I de flesta arbeten uppkommer situationer som kan te sig svåra och som på ett eller annat sätt måste hanteras. Den allmänna föreställningen är att svåra situationer betraktas som problem och uppfattas oftast ha en negativ innebörd. I denna uppsats har vi valt att se svåra situationer i en positiv bemärkning. Vi har för avsikt att undersöka hur svåra situationer i arbetet bidrar till lärande och utveckling för individen, i detta fall yrkesgruppen coacher. De frågeställningar vi utgår ifrån i studien är vilka svåra situationer coacherna upplever i sitt arbete, hur de hanterar svåra situationer samt vilka möjligheter till lärande och utveckling svåra situationer ger upphov till.

Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers syn på bedömning i den dagliga verksamheten i förskolan. Studien ämnade även belysa hur pedagoger arbetar för att följa barns utveckling. Det aktuella ämnesområdet skildrades också ur ett historiskt perspektiv. Som metod användes kvalitativa intervjuer. Totalt intervjuades sex stycken pedagoger och undersökningsmaterialet analyserades med hjälp av en fenomenografisk ansats.

Ämnet för den här uppsatsen är AD/HD-diagnostiserade ungdomars subjektiva syn på sin identitet och självbild. Vi ville ur ett socialpsykologiskt perspektiv få en ökad förståelse för dessa ungdomars situation. Enligt Socialstyrelsen (2002) har 2?5 procen av barnen i skolåldern hyperaktivitetssyndrom med samtidig uppmärksamhetsstörning, en relativt hög siffra, vilket ger relevans till vårt valda ämnesområde. Vår målgrupp för uppsatsen är för alla som har intresse för ämnet.

Syftet med denna studie är att bidra med en fördjupad förståelse för pedagogers val i planering och genomförande av musikaktiviteter, samt hur dessa val skapar förutsättningar för barns utveckling och lärande. En central del i studien är hur förskollärares förhållningssätt till musik påverkar deras arbetssätt. Studien bygger på en kvalitativ ansatsochmetoden som ligger till grund är semistrukturerade intervjuer. I undersökningen har fyra utbildade förskollärare medverkat. Resultat och analys av de genomförda intervjuerna visar att samtliga medverkande förskollärare använder sig av musik i förskolan, mer eller mindre.Det framkom olika aspekter som påverkar pedagogens arbete med musik i förskolan, bland annat tidigare erfarenheter och intressen.Informanterna redogör för att musiken kan stimulera barns utveckling och lärandepå flera plan.

Bakgrund: Ett detaljhandelsföretags arbete med hållbar utveckling skulle kunna förbättra villkoren i produktionsleden. De kan säkerställa att villkoren i leverantörskedjan inte bidrar till miljöförstöring eller kränker mänskliga rättigheter. Ett detaljhandelsföretags arbete inom hållbarhet skulle kunna möta kunders krav på att produkter är tillverkade under miljömässiga och anständiga sociala villkor. Ett företag som arbetar med hållbar utveckling skulle kunna öka lönsamheten och konkurrenskraften på olika sätt. En hållbarhetsstrategi skulle kunna minska risker för negativ publicitet som påverkar imagen.

Mänsklig kompetens och motivation hos anställda är några av flera viktiga delar i en framgångsrik organisation. Genom att fokusera på både individuella ledare och den kollektiva ledarskapsutvecklingen drivs organisationen framåt. Motivation är viktigt för individuell utveckling, saknas motivation blir arbetet inte inspirerande och utveckling uteblir. Syftet med föreliggande studie var att ta reda på vilka behov av kompetensutveckling sektionschefer på ett stort svenskt företag har samt vilka strategier företaget kan använda för att identifiera behoven och stötta sektionscheferna i sin utveckling. Fem personer intervjuades, två avdelningschefer och 3 sektionschefer.

Enligt Lgr 11 ska ett miljöperspektiv på undervisningen låta eleverna utveckla egna förhållningssätt både till närmiljö men även i ett globalt miljöperspektiv. Dessutom ska undervisningen visa på hur samhället och vi själva kan utvecklas för att skapa en hållbar utveckling (Lgr 11). Utifrån denna formulering är syftet för uppsatsen att undersöka lärare tänker kring undervisning om hållbar utveckling.Det empiriska material som använts för att nå syftet har tagit fram med hjälp av kvalitativa intervjuer. Utifrån dessa intervjuer har vi analyserat fram teman med utgångspunkt i våra frågeställningar och därifrån olika kategorier i vilka lärarnas analyserade svar har placerats in. Vi har sedan diskuterat våra resultat och kopplat dessa till tidigare forskning i ämnet.Vi intervjuade åtta låg- och mellanstadielärare på sex olika stora skolor.

Syftet med examensarbete är att undersöka tre bildlärares förställningar om fenomenet hållbar utveckling samt utforska hur de omsätter detta till en konkret verklighet i klassrummet för elever. Syftet är också att undersöka vilka betydelser begreppet hållbar utveckling har för bildlärarna i deras pedagogiska uppgifter. Genom studien vill jag erbjuda ett empiriskt bidrag om bildundervisning för hållbar utveckling. Jag har valt en kvalitativ inriktning på studien och anser ett hermeneutiskt förhållningssätt är rimligt att använda i arbetet i syfte att förstå och tolka lärares utsagor. Resultatet av tolkningen visar att ett mer utvecklat förhållningssätt till utbildning för hållbar utveckling är att genomföra ämnesövergripande arbete i skola.

Arbetet handlar om förskolemiljöns utformning och pedagogernas tankar kring den. De frågor vi vill ta reda på är hur den pedagogiska miljön påverkar barns förmåga att interagera med rummet. Vilka uppfattningar har pedagogen om miljöns utformning och vilken barnsyn speglas i dessa? Vår teoretiska utgångspunkt i arbetet är Reggio Emilia filosofin samt ett postmodernistiskt synsätt. I vår studie har vi använt oss av kvalitativa intervjuer och ostrukturerade observationer för att få en inblick i hur pedagogerna väljer att strukturera den pedagogiska miljön och dess tankar kring den.

I en hermeneutisk metod analyseras Kerstin Ekmans Grand final i skojarbranschen (2011) med syftet att porträttera och analysera protagonisterna, Lillemor och Babba, i förhållande till identitet som kvinna och författare. I diskussionen urtolkas en möjlig medveten intention med verket, som rör såväl genus och feminism som identitetsskapande. De båda protagonisterna utgör ett gemensamt författarskap, där deras personligheter smälter samman. Det är uppenbart att Lillemor, i flera anseenden, agerar Babbas ansikte utåt och att Babba fungerar som Lillemors kreativa begåvning. Ur ett feministiskt perspektiv påverkas deras förhållande av ett misogynt tillstånd, som samtidigt är oundvikligt för att nå framgång.

Syftet med vår studie är att genom semistrukturerade intervjuer ta reda på hur och ivilken omfattning drama och dramapedagogik används i några förskolor, samt vadförskollärarna anser om deras användning av dessa. Förskollärarna intervjuades medöppna frågor för att få en mångfald, men även för att ta del av deras mer personligaåsikter och värderingar. Resultatet visar att drama och dramapedagogik används iden vardagliga verksamheten. Det framkom även att drama bjuder in till samtal ochsamspel vilket leder till ökad språkutveckling samt personlig och social utveckling.Slutsatser som kan dras av studien är att drama och dramapedagogik är ett braverktyg samt ett bra arbetssätt att tillämpa inom förskolans verksamhet.

Syftet med denna studie är att undersöka om det går att synliggöra barns utveckling och lärande genom ett Relationsutvecklingsschema (RUS). Vi undersöker även hur RUS-modellen förhåller sig till styrdokument som finns för förskolan. Metoder som använts i genomförandet av studien består av fyra kvalitativa intervjuer på två förskolor i Malmö kommun. De teoretiska utgångspunkter som vi utgått ifrån har till största del behandlat barns språkutveckling men vi har även belyst barns utveckling ur ett sociokulturellt perspektiv kontra ett utvecklingspsykologiskt perspektiv. Resultatet visar att RUS-modellen har svagheter när det gäller flerspråkiga barn i förskolan och modellens krav med att utvecklingsstegen ska följa varandra är en förlegad syn på barns utveckling. Nyckelord: språkutveckling, utvecklingspsykologi, förskola, relationsutvecklingsschema.

Detta är en kvalitativ studie som ämnar studera hur unga män kan uppfatta manliga ideal samt förhålla sig till dessa. Studien genomfördes genom fokusgruppsintervju med bilder som hjälpmedel och har därefter analyserats utifrån en tematisk innehållsanalys. Materialet har genom Connells teorier om den hegemoniska manligheten analyserats och delats in i fem olika teman som behandlar kropp, sexualitet, självförtroende, familj och ambivalens. Genom dessa teman identifierades hur fokusgrupperna tydligt beskriver bilden av idealmannen som en ung, stark, vacker, sexuellt aktiv, muskulös man med ett gott självförtroende. Deltagarna i fokusgrupperna identifierar sig med denna idealbild och upprätthåller därigenom de hierarkier som finns män emellan.

Denna antologi om tre bidrag studerar engagemang och motivation ur olika perspektiv. De individuella delarna inriktar sig på ideellt engagemang inom idrott, politiskt engagemang hos ungdomar och engagemang hos anställda i kommunal sektor. Dessa fält analyseras utifrån valda frågeteman såsom vilka aspekter som motiverar till engagemang, hur dessa inverkar på individers identitetsskapande och hur engagemanget påverkar och påverkas av de individuella livsvillkoren. Vi har genom kortare fältobservationer och kvalitativa intervjuer samlat in material som sedan analyserats i enlighet med grundad teori-analysmetod. Det analyserade materialet koppades sedan till teorier rörande bland annat identitet, motivation och grupptillhörighet.

Syfte: Syftet är att ur ett sociokulturellt perspektiv belysa några dramapedagogersuppfattning om den svenska dramapedagogikens utveckling.Teori: Vi har utgått från Bourdieus system inom sociokultur med det svenska samhället somdet sociala rum, inom vilket svensk dramapedagogik är ett eget fält med yrkesverksammadramapedagoger som fältets agenter.Metod: Metoder som använts är mailintervjuer med fem dramapedagoger.Resultat och slutsats: Det som framkommit från intervjuerna är att dramapedagogiken fåtthöjd status, ett breddat arbetsfält samt till viss del förändrade definitioner om vaddramapedagogik är. Fler dramapedagoger jobbar nu som egna företagare inomverksamhetsområden som kan tyckas ligga långt från det fält där dramapedagogikenursprungligen kom till i Sverige.Nyckelord: Dramapedagogik, dramapedagog, utveckling, status, Bourdieu, fält, habitus.