Denna uppsats syftar till att undersöka diskursiva uttryck av klass och ojämlikhet i svensk tidningsmedias rapportering och debatt om den så kallade överklassafarin som ägde rum under våren 2012. Som teoretisk och metodologisk utgångspunkt används kritisk diskursanalys, med det uttalade målet avslöja, avmystifiera och ifrågasätta social ojämlikhet. En ytterligare förutsättning var att betrakta varje representation av verkligheten som en rekontextualisering av densamma, där förgivettaganden, makt och ideologi spelar en viktig roll. Teun van Dijks sociokognitiva teori visade sig vidare vara särskilt användbar i förståelsen av tidningsartiklarna. Även Carol Bacchis poststrukturalistiskt influerade teori om problemrepresentation användes i analysen av de argument som identifierades i materialet.

The essay explores nationalism in the curriculum of the swedish school from 1878 to 1994. The text has been undertaken an analysis in three levels of discourse based on Norman Faircloughs critical language analysis. The first level is the text, the second is types of discourses and the third is order of discourse.The nationalism in the curriculum has been related to three nationalistic types of discourses, derived from earlier studies on Swedish nationalism. They are conservative nationalism, ?folkhemsnationalism? and contemporary nationalism.

The purpose of this study was to investigate what knowledge 16 year old highschool students have when it comes to text- and imageposting on social media and how they act on the basis of their skills and attitudes on text and image publishing. An important aspect of this was to investigate the impact of young people 's identity in relation to text- and image posting on social media as this according to research is a big part of what motivates young people in their everyday practices (Buckingham, 2008). The essay questions was , What is young people?s experience on posting text- and image on social media? How aware are young people at the pros and cons on posting text and images on social media? What are young people's attitudes about text and image posting? And how do young people act on the basis of experience , awareness and attitude? Which role plays identity in their actions? To seek answers to my questions and achieve the aim of the thesis was conducted three semi-structured focusgroup interviews in collaboration with two high schools. The results have been reported, interpreted and analyzed by pattern-seeking. The theoretical framework used in this paper is the research and theories of primarily media researchers who have distinguished themselves in the Media and Youth research, For example, Ulla Carlsson, David Buckingham, Sonia Livingstone and Kristen Drotner.

Syftet med studien är att undersöka hur socialt arbete i en internationell kontext formas efter kulturer och hur detta kommer till uttryck. Vidare ämnar studien ta reda på hur socialarbetare själva ger uttryck för kulturell kompetens samt vilka element som gagnar respektive försvårar det internationella sociala arbetet. Studien har en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra kvinnliga respondenter. Databearbetningen gjordes genom tematisering där tre huvudteman framkom, kulturell anpassning, kulturell kompetens och svårigheter, möjligheter och dilemman. I resultatet framkommer att samtliga respondenter ger uttryck för en kulturell anpassning i det internationella sociala arbetet.

By using contemorary work-theory this thesis aim to show how Yarden. En bera?ttelse, puts into play the circumstances of precarian work, circumstances that have gender political as well as identity political overtones. It tries to show how the idea of ?class-jouney? is used as a conciliatory element.

Detta arbete är en kvalitativ studie som handlar om kommunikation på mångkulturella förskolor. Syftet med den empiriska undersökningen är att ta reda på hur förskollärare uttalar sig om den kommunikation som sker på mångkulturella förskolor. De frågeställningar studien utgår från är: På vilka olika sätt kan kommunikation komma till uttryck på en mångkulturell förskola? På vilka sätt stödjer och utvecklar pedagogerna kommunikation i en mångkulturell förskola? Insamling av materialet har skett genom semistrukturerade intervjuer vilka spelats in med diktafon och transkriberats.Resultatet från de intervjuer som gjorts diskuteras mot forskningsbakgrunden i vilken vi lyfter tidigare forskning inom relevanta områden för studien. Bland annat beskrivs här kommunikation, interkulturell kommunikation och förskolan som diskurs.Resultatet visar att pedagogens förhållningssätt och olika stöd är av stor betydelse för den kommunikation som sker på mångkulturella förskolor.

Uppsatsen syftar till att belysa och diskutera den utveckling som skett inom kyrkokonsten, och då främst altartavlor. Undersökningen grundar sig i två kyrkor i Uppsala stift, Gamla Uppsala kyrka och S:ta Maria kyrka.   Urvalet är begränsat till att beröra konst från 1200-talet fram till modern tid. Metoden som använts är ikonografisk bildanalys av altartavlor och altarskåp i de utvalda kyrkorna likväl som forskning i kyrkokonstens utveckling i modern och gammal litteratur. Genom undersökning av skriftverket Biblia Pauperum dras slutsatser gällande den äldre kyrkokonstens inspirationer.   Undersökningen påvisar att en utveckling har skett inom kyrkokonsten. Konstnärerna har fått en större frihet i val av innehåll och form på konsten som beställs.

Idag finns dataprogram för bearbetning av texter på svenska i syfte att skapa lättlästa texter. CogFLUX är en modul ingående i EasyReader som används som verktyg för att skriva om texter till lättläst svenska. I detta arbete testas CogFLUX förmåga att underlätta läsbarheten och vara informationsbevarande. Sedan tidigare finns mått utarbetade för att mäta om texter är lättlästa. Mått som LIX och OVIX används för att mäta i vad mån en text är lättläst, där man mäter antalet ord per mening, långa ord samt unika ord.denna studie har en grupp personer fått genomgå ett test där de svarar på frågor med utgångspunkt från utvalda texter.

The purpose of this essay is to investigate and discuss the current state of game research and its potential usage in didactic situations. The essay is divided in two parts. Part one consists of an attempt to comment preceding contemporary game research and address possible myths that have been established. Part two aims to discuss games narrative capacity and function in education using the theories and terms laid down by Wolfgang Iser and Gérard Genette.Contemporary game research tends to focus on classic retro games, trying to form theories for a general understanding of the media. This is a useful method as long as the purpose of the study is to define how game mechanics and layout are formed.

The purpose with my essay was to investigate how genre pedagogy works in a practical manor? I wanted to reach a deeper understanding for the genre pedagogy and to find out if it fits all students. To investigate this issue I have asked following questions:What is genre pedagogy?How do teachers work with different genres in the genre pedagogy?For whom is the genre pedagogy?Is the critic right that Frøydis Hertzberg is proposing about the genre pedagogy formalism? I have been using qualitative methods, to gather my empirical data. I have been using two unstructured interviews and one unsystematically observation, in a third grade class in a school south of Stockholm, with 30% second language students.

Syftet med föreliggande studie var att genom ett genus- och gruppsykologiskt perspektiv få ökad förståelse för vad några gymnasielärare i teoretiska ämnen upplever kännetecknar att undervisa mansdominerade elevgrupper. Halvstrukturerade intervjuer genomfördes med fem personer, två män och tre kvinnor. Medelåldern för intervjupersonerna var 44 år. Resultatet visade att det fanns hierarkier i de mansdominerade elevgrupperna. Det förekom olika uttryck för maskulinitet genom exempelvis användandet av en viss jargong, hur man behandlar varandra, hur tolerant man är emot avvikande beteende och synen på homosexualitet.

Sammanfattningen är skriven på lättläst svenska. Denna uppsats handlar om hur svenska myndigheters webbplatser fungerar för personer med annat förstaspråk än svenska. Denna målgrupp kallar jag för ?andraspråksläsare?. Jag undersöker vilka förenklingar som fungerar för andraspråksläsare och om andraspråksläsare väljer lättlästa texter.

Denna uppsats syftar till att beskriva fyra verksamma musikhögskolelärares tankegångar om vad de upplever som god kvalitet inom musik och hur de i rollen som jurymedlem ser på det gemensamma juryarbetet vid musikhögskolans instrumentalprov. Genom att tydliggöra likheter och skillnader i lärarnas värderingar av kvalitet ville vi bilda oss en uppfattning om hur ett instrumentalprov faktiskt bedöms.En kvalitativ forskningsmetod i form av intervjuer användes som metod för ändamålet. För att ta del av en praktisk bedömningssituation fick lärarna se två olika videoklipp och resonera kring dessa som om det hade varit ett instrumentalprov. Detta upplägg möjliggjorde att variationer i lärarnas bedömningar kunde upptäckas.Hermeneutiken har använts som vetenskapligt förhållningssätt för att genom tolkningar av del och helhet kunna hitta det som inte tydligt visar sig i informanternas svar. Analysen av studien visar att lärarna upplever bedömningen som subjektiv och komplex samt att ett gemensamt yrkesspråk saknas.

This paper addresses the question about what role typography plays in the interpretation of a text. From three different handbooks in typography arguments are gathered and categorized in to three categories: roman types, san serif and others. Interviews with people from the graphic design area are also a part of the paper and are accounted for in the discussion part of the paper. Areas of theory are a broad hermeneutic view based on Hans-Georg Gadamers thoughts, which have sub categories such as: Michel Foucault?s theory about discourses, John Swales genre theory and Anders Björkvall?s thoughts on typography and multi-modal texts.

Syftet med studien har varit att introducera den kognitiva receptionsteorin om textvärldar (Text World Theory) samt undersöka utifrån vilka textvärldar barnen på en förskola i Mellansverige interagerar med upplästa texter.Studien har genomförts på avancerad nivå inom Högskolan Dalarnas lärarprogram där huvudområdet varit pedagogiskt arbete. Detta är en kvalitativ studie i vilken två observationer samt två samtal med barngrupp med åldersintervallen tre till sex år har dokumenterats och därefter analyserats i relation till ovan nämnda teori.Av analyser framkommer att öppna frågor i större utsträckning leder till ett byggande av föreställningsvärldar och även en mer avancerad dialog med den diskurs författaren utgår från, än då givna ingångar är utgångspunkten. Studien visar även på att barnen redan tidigt har en avancerad förmåga till textrörlighet samt att de är multimodala i sitt tolkande av texter beroende på vilka textvärldar de relaterar till..