Samhällsekonomin i väst har under de senaste årtiondena gått från att ha varit tillverkningsinriktad till att bli mer tjänstebaserad. Detta har medfört att investeringar i immateriella tillgångar har ökat och därmed fått en allt större betydelse. Trots detta har inte utformningen av företags redovisning följt denna utveckling, något som tydligt framgår i årsredovisningar och andra finansiella rapporter där det idag är svårt att se värden som skapas i dessa nya typer av investeringar. I ett försök att möta dessa nya behov har det på internationell basis utvecklats ny redovisningsstandard vilka bland annat är tänkta att förändra redovisningen av immateriella tillgångar för att på så sätt bättre spegla de värden som skapas när företag investerar i forskning och utveckling. Förändringen innebär att aktivering av utvecklingskostnader nu är möjlig, i förhållande till tidigare standard som föreskrev total kostnadsföring av forskning och utveckling.Syftet med denna uppsats är att undersöka hur forskningsintensiva företag utifrån den nya standarden redovisar sin forskning och utveckling.

En applikationsserver agerar i regel som en förmedlande server i ett tre-skikt-system med en webbserver på ena sidan och en databasserver på andra sidan. De används för att komma åt funktioner i en databas med hjälp av program skrivna för just den applikationsserver som används. På Lantmäteriets huvudkontor i Gävle använder man sig i dagsläget av 5 stycken olika applikationsservrar, vilket medför stora kostnader i bland annat licenser, support och kompetensutveckling. I detta arbete undersöks skillnader i pris och funktionalitet mellan de aktuella applikationsservrarna samt hur man på bästa sätt kan minska kostnaderna för Lantmäteriet genom att sätta upp ett mål där applikationsservrarna används på ett effektivare sätt. För att ta reda på detta har jag intervjuat personer inom Lantmäteriet angående det nuvarande problemet och tagit reda på hur man kan göra för att möjliggöra en utfasning av en eller flera applikationsservrar.

The purpose of this study was to interview different groups of people (preschool teatcher, parents and theire childen) involved in preschool about their view on outdoor activity and children´s motoric development, and how a preschool yard should be designed to promote childrens development.All parties regard outdoor activity as very important for the development of children. They also think that the outdoor environment today is good but that it could be improved by including some trees and hills. The yard should also contain soil, sand, clay and water. The children prefer grass on the ground over other substrates. This study also gives good indications to decision makers how to build new or to reconstruct pre-school yards in the future..

A1215Det har visat sig att skapandet av relationer, guanxi, har en stor inverkan på ett företags prestation på den kinesiska marknaden. Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka om och i så fall hur mellanhänder och anställning av lokalbefolkning har påverkat ABB:s utveckling av guanxi. Vi har genomfört två intervjuer med anställda på ABB och vi har även använt oss av sekundära källor.Undersökningen visar att både användning av mellanhänder och anställning av lokalbefolkning har påverkat ABB:s utveckling av guanxi. Mellanhänder har genom att förmedla kontakter bidragit till att företaget har utvecklat guanxi. I och med att ABB har anställt lokal befolkning med god insikt och erfarenhet av den kinesiska kulturen har skapandet av guanxi underlättats.

Forskningen är omfattande angående lekens positiva värde för yngre barns utveckling och för inlärning. Med utgångspunkt i detta har vi undersökt lekens betydelse och funktion i undervisningen för äldre barn, elever i skolår 4-6. Denna studie syftar till att få en inblick i olika undervisningssammanhang som lek kan inrymmas i. Den syftar också till att undersöka vilket värde och utrymme leken ges i skolans undervisning i takt med elevernas stigande ålder. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv där lärande och utveckling bygger på samspelet mellan individer i en social kontext.

Vårt syfte med denna studie är att förstå och beskriva tre förskollärares föreställningar om barns utveckling och lärande och hur dessa föreställningar står i relation till förskollärarnas agerande i samlingen. Studiens frågeställningar är "Hur framträder tre förskollärares föreställningar kring barns utveckling och lärande inför, under och efter samlingen i en förskola?" och "Hur står de föreställningar vi tolkar fram ur förskollärarnas utsagor i relation till deras agerande i samlingen?" Vi har utgått från tidigare forskning kring begreppen föreställning och samling, och för att förstå och beskriva de tre förskollärarnas föreställningar har vi utgått från ett didaktiskt perspektiv och tre teoribildningar som har varit av betydelse för förskoleverksamheten. Vi har för att få syn på de olika föreställningarna använt oss av en triangulering av metoder med frågeformulär, intervju och observation. En slutsats vi har dragit är att de föreställningar de tre förskollärarna har om barns utveckling och lärande i hög grad påverkar valet av innehåll i samlingen, dess utformning och den position man ger sig själv och barnen.

BAKGRUND: Bakgrunden belyser, med hjälp av litteratur och forskning, motorikensbetydelse för barns utveckling. Som en röd tråd beskrivs motoriken iförhållande till barns fysiska, sociala, emotionella och kognitivautveckling. Pedagogens roll och synsätt skildras, samt en kortarebeskrivning av Läroplanens innehåll om motorik.SYFTE: Syftet med undersökningen är att ta reda på om pedagoger idagarbetar med motorik i förskolan. Vi vill undersöka vad pedagoger harför syn på barns motoriska träning, samt hur ofta motorikenåterkommer som en del i verksamheten. I studien används kvantitativ enkät, med positivistisk grund, somundersökningsredskap.

Denna rapport beskriver det examensarbete som genomförts av Christoffer Hardmo och Erik Dellby. Examensarbetets syfte var att utveckla en nerskalad användbar version av KompetensUtvecklingsInstitutets nuvarande elevhanteringsprogram.Rapporten kommer beskriva hur vi lagt upp jobbet för att få en användbar applikation för KUI att använda.Vår slutsats är att arbeta mot användbarhet är en väldigt viktig punkt när det gäller utveckling av produkter i alla miljöer. Arbetet har gett oss en bra erfarenhet hur man jobbar ihop med kunden för att få en bra produkt..

Syftet med studien är att beskriva förskollärares förhållningssätt gentemot naturvetenskap och hur ämnet kommer till uttryck i verksamheten. Respondenterna arbetar i en kommun i Norrbottens län, med barn i åldern 1-6. Metoden som har kommit till användning är kvalitativa intervjuer, som även har spelats in för att underlätta efterarbetet. Respondenterna har gett uttryck för hållbar utveckling och de traditionella ämnena som kemi, biologi och fysik när de väljer att beskriva hur de arbetar med naturvetenskap i verksamheten. I hållbar utveckling är det främst källsortering och att tänka på miljön som förskollärarna nämner.

Utveckling av mobilapplikationer är ett område som har haft en stark tillväxt de senaste åren. Området är relativt nytt och outforskat och förväntas att öka i många år framöver då allt fler företag ser möjligheten att nå ut till sina kunder var de än befinner sig.Syftet med studien är att utreda och identifiera hur utveckling kan ske av användbara gränssnitt till mobiltelefoner. Särskild fokus har legat på utveckling av gränssnitt som dessutom kommer att finnas representerade i flera olika produkter då detta ställer särskilda krav på dess gränssnitt.Prototypen av mobilapplikationen som utvecklats har genomgått en iterativ designprocess som är baserad på litteraturundersökning och målgruppsanalys av potentiella användare genom intervjuer och en enkät. Ett designramverk har skapats och använts vid utveckling av en mobilapplikation samtidigt som persona, kravspecifikation och scenarier har skapats och utgjort grunden för en potentiell användare. Prototypen har utvärderats genom användartester varpå en interaktiv prototyp har skapats i Adobe Flash.Applikationen som utvecklats med ramverket som stöd anses uppnå god användbarhet och vara effektiv att använda.

I programmeringsvärlden har en ren, enkel och testbar kod en stor betydelse. Detta examensarbete avslöjar ett nytt koncept vilket kanske är den viktigaste upptäckten inom metodområdet på senare tid, så kallade Testdriven utveckling (TDD). Testdriven utveckling är ett sätt att utveckla mjukvara och det som utmärker den är att man först skriver ett test som inte ska fungera (röd fas), sedan skriver man en kod, så enkelt som möjligt, som gör att testet ska fungera (grön fas) och till slut ska man våga göra förändringar även om koden fungerar, om man är inte riktigt nöjd eller om man helt enkelt vill optimera sin kod (omstrukturera fas). Syftet med studien var att utvärdera vilka fördelarna och eventuella nackdelarna är med den här typen av mjukvaruutveckling, att motivera varför det är lämpligt att välja den och att visa hur man gör med hjälp av Java, JUnit och Eclipse. Material som användes i studien insamlades genom litteratursökningen och intervjuer.

Reportage om tv-spelsjournalistikens utveckling i Sverige sedan Nintendo-magasinet: tidigt 1990-tal till i dag. Kompletterande artikel om tv-spelsjournalistikens förhållande till kritik, varför det inte finns någon tv-spelskritik och varför den behövs..

Uppsatsen är ett examensarbete på 15 hp inom produktdesignprogrammet på Malmö högskola. Projektet hanterar blöjors utformning med ett resulterande förslag på hur denna produkt kan förbättras, med en fördjupning inom hållbar utveckling. Resultatet blev en blöja med inlägg, för den mer omedvetna konsumenten, som minskar antalet byten och därmed mängden miljöpåfrestande material som behöver tillverkas och slängas I fördjupningen intervjuades Olof Kolte, framträdande industridesigner som verkar inom hållbar utveckling, och en litteratursökning på området utfördes. Förundersökningen angående blöjor baserades främst på kvalitativa intervjuer, och konceptualiseringen baserades främst på ett antal brainstorms och en metod som kallas bakåtmetoden, utvecklad av Edward de Bono, författare och konsult inom lateralt tänkande..

SammanfattningTitel: Ålderns påverkan på användningen av mobila betalningar- En kvantitav studie.Författare: Timmy Berta och Igor KruljHandledare: Klaus Solberg SoilenExaminator: Ulf ÅgerupHögskola: Halmstad Högskola, Sverige.Nivå: Kandidatuppsats, Strategisk Marknadsföring (15 hp), Vårterminen 2013Nyckelord: Mobil betalning, framtida betalningar, kontanter, ålderns inverkan på mobila betalningar, mobila tjänster, internet betalningar, smartphone tjänster, internet handel, mobil säkerhet. ProblemformuleringHur påverkar konsumenternas ålder användningen av mobila betalningstjänster?Hur påverkas användningen av mobil betalning beroende på konsumenternas kunskap utifrån deras ålder?Har konsumenterna en annan syn att se på säkerheten hos mobila betalningstjänster utifrån deras ålder? SyfteSyftet med denna uppsats är att, med utgångspunkt i den teoretiska referensramen och en kvantitativ studie, mäta hur konsumenternas ålder påverkar användningen av mobila betalningstjänster. Vidare vill vi undersöka och analysera om säkerhet är avgörande för användningen av mobila betalningstjänster och om konsumenter är villiga att övergå till mobil betalning utifrån deras ålder. Slutligen vill vi få fram ett resultat där läsaren ser hur fördelningen av konsumenternas användande ser ut i de olika åldrarna. Teoretisk referensramHär presenteras olika teorier för att förstå mobila kommunikationens utveckling, samt de olika betalningsmedlen. Teorier kring faktorerna säkerhet, enkelhet och användning tas upp med fokus på mobil betalning.

Barn i förskoleåldern har ett stort behov av rörelse. Förskolan är den plats där barn tillbringar stora delar av sin vakna tid. Det kan då anses att stora delar av barnets utveckling vilar på hur lärarna strukturerar upp verksamheten i barngruppen. Förskolan har en viktig betydelse för barnets utveckling, men även för ett fortsatt livslångt lärande. Läroplanen för förskolan (Lpfö 98) beskriver i ett av sina mål att förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin motorik.