Detta är en studie riktad mot hållbarhetsarbete i förskolan. Syftet med studien är att undersöka barns intraaktioner i återbrukande praktiker och med återbruksmaterial, vilket har genomförts genom analys av tidigare forskning kring ämnet samt analys av empiriskt material insamlat på en Grön Flagg-förskola i Stockholm. Studien har en kvalitativ etnografisk ansats med fotografier, observationer och gåturer som insamlingsmetoder. Det insamlade materialet har sedan analyserats med hjälp en materiell-diskursiv analysmetod, som grundar sig i Barads agentiskt realistiska teoribildning. I denna studie påvisas materialiteters och diskursers ömsesidiga påverkan på hur fenomen skapas ? i detta fall hur fenomenet barn som främjare för hållbar utveckling blir till.

Hållbar utveckling består av tre grenar: ekonomisk, ekologisk och social. Tidigare forskning tyder dock på att fördelningen mellan dessa är mycket ojämn inom livsmedelsbranschen. De ekonomiska och ekologiska aspekterna väger oftast tyngre än de sociala. En jämn fördelning beskrivs vara det mest optimala, men appliceringen av detta anses problematisk. Fortsättningsvis menar forskning att, alla aktörer i livsmedelskedjan ansvariga att bidra till hållbar utveckling.

Arbete med Ständig förbättring har blivit en allt vanligare arbetsmetod inom dagens verkstadsindustrier. Arbete med Ständig förbättring handlar idag inte enbart om att förbättra produkter och arbetsprocesser utan är även ett sätt att ta vara på och utveckla medarbetarnas kunskaper i arbetet.I denna uppsats har jag valt att studera arbete med Ständig förbättring utifrån medarbetarens perspektiv och vad denna arbetsform har inneburit för industriarbetares utveckling av sitt yrkeskunnande i ett företag. Studien har formen av en fallstudie med halvstrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod.Studiens resultat visar att förbättringsarbetet bidragit till individens utveckling av sitt yrkeskunnande genom möjligheter att kombinera teori och praktik i arbetet samt genom en ökad kunskap om vikten av samarbete i arbetet.Förbättringsarbetet har även bidragit till en större förståelse för arbetsprocessen samt en större noggrannhet och ansvarskänsla i arbetet. Hög produktionstakt och svårigheter med att identifiera problem i arbetet har dock visat sig försvåra intervjupersonernas utveckling av sitt yrkeskunnande.Förbättringsarbetets låga prioritet vid hög produktionstakt, samt begränsade möjligheter till delaktighet då det gäller målformulering och riktlinjer för företagets verksamhet, påverkar således individens motivation och engagemang i arbetet..

Lek är något som vi alla människor kan referera till och som ger oss många minnen. Det är något tolkningsbart, som säkerligen skapar egna uppfattningar om vad det egentligen är. Efter några somrar som praktikant på förskolor har jag länge velat undersöka hur denna lek är kopplad till utemiljön. Målet med denna uppsats har varit att kartlägga forskning om hur utemiljön påverkar barns lek och rörelse samt att undersöka vilken betydelse den har för barns utveckling. Detta arbete har gjorts i syftet att få en större förståelse och bredare kunskap till oss blivande landskapsarkitekter och andra verksamma inom området för en framtida planering av den. Dessa mål har skapats utifrån två frågeställningar, som har följt mig genom arbetet. Frågeställningarna är; Hur påverkar förskolans utemiljö barns lek och rörelse? Samt Vilken betydelse har den för barns individuella utveckling? Frågorna är grunden till kandidatexamensarbetet, där jag har funnit teorier genom litteraturstudier som sedan återkopplats i praktiken.

Syfte:  Analysera hur budskap kring hållbar utveckling skapas i marknadsföringssyfte hos modekedjor.   Problem: Vilka är verktygen/argumenten för att skapa diskurser kring hållbar utveckling? Hur arbetar modeföretag med kommunikation kring miljöfrågor i marknadsföringssyfte och för att stärka sitt varumärke? Teori och Metod: Uppsatsen tillämpar den kvalitativa metoden kritisk diskursanalys. Materialet diskuteras utifrån teorier i medie- och kommunikationsvetenskap, diskursteori, retorik och visuell kommunikation.  Material: Materialet består i ett urval av några kända klädkedjors externa kommunikation av ekologiska klädlinjer (H&M, KappAhl och Lindex)..

Syftet med denna uppsats a?r att erha?lla en fo?rdjupad fo?rsta?else fo?r de karakta?ristiska drag som anva?ndare upplever att vinylskivan har i en tid av digitala stro?mningstja?nster. Da?rfo?r har tva? fra?gesta?llningar formulerats som behandlar vilka kvaliteter som anva?ndare tillskriver mediet och vilka praktiker som de upplever a?r relaterade till det.Det teoretiska ramverket som underbygger denna uppsats a?r fra?mst Jay David Bolters och Richard Grusins (1999) remedieringsteori och tanken om att medier sta?r i en dialektisk relation till varandra och att det go?r att vi tillskriver dem olika kvaliteter. Tillkommer go?r a?ven, bland andra, John Durham Peters och Eric W.

I uppsatsen prövas om medborgerlig gemenskap och socioekonomisk utveckling kan förklara institutionell effektivitet även i icke-demokratiska länder. Med teoretiska utgångspunkter i Putnams numera klassiska teori från Den fungerande demokratin (1996), som efter modifikationer och med inslag från Linz och Stepans ?fem arenor? från Problems of democratic transition and consolidation (1996), testas teorin genom regressionsanalyser och med ett dataset från The Quality of Government Institute. Uppsatsen kommer fram till att det går att förklara den institutionella effektiviteten genom medborgerlig gemenskap och socioekonomisk utveckling oberoende av om landet är demokratiskt eller ej..

I den här uppsatsen analyserar jag protagonisten Jean-Baptiste Clamences moraliska utveckling i Albert Camus? roman Fallet. Jag använder A.J. Greimas aktantmodell och dennes utveckling av Vladimir Propps funktionsanalys för att nå mitt syfte. Jag föreslår även en kombination av de båda teorierna till ett schema, aktantfunktionsschemat, som jag använder för att tolka Clamences moraliska utveckling.Genom aktant-funktionsanalysen visar det sig hur Clamence gradvis djupnar och växer fast i sitt fall och sin skuld.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur man arbetar med lärande för hållbar utveckling på olika skolor med Grön Flagg. Fokus har inte bara legat på skolornas arbete, utan också på föräldrarnas delaktighet och elevernas miljöintresse. Arbetet grundar sig på intervjuer av tre pedagoger, en på varje skola, och en enkätstudie genomförd med föräldrar till barnen på skolorna. Min hypotes har varit att även hemmet präglas av skolans hållbara utvecklingsarbete genom elevernas miljöintresse. De frågeställningar som varit centrala för detta examensarbete är: Tycker föräldrarna att det är viktigt att deras barn får kunskap om hållbar utveckling genom skolan? Anser föräldrarna att skolans arbete med Grön Flagg synliggörs för dem? Märker föräldrar till barnen på Grön Flagg-skolor av ett miljöintresse hos sina barn? Har man ändrat några vanor i hemmet till följd av barnens miljöintresse? Skiljer det sig beroende på elevens ålder och ser det annorlunda ut på en landsortsskola jämfört med en tätortsskola? Det empiriska resultatet ställs mot idéerna för lärande för hållbar utveckling, riktlinjerna i skolans styrdokument, Grön Flaggs grundprinciper och kopplas till teorier om delaktighet, meningsfullhet och vilka faktorer som möjliggör en beteendeförändring.

Biosfärområden är modellområden för hur en hållbar utveckling kan gå till. De utgår ifrån de tre funktionerna bevara, utveckla och stödja. Syftet med biosfärområden är att finna metoder för hur vi kan gå en hållbar framtid till mötes genom att kombinera de ekologiska, sociala och ekonomiska aspekterna av utveckling. Målen med denna uppsats är att dokumentera de syften och funktioner biosfärområden har och studera tillämpningen av dessa genom exemplet Biosfärområde Kristianstads Vattenrike. Frågor kring biosfärområdeskonceptets funktioner och syften lyfts särskilt. Detta syftar till att nå en förståelse för vad ett biosfärområde är och varför de behövs. Den framträdande metoden för denna uppsats har varit dokumentstudier.

Natur och kultur skapar grunden för turism och turistisk utveckling. Runt om i landet finns idag ett stort antal olika natur- och kulturområden som bidrar till utveckling samtidigt som natur- och kulturvärden skyddas. Ekoparker är Sveaskogs benämning på ett sammanhängande skogslandskap med höga naturvärden och är ett förhållandevis nytt tillskott till natur- och kulturskyddet i Sverige. Några av ekoparkerna är intressanta för turism och turistisk utveckling, däribland Ekopark Böda. Ekopark Böda som invigdes 2006 ligger på norra Öland.

Natur och kultur skapar grunden för turism och turistisk utveckling. Runt om i landet finns idag ett stort antal olika natur- och kulturområden som bidrar till utveckling samtidigt som natur- och kulturvärden skyddas. Ekoparker är Sveaskogs benämning på ett sammanhängande skogslandskap med höga naturvärden och är ett förhållandevis nytt tillskott till natur- och kulturskyddet i Sverige. Några av ekoparkerna är intressanta för turism och turistisk utveckling, däribland Ekopark Böda. Ekopark Böda som invigdes 2006 ligger på norra Öland.

Uppsatsen Motorikbanan som pedagogiskt hjälpmedel - Hur den används och hur upplever elever och pedagoger den? är skriven av Elisabet Andersson. Den beskriver hur en motorikbana används och upplevs, och svarar på frågan om den kan användas som pedagogiskt hjälpmedel. Utifrån forskning om motorisk utveckling och effekterna på skolprestationr efter motorisk träning, framkommer det många viktiga argument för motorikbanan. Studien består av observationer, enkätunderökningar och intervjuer som beskriver elevers och pedagogers upplevelse av motorikbanan.

Jag har baserat denna studie på att undersöka hur yrkesverksamma bild- och slöjdlärare ser på utvecklingsmöjligheter för sina respektive ämnen för framtidens grundskola, och att relatera detta till aktuell forskning på området. Med en stor litteratur och forskningsbakgrund i detta arbete samt kvalitativa intervjuer av yrkesverksamma bild- och slöjdlärare har jag besvarat mina frågeställningar: Hur ser forskningen på möjligheter för utveckling av bild- och slöjdämnet? Vad anser yrkesverksamma lärare inom bild och slöjd om utvecklingsmöjligheter för ämnet? Undersökningen har visat på att bildämnet kan vinna på och bör öka sin digitalisering och slöjdämnet skulle vinna på att lyfta fram designaspekten mer. Dessa utvecklingsmöjligheter skulle kunna stärka ämnenas roll i den framtida skolan. Men även ett större helhetstänkande över undervisningen kan vara eftersträvansvärt där lärare kan integrera de så kallade teoretiska och praktiska ämnena med varandra.

Denna studies syfte är att ta reda på om man kan se några skillnader i musikalisk utveckling hos nybörjarelever som får prata och resonera muntligt om lektionsmaterialet till skillnad från att enbart spela på instrumentet under lektionerna. Studien genomfördes under 6 veckor höstterminen 2013 vid en kulturskola i södra Sverige. Åtta nybörjarelever på slagverk deltog och de undervisades enskilt 20 minuter per vecka. Hälften av eleverna fick lära sig låtmaterialet utantill och efter gehör. Verbala instruktioner hölls till ett minimum och fokus låg på att musicera och spela så mycket som möjligt under lektionen.