Hållbar utveckling är ett begrepp som idag kan hittas i flertalet styrdokument för skolan i Sverige. Syftet med denna studie är att undersöka hur hållbar utveckling tillämpas i undervisningen samt lärares attityder till att tillämpa hållbar utveckling i sin undervisning. Läroplanen är fri att tolka när det gäller hållbar utveckling vilket ger lärarna frihet att tillämpa hållbar utveckling i undervisningen efter egen tolkning. Vi vill i denna studie undersöka lärares attityder till hållbar utveckling i sin undervisning. Studien bygger på kvalitativa intervjuer av fem lärare i grundskolans senare år och forskningsområdet för studien är Malmö.

Syftet med vår studie var att studera hur pedagoger i förskolan förhåller sig till lärande för hållbar utveckling. Studien är genomförd med hjälp av kvalitativa intervjuer med sex förskollärare på olika förskolor i en och samma kommun. I resultatet framkom det att förskollärarna har ett gemensamt förhållningssätt mot lärande för hållbar utveckling, men fokuset kan skilja sig mellan pedagogerna. Lärande för hållbar utveckling är ett komplext begrepp och pedagogerna är överens om att det krävs kunskap och fortbildning för att på ett konstruktivt sätt kunna arbeta för ett lärande för hållbar utveckling..

Syfte: Syftet med den h?r systematiska ?versikten var att unders?ka det vetenskapliga underlaget f?r om det fanns ett samband mellan vegankost och risk f?r frakturer hos kvinnor 45 ?r och ?ldre, j?mf?rt med icke-vegetarianer. Metod: S?kningen delades in i fyra s?kblock inneh?llande synonymer kopplade till ?Fraktur?, ?Vegankost?, ?Medel?lder? och ?Kvinnor?. S?kningar efter prospektiva kohortstudier gjordes i PubMed och Scopus samt i referenslitteratur. Inkluderad population var kvinnor 45 ?r och ?ldre som ?t en vegankost.

Syfte: Syftet med denna systematiska ?versikt ?r att unders?ka hur ett h?gt intag av ultraprocessade livsmedel (UPF) p?verkar energiintag och kroppsvikt. Metod: Litteraturs?kningen f?r denna ?versikt genomf?rdes i databaserna PubMed och Scopus. Inklusionskriterier var randomiserade kontrollerade studier (RCT-studier) skrivna p? svenska eller engelska med en vuxen population p? ?ver 18 ?r med normalvikt, ?vervikt eller obesitas (BMI>18.5 kg/m2). Exklusionskriterier var icke RCT-studier samt barn/ungdomar under 18 ?r, sjuka eller underviktiga individer (BMI.

Den här uppsatsen studerar vad begreppet lärande för hållbar utveckling egentligen handlar om i den svenska grundskolan. Med utgångspunkt i de diskurser som styr miljöområdet, och de som styr den svenska grundskolan, analyseras det man idag benämner som lärande för hållbar utveckling genom textanalytiska metoder. Studien går ut på att analysera de dokument som reglerar den svenska grundskolan samt hur Myndigheten för skolutveckling kommunicerar hållbar utveckling till svenska skolor. Studien landar på slutsatsen att ekonomiska premisser, mer än miljömässiga, är de som får utforma vad lärande för hållbar utveckling verkligen är och att miljödiskursen får stå tillbaka för en mer etablerad del av maktstrukturen. Därmed rekonstrueras begreppet hållbar utveckling, när det blir en del av lärande för hållbar utveckling, till något som inte alls verkar för en bättre miljö, utan som kanske till och med motverkar en hållbar utveckling..

Lärarlag under utveckling.

I detta examensarbete har jag skrivit, spelat in och producerat tva? la?tar a?t gruppen Hey Mary, arrangerat tio la?tar skrivna av Andrew Lloyd Webber a?t Stockholms Estetiska Gymnasium samt programmerat en prototyp pa? en iPhone-app, som i framtiden kan anva?ndas som ett nytt sa?tt fo?r artister att na? ut till fans pa? men som i dagsla?get a?r en portfolio fo?r mig som la?tskrivare och producent.Syftet med den ha?r skrivna rapporten a?r att o?vergripande beskriva det konstna?rliga projektet och att analysera huruvida relationen mellan producent och artist/besta?llare samt klimatet i studion pa?verkar slutresultatet samt att reflektera o?ver hur mycket man som komposito?r och musikproducent kan kompromissa med sin konstna?rliga integritet i fo?rha?llande till besta?llarens/artistens o?nskema?l/krav, till mina egna tekniska och materiella fo?rutsa?ttningar och begra?nsningar samt till givna tidsaspekter..

Syfte: Denna systematiska ?versikt syftar till att unders?ka p?verkan av precision nutrition (PN) baserad p? kontinuerlig glukosm?tning (CGM) p? glykosylerat hemoglobin (HbA1c) hos individer med diabetes mellitus typ 2/prediabetes. Metod: Litteraturs?kningen genomf?rdes i slutet av januari 2025 i databaserna PubMed och Scopus. Den inkluderade populationen bestod av vuxna individer med/utan insulinbehandlad diabetes typ-2. Interventionen var kostbehandling baserad p? CGM-m?tningar med/utan andra biomark?rer.

Syftet med vår undersökning var att se i vilken grad eleverna har förståelse för begreppet hållbar utveckling. Då hållbar utveckling är ett mycket vitt begrepp har vi avgränsat oss till att behandla den konflikt som uppstår mellan ekonomiska, sociala och miljömässiga synvinklar i hållbar utveckling. Vi ville även undersöka om eleverna visar att de har handlingskompetens i miljöfrågor. För att uppnå detta genomförde vi en enkätundersökning på två skolor i Norrbotten samt att vi intervjuade ett urval av dessa elever. Vår undersökning visade att eleverna visade förståelse för konflikten i hållbar utveckling men däremot kunde vi inte se om de hade någon större handlingskompetens..

Vi har i denna undersökning analyserat olika aktiviteter som kan vara lämpliga för arbete med livskunskap inom förskolan..

Syftet med arbetet är att se vilka skäl det finns för att bedriva ämnesintegration och hur detta kan appliceras på hållbar utveckling. Målsättningen var även att undersöka hur en skolas lärare och skolledare arbetar med ämnesintegration, hållbar utveckling och de två gemensamt. För att få svar på frågorna har det utförts en enkätundersökning samt intervjuer. Trots att skolans styrdokument innefattar hållbar utveckling är inte detta något som i allt för stor grad undervisas om på den undersökta skolan. Begreppet är svårtolkat och i en del fall bedriver lärarna omedvetet en undervisning om hållbar utveckling.

I ett marint framdrivningssystem byggt av Rolls-Royce Marine i Kristinehamn, kallat POD Propulsion - MermaidTM, kyls systemets yttre delar med fo?rbistro?mmande vatten. Det kylande vattnet kompletteras av ett internt luftkylningssystem vilket, till fo?ljd av en la?gre kylningskapacitet a?n fo?r det externa vattnet, fo?rorsakar en otillra?cklig kylning i den sektor av elmotorns stator vars periferi kyls av kylluftsstro?mmen. En andel av statorn a?r sa?ledes enbart luftkyld vilket medfo?r att den axiella temperaturen i denna sektor uppna?r ett lokalt maximum, kallad ?hotspot?, vilken a?r ho?gre a?n fo?r resten av elmotorns stator.Avsaknaden av en tangentiellt uniform temperatur i statorn medfo?r begra?nsningar vid dimensionering av framdrivningssystemet.

Syftet med vårt examensarbete är att belysa hur undervisningen i skolan utformas så att elever får kunskap om hållbar utveckling och att arbetet mot en hållbar utveckling blir en integrerad del av skolan och elevernas handlingar i vardagen. Ett annat syfte är att konkretisera hur undervisningen i skolan utformas så att arbetet mot en hållbar utveckling skapar möjlighet för eleverna att få nya insikter om hur de praktiskt kan agera och göra miljömässiga val. Den metod vi har använt är en kvalitativ forskningsstrategi med semistrukturerade intervjuer. Resultatet av arbetet är att det finns olika arbetsmetoder för att nå en mer hållbar utveckling och att skolor och lärare kommit olika långt i undervisningen. Förhållningssättet till miljön och hållbar utveckling är något som genomsyrar hela skolan för att ge en helhetsbild för eleverna..

Akvaponik beskrivs som en innovation som kan fr?mja h?llbar livsmedelsproduktion, samtidigt som dess implementering ?nnu inte har n?tt kommersiell framg?ng. Tidigare forskning identifierar flera hinder f?r en etablering av systemet i olika delar av v?rlden, men situationen i Sverige ?r mestadels outforskad. Denna studie unders?ker vad som hindrar kommersiell akvaponik i Sverige utifr?n ekonomiska, regelm?ssiga, sociala och milj?m?ssiga aspekter, samt hur dessa hinder kan motverkas.

Uppsatsens syfte har varit att konkretisera vad en socialt hållbar utveckling skulle kunna betyda för det sociala arbetets vardag. Vilken plats socialarbetarna har att fylla och vilken typ av praktik som skulle utformas om syftet var att främja en socialt hållbar utveckling. För att bryta ner syftet med uppsatsen i mer lätthanterliga bitar har jag formulerat ett antal frågeställningar; -Vad betyder begreppet socialt hållbar utveckling? -Vilken roll skulle det sociala arbetet kunna ha i en socialt hållbar utveckling?-Vilka kompetenser och konkreta handlingar behövs hos den enskilda socialarbetaren för att socialt arbete ska vara del i en socialt hållbar utveckling?.