IT är idag en stor del av samhället och är av stor vikt i verksamheter, behovet för att ITsystemenska innehålla alla tänkbara funktioner är stort. Detta gör att IT-system måsteutvecklas och skapas vilket vanligtvis sker i projektform tillsammans med aktörernakravställare, kravfångare och Utvecklare. Problematiken med att arbeta i projektform äratt de olika aktörerna kan vara mycket olika varandra, med olika bakgrunder, erfarenheteroch kunskap, vilket påverkar deras interaktion med varandra. Vidare är det även dessaskillnader som är fördelen med att arbeta i projekt, att aktörer med olika perspektiv kanhjälpas åt. Men för detta måste aktörerna uppnå gemensam förståelse, att vidareföra sinegen bild av någonting till andra aktörer med olika referensramar.Denna uppsats handlar om att undersöka hur vidareföring av en produktvision sker frånkravställare till Utvecklare genom bland annat ett antal identifierade faktorer som tros hapåverkan.

Idag är bristfällig vidareföring mellan kravställare, kravfångare och Utvecklare i ett e-handelsutvecklingsprojekt en stor orsak till att projekt blir felaktiga, försenade och även misslyckade. I de fall då den tänkta designvisionen inte kan vidareföras på rätt sätt mellan kravställare, kravfångare och Utvecklare innebär det att slutresultatet inte motsvarar kravställarens förväntningar. Många gånger förstår inte aktörerna varandra och sina roller i e-handelsprojektet vilket bidrar till att kravställaren inte får den e-handelsajt som de räknat med från början. Det är väldigt viktigt att alla krav och synpunkter från de inblandade aktörerna förmedlas på rätt sätt och så tidigt som möjligt i projektet. Även om vidareföring är välkänt ämne finns det ändå ingen enhetlig syn på hur vidareföring bör hanteras på bäst sätt.

Gamification innebär att spelmekanismer och speltänk används för att engagera och motivera användare till att lösa problem. Ämnet slog igenom under slutet av 2010 och Gartner förutspådde 2011 att över 70 % av, de dåvarande, största företagen i världen kommer att använda sig av åtminstone en gamifierad lösning innan 2014. Vissa har även jämfört gamification som motivationskälla med sex och våld, eller hotet om våld, något som visar på hur starkt det användarengagemang som kan utvinnas ur användande av en gamifierad lösning är men det krävs att användaren känner någon form av extern eller intern motivation till att utföra aktiviteten för att användningen av den gamifierade lösningen ska kunna motivera honom eller henne. Syftet med denna kandidatuppsats inom informatik är att den ska presentera begreppet gamification och vad det används till för läsaren och de fallgropar som Utvecklare bör undvika för att den gamifierade lösningen inte äter upp företagets tid och resurser. Det tillvägagångssätt som anammats under arbetet är ett kvalitativ sådant där intervjuer har använts som primärkällor samt att analys av dokument har använts som sekundärkällor.

Antalet besökare på svenska kommuners webbsajter bestod år 2005 av drygt 60 procent av internetanvändarna i Sverige. Sedan dess har användandarna ökat precis som medellivslängden i Sverige också har ökat, under 2013 översteg medellivslängden 80 år för första gången hos män. Med en högre ålder ökar risken för olika funktionshinder och idag är det av stor vikt att kommunerna utvecklar sina webbplatser med detta i åtanke.Idag erbjuder så gott som alla svenska kommuner e-tjänster där medborgarna kan utföra sina ärenden på ett enklare, snabbare och självständigt sätt när de själva vill. Flera kommunsajter har både hög och bred tillgänglighet vid en första anblick. Dock skiljer sig ofta tillgängligheten markant på en kommuns startsida från den tillgänglighet som man finner på den del av webbplatsen som innehåller kommunens e-tjänster.

Smartphone-marknaden är idag en mångmiljardindustri; för Utvecklare har det skapats en helt ny marknad för mobil-applikationer. Ett problem med marknadenidag är den fragmentering som finns mellan olika mobila operativsystem, detta är ett problem då Utvecklare behöver utveckla flera separata applikationer för olika mobila operativsystem..

Antalet besökare på svenska kommuners webbsajter bestod år 2005 av drygt 60 procent av internetanvändarna i Sverige. Sedan dess har användandarna ökat precis som medellivslängden i Sverige också har ökat, under 2013 översteg medellivslängden 80 år för första gången hos män. Med en högre ålder ökar risken för olika funktionshinder och idag är det av stor vikt att kommunerna utvecklar sina webbplatser med detta i åtanke.Idag erbjuder så gott som alla svenska kommuner e-tjänster där medborgarna kan utföra sina ärenden på ett enklare, snabbare och självständigt sätt när de själva vill. Flera kommunsajter har både hög och bred tillgänglighet vid en första anblick. Dock skiljer sig ofta tillgängligheten markant på en kommuns startsida från den tillgänglighet som man finner på den del av webbplatsen som innehåller kommunens e-tjänster.

Antalet besökare på svenska kommuners webbsajter bestod år 2005 av drygt 60 procent av internetanvändarna i Sverige. Sedan dess har användandarna ökat precis som medellivslängden i Sverige också har ökat, under 2013 översteg medellivslängden 80 år för första gången hos män. Med en högre ålder ökar risken för olika funktionshinder och idag är det av stor vikt att kommunerna utvecklar sina webbplatser med detta i åtanke.Idag erbjuder så gott som alla svenska kommuner e-tjänster där medborgarna kan utföra sina ärenden på ett enklare, snabbare och självständigt sätt när de själva vill. Flera kommunsajter har både hög och bred tillgänglighet vid en första anblick. Dock skiljer sig ofta tillgängligheten markant på en kommuns startsida från den tillgänglighet som man finner på den del av webbplatsen som innehåller kommunens e-tjänster.

Antalet besökare på svenska kommuners webbsajter bestod år 2005 av drygt 60 procent av internetanvändarna i Sverige. Sedan dess har användandarna ökat precis som medellivslängden i Sverige också har ökat, under 2013 översteg medellivslängden 80 år för första gången hos män. Med en högre ålder ökar risken för olika funktionshinder och idag är det av stor vikt att kommunerna utvecklar sina webbplatser med detta i åtanke.Idag erbjuder så gott som alla svenska kommuner e-tjänster där medborgarna kan utföra sina ärenden på ett enklare, snabbare och självständigt sätt när de själva vill. Flera kommunsajter har både hög och bred tillgänglighet vid en första anblick. Dock skiljer sig ofta tillgängligheten markant på en kommuns startsida från den tillgänglighet som man finner på den del av webbplatsen som innehåller kommunens e-tjänster.

Antalet besökare på svenska kommuners webbsajter bestod år 2005 av drygt 60 procent av internetanvändarna i Sverige. Sedan dess har användandarna ökat precis som medellivslängden i Sverige också har ökat, under 2013 översteg medellivslängden 80 år för första gången hos män. Med en högre ålder ökar risken för olika funktionshinder och idag är det av stor vikt att kommunerna utvecklar sina webbplatser med detta i åtanke.Idag erbjuder så gott som alla svenska kommuner e-tjänster där medborgarna kan utföra sina ärenden på ett enklare, snabbare och självständigt sätt när de själva vill. Flera kommunsajter har både hög och bred tillgänglighet vid en första anblick. Dock skiljer sig ofta tillgängligheten markant på en kommuns startsida från den tillgänglighet som man finner på den del av webbplatsen som innehåller kommunens e-tjänster.

Genom att använda ett multiplattformsutvecklingsverktyg kan Utvecklare distribuera applikationer till flera olika plattformar. Problemet är att dessa verktyg inte är lika välanvända eller dokumenterade som de dedikerade (t.ex. Android SDK) och det kan vara svårt för enskilda Utvecklare eller företag att veta vilket verktyg de ska välja. Efter en grundlig kartläggning av flera multiplattformsutvecklingsverktyg valdes slutligen Corona SDK och PhoneGap ut för vidare utvärdering. Utvärderingen utfördes genom att skapa en applikation som sparar, raderar och visar noter i båda verktygen liknande en utvecklad med Android SDK.

Syftet ?r att unders?ka vad som h?nder och vad som synligg?rs i och genom etablering av och arbete i en kollegial samarbetspraktik i ett l?rarlag inom h?gre utbildning.Praktikarkitekturteorin och teorin om praktikekologier (Kemmis et al., 2014) har anv?nts f?r att analysera hur materiella-ekonomiska, kulturella-diskursiva och sociala-politiska arrangemang p?verkar och p?verkas av ageranden (g?randen, s?ganden och relateranden) i praktiker som ?r beroende av varandra. Studien ?r en aktionsforskningsstudie och omfattar ett antal aktioner som studerats. Data har samlats genom kontinuerliga observationer och reflektioner som nedtecknats i en loggbok, genom m?ten och intervjuer som videoinspelats och genom urval i statistik tillg?nglig i digitala system.

Program och spel, eller kort sagt appar, till så kallade smartphones har på kort tid blivit en allt större och mer lukrativ marknad för Utvecklare av sådana program och spel. Försäljningen av dessa appar sker allt som oftast via olika marknadsplatser där konsumenten blir presenterad för appar från ett stort antal olika Utvecklare.Detta upplägg medför fördelar för de enskilda utvecklarna då dessa marknadsplatser tillhandahåller marknadsföring, försäljning och betalningshantering. Tyvärr har dessa upplägg också gett upphov till mervärdesskatterättsliga problem.Mervärdesskattelagstiftningen reglerar att den som säljer en tjänst till konsument är skattskyldig för den utgående mervärdesskatten. Därför har tvister uppstått om vem, Utvecklaren eller tillhandahållaren av marknadsplatsen, som ska anses vara den part som konsumenten köper appen av. Skatteverket menar att det är utvecklarna som ska anses vara säljare medan utvecklarna håller fast vid att det i själva verket är förmedlaren, tillhandahållaren av marknadsplatsen, som är säljaren.Den här frågan kom att avgöras i förvaltningsrätten under hösten 2010.

Sammanfattning Dagens barn växer upp i ett samhälle där tekniker som pekskärmar, pekplattor och mobiltelefoner finns överallt och har blivit en del av vår vardag. Detta medför en ökad användning av appar utformade för dessa enheter och det finns således en intressant aspekt ur ett utvecklingsperspektiv samt hur man bör gå till väga för att på bästa sätt skapa appar ämnade för barn. Syftet med denna studie är att undersöka generella designprinciper som applikationsUtvecklare använder vid utveckling av appar för barn som slutanvändare och därtill undersöka hur dessa appar tilltalar och underlättar barns handhavande och interaktion. Detta har lett oss fram till vår frågeställning: Hur förhåller sig Utvecklare till generella designprinciper vid skapandet av appar ämnade för barn? Utifrån denna frågeställning undersökte vi relevant forskning inom området för att kunna ta fram ett antal generella designprinciper vid apputveckling samt ta reda på vad som är viktigt att ha i åtanke när man skapar appar för barn.

I dagens samhälle är datorer en naturlig del av vardagen för både vuxna och barn. Datorer och interaktiva läromedel har successivt integrerats i elevernas skolmiljö, men finns framför allt som ett komplement till den traditionella undervisningen. Denna bör rimligen underställas vissa krav för att bland annat målen i läroplanen ska uppnås. Vilka är då de specifika krav som kan ställas på ett interaktivt läromedel för att detta ska anses vara av god kvalitet? Vad är det som motiverar elever i grundskolan att använda sig av dessa läromedel? Hur väl utfaller de krav som utvecklarna har på interaktiva läromedel med de krav som användarna har? Dessa frågeställningar fann vi intressanta att studera och undersöka.

Test Driven Development (TDD) är en utvecklingsteknik där testning ses som ennaturlig del i utvecklingsprocessen och där tillvägagångssättet hjälper Utvecklaren attsektionera upp programkoden till mindre och mer hanterbara delar. På så sätt gerTDD Utvecklare ett stöd under programmeringsfasen så att de får fram ren ochflexibel kod som är enkel att ändra och felsöka. TDD som teknik underlättar ävenmöjligheterna att utveckla koden inom den tidsram som finns i och med attbetungande testfaser, som i traditionella metodiker och tekniker kan blitidsavgörande, istället integreras som en naturlig del i utvecklingsprocessen. Syftetmed denna uppsats är att belysa de fördelar som finns med att använda TDD vidutveckling av nya applikationer. Vi ska ge utvecklarna som är involverade iprogrammeringsfasen argument till varför TDD bör tillämpas vid utveckling avapplikationer och hur TDD kan vara ett hjälpmedel för att uppnå en bättrekodstruktur/design för applikationen.