som hör ihop med hållbar utveckling. I den svenska strategin för hållbar utveckling ges utbildning en viktig roll. Skolans verksamhet regleras av ett antal styrdokument på både nationell och lokal nivå. Dessa används för att genomföra nationella målsättningar om hållbar utveckling i skolan.

Syftet med vårt examensarbete är att på ett kvalitativt sätt beskriva hur pedagoger undervisar om hållbar utveckling ur ett miljöperspektiv och hur denna kunskap blir befäst för eleverna. Detta arbete är baserad på kvalitativa intervjuer av sexton elever samt en enkätundersökning av lärare. Vår undersökning har genomförts på två olika skolor, en med miljöutmärkelsen Grön Flagg och en skola utan Grön Flagg. Vi har sett i vår undersökning att många lärare inte vet vad hållbar utveckling innebär. Många lärare har inte stött på begreppet, därför syns det inte i undervisningen.

Vi kommer i denna uppsats med hjälp av kritisk diskursanalys, studera och analysera hur Brottsförebyggande rådet konstruerar ungdomsbrottslighet. Studiens syfte är att utifrån rapporten Kriminell utveckling ? Tidiga riskfaktorer och förebyggande insatser, undersöka vilka egenskaper och beteenden som enligt Brottsförebyggande rådet kan ses som tidiga riskfaktorer när det gäller att upptäcka en kriminell utveckling. Vi kommer även att undersöka vilka åtgärder som enligt Brottsförebyggande rådet görs i Sverige för att förebygga en kriminell utveckling..

Emotioner har en central roll i människans liv. Forskning har visat att det är av stor vikt att redan tidigt lära sig förstå och hantera sina känslor. Syftet med denna studie var att undersöka förskolepersonals uppfattning om barns emotionella utveckling, med fokus på de negativa emotionerna, och på vilket sätt de arbetar med att hjälpa barnen i densamma. En kvalitativ studie utfördes där 16 förskollärare intervjuades om deras syn på och deras sätt att arbeta med 3-5 åringars emotionella utveckling. Resultaten visade att man i förskolan idag lägger mycket tid på barns emotionella utveckling och att det anses vara betydelsefullt med hänvisning till att barndomen har en stor påverkan på resten av livet.

AbstractMarie Widerberg (2010). Portfolio i förskolan med perspektiv på specialpedagogik. (Portfolio in primary school with perspective on special education.) Sektionen för lärarutbildningen, specialpedagog utbildningen 90 hp.Examensarbetets syfte är att med perspektiv på specialpedagogik, undersöka hur portfolion används på förskolor i en mindre kommun samt belysa specialpedagogens roll. Undersökningen utgår från följande frågeställningar: På vilket sätt påverkar och utvecklar portfolion enligt pedagogerna, det enskilda barnet och förskolans verksamhet? På vilka sätt används portfolio som ett underlag till pedagogernas egen reflektion kring sin verksamhet och sitt förhållningssätt? Vilka möjligheter och hinder menar pedagogerna att det finns i arbetet med portfolio? samt Vilken roll kan specialpedagogen ha i arbetet med portfolio och hur kan portfolion användas som ett specialpedagogiskt redskap? Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om portfolio, specialpedagogik samt specialpedagogens roll i förskolan.

Utveckling av produkter som skall stöda HDMI-standarden medför många hinder som behöver överkommas. Ett av problemen är certifiering mot standarden. Det är svårt att testa att standardens alla krav uppfylls på ett utvecklingsföretag då testutrustningen är kostsam och därför ej tillgänglig. Ett enkelt verktyg har därför utvecklats för att underlätta testning av att standarden följs.Denna rapport inleds med en problemställning och grundläggande teori om relaterade ämnen. En förstudie följer sedan där olika sätt att lösa problemet presenteras.

Syftet med studien är att se hur åtgärdsprogram och individuella utvecklingsplaner för samma elever samspelar för att optimera positiv utveckling samt att se vilka olika insatser som är aktuella för samma elever i behov av särskilt stöd. Dessutom avser jag att tydliggöra vad som kan påverka innehållet i åtgärdsprogram och individuella utvecklingsplaner. För att fånga syftet har jag använt en kvalitativ metod med hjälp av en dokumentanalys och intervjuer. Resultatet och analysen visar att dokumenten inte i så hög grad samspelar för att optimera positiv utveckling, dokumenten främjar inte positiv utveckling alls i den utsträckning som man kan förmoda. Förutsättningarna för att dokumenten ska optimera elevers utveckling finns, men det gäller då att dokumenten skrivs på det sätt som olika kriterier förutsätter.

Kandidatuppsatsen handlar om begreppet hållbar utveckling i en historisk och samtida kontext och den sträcker sig från den globala till den lokala samhällsnivån. Arbetet är en grundläggande beskrivning av hållbarhetsbegreppet och syftet för författaren har varit att skapa en förståelse för begreppet att ta med sig in i ett framtida yrkesliv som landskapsarkitekt. Genom en internationell litteraturstudie av till stora delar rapporter och information från hemsidor ska begreppet hållbarhet förklaras. Begreppets väg från det stora till det lilla, från en global nivå till en lokal ska försöka identifieras och till sist ges exempel från det praktiska arbetet med hållbar utveckling i en svensk kommun. Den avslutande diskussionen innehåller reflektioner på informationen som kommit fram efter litteraturstudien och vägen från global till lokal nivå behandlas även här..

Syftet med följande arbete är att belysa vilka copingstrategier pedagoger i förskolan och grundskolan har för att hantera sin egen stress och om specialpedagogisk handledning kan underlätta. Studien bygger på sex enskilda djupintervjuer och femtio enkäter som besvarats av slumpmässigt utvalda pedagoger på förskola, fritidshem och grundskola. Med hjälp av djupintervjuerna och enkäterna vill vi visa hur pedagoger uppfattar sin arbetssituation.Vårt syfte baseras på två frågeställningar: Vilka copingstrategier har pedagoger i förskolan, grundskolan och fritidshem för att hantera stress? Upplever pedagoger att specialpedagogisk handledning skulle underlätta deras reflektion och stresshantering?Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om pedagoger och stress.Sammanfattningsvis pekar resultatet av vår undersökning att pedagogerna upplever sitt arbete som meningsfullt, glädjefullt och betydelsefullt, men att deras arbetsbelastning är för hög. Pedagogerna använder sig av olika copingstrategier för att hantera sin stress.

Forskning om remitteringar och dess utvecklingseffekter tenderar att fokusera på världsdelar med en större relativ andel av remitteringar än Afrika, särskilt Asien och Sydamerika. Den inverkan som remitteringar har på ekonomisk utveckling och fattigdom i Afrika är ett relativt outforskat ämne. Denna systematiska forskningsöversikt syftar till att undersöka vilka utvecklingseffekter remitteringar har på fattigdomsminskning på hushållsnivå och nationell nivå samt ekonomisk utveckling på hushållsnivå och nationell nivå. Forskningsöversikten är en metod som används för att sammanfatta och utvärdera de resultat som framkommit i tidigare forskning. Resultaten visar att remitteringar bidrar till fattigdomsminskning på hushållsnivå men bidrar till en ökad ojämlikhet i inkomster.

Syftet med studien var att undersöka distriktlagstränarnas syn på hur ungdomar i J/Hförbereds tekniskt, taktiskt och socialt för att spela fotboll på elitnivå samt förslag påförändringar för att uppnå högre resultat. Metod: Fyra distriktstränare för pojkar ochflickor i J/H intervjuades med semistrukturerade intervjuer. Genom innehållsanalyskondenserades svaren för att korta ner intervjun men samtidigt behålla kärnan ibudskapet. Intervjuerna innehöll fem teman talang, tidiga avhopp från fotbollen,budskap/lärande, omgivning och satsning mot elit. Resultatet från studien visade atttalang är subjektivt och svårt att definiera.