Uppsatsen behandlar rättshandlings- och viljeförklaringsbegreppen. Inledningsvis granskas de ur ett rättshistoriskt och systematiskt perspektiv, för att se var begreppen kommer ifrån och var de hör hemma. Därefter behandlas några definitioner av begreppen och deras inbördes förhållande undersöks. Uppsatsen behandlar även några kriterier som har ansetts kunna uppställas för att vissa föreliggande rättsfakta ska, kan eller bör anses utgöra en viljeförklaring. I anslutning till tidigare uppfattningar görs gällande att det som huvudregel ska finnas uttryck för en vilja som ingett en mottagare intryck av att viljan omfattar att en viss rättsföljd inträder, att detta uttryck ska ha nått mottagaren på något sätt och att uttrycket avgivits frivilligt.

In this paper I make an analysis of the play Järnbörd (By burning Iron) written by the swedish author Magnus Dahlström. In this play all the characters has committed horrible crimes wich they easily describes the violence. The starting-point of my analysis is the text itself and not any stage-setting. The reason for this is that I find it interesting to see what can be found in the text only. I investigate if the language itself can tell something.Furthermore I discuss Magnus Dahlström´s literary language and if he has any distinguishing quality, and if so what it may be.

Uppsatsen behandlar rättshandlings- och viljeförklaringsbegreppen. Inledningsvis granskas de ur ett rättshistoriskt och systematiskt perspektiv, för att se var begreppen kommer ifrån och var de hör hemma. Därefter behandlas några definitioner av begreppen och deras inbördes förhållande undersöks. Uppsatsen behandlar även några kriterier som har ansetts kunna uppställas för att vissa föreliggande rättsfakta ska, kan eller bör anses utgöra en viljeförklaring. I anslutning till tidigare uppfattningar görs gällande att det som huvudregel ska finnas uttryck för en vilja som ingett en mottagare intryck av att viljan omfattar att en viss rättsföljd inträder, att detta uttryck ska ha nått mottagaren på något sätt och att uttrycket avgivits frivilligt.

We studied the initial process of reading, with a focus on typography, whether it ispossible to increase childrens lust to read in the age six to seven years old, byadjusting the typography and graphic design. We conduct this study through qualitative and quantitative studies, mainlyinterviews with a main focus on children in this particular age were used. In additionto the interviews a questioniare were sent out to a selection of students. The studyalso contained an interview with a pedagogue as well as studies of the current andexisting textbooks and teaching aids that is used on the school we are looking into.During the study we consulted educated pedagogues to get an understanding of thechildren and their learning and to be able to approach them in a suitable way.The theories we have been using were mainly from a typographic point of view.Other areas we explored were theories about reading processes. This study showedthat every child needs a method that is suitable for them and that the materialprovided today is typographically inconsistent. The childrens and teachers needs andwishes in typography did not correspond with the current teaching aids design. From this study the followning points were made about how to design a textbook forchildren in the first grade:? The typeface should be a sans serif.? The point size should be bigger than 12 points.? Text should be aligned to the left.? Sentences should be short without becoming abstract.? To maintain focus on the text the layout should be simple and unbarked.? The format should be designed after the pourpose of the publication, forexample when it is a complement to the textbook, the format should be of suchcharacter that it is easy for the children to bring home.? There should be a typographical consistency through all of the materialsprovided to the children..

Med avstamp i debatten kring gymnasieskolors marknadsföring och information gentemot elever, tog denna studie sin form. Studie- och yrkesvägledning är en profession som har att förhålla sig till hur information i gymnasieskolors broschyrer kan relateras till stödinsatser för elever som står inför ett gymnasieval. Syftet var att utifrån ett diskursteoretiskt perspektiv belysa hur gymnasieskolors information i broschyrer 2011 kan relateras till elevers valhandlingar och marknadsföring av gymnasieutbildning. Genom tillämpning av en textanalytisk modell med fokus på en ideationell samt interpersonell struktur analyserades 52 broschyrer från gymnasieskolor som erbjuder Ekonomiprogrammet 2011 inom Stockholms Läns samverkansavtal. Resultat visade att vissa skolor inte följer statliga rekommendationer för hur Ekonomiprogrammet bör beskrivas gentemot elever samt att det definieras relativt olika i broschyrerna.

Examensarbetet handlar om hur barn i femårsåldern på en förskola resonerar om lärande. Syftet med studien är att få förståelse för vad lärande kan innebära ur barns perspektiv. För att få syn på detta använde jag dokumentationer på förskolan som underlag. De metoder som använts för att besvara min frågeställning var intervjuer och samtal. Studiens frågeställning: Hur resonerar barn kring lärande? De teoretiska ramarna i arbetet har utgjorts av ett sociokulturellt perspektiv där betydelsen av interaktion och kommunikation betonas.

Detta arbete undersöker hur man på bästa sätt informerar om ideella organisationer i syfte att öka viljan till engagemang hos potentiella volontärer.De teoretiska utgångspunkterna behandlar trovärdighet inom välgörenhet, effektivitet och amatörism, trovärdighet i text och budskapsstrategier. Genom textanalyser och kompletterande intervjuer tydliggörs hur icke genomtänkt information kan skapa en missvisande uppfattning hos potentiella volontärer. Något som i förlängningen förvirrar och försvårar rekryteringsprocessen.Resultatet av arbetet är ett informationsmaterial utformat efter fem principer för att skapa förtroende i text och form ? tala direkt till mottagaren, var transparent, förklara "hur" istället för "varför", håll det enkelt och redovisa resultaten. Detta skapar goda förutsättningar och underlättar en ideell organisations arbete..

Bakgrund: Förlust är ett allmänmänskligt fenomen, som framkallar känslor, uttryck, tankar och handlingar, hos den som drabbats. Genom att ta del av berättelser om fenomenet, möjliggörs att sjuksköterskor kan förstå patienters känslomässiga budskap, vilket är viktigt ur ett omvårdnadsperspektiv. Syfte: Syftet med studien var att genom sjuksköterskestudenters berättelser nå förståelse om fenomenet förlust. Metod: Studien var empirisk med kvalitativ ansats och materialet omfattade 53 sjuksköterskestudenters berättelser om fenomenet förlust. Resultat: Alla studenter hade erfarenheter av och förståelse om fenomenet förlust.  Förlust relaterades oftast till dödsfall och den vanligast förekommande erfarenheten var förlust av husdjur.

Föreliggande studie inriktar sig på hur jag som student i en viss kulturell och social struktur påverkas inlärningsmässigt och uttrycksmässigt i musikundervisningen av att komma till en musikalisk miljö där andra kulturella och sociala strukturer är normativa. Studien är etnografiskt inspirerad och utgår från en statisk-dynamisk analysteknik där videoinspelningar och loggboksanteckningar ligger till grund för det insamlade material som analyseras. Resultatet behandlar de aktiviteter som spelat stor roll, både negativt och positivt, i min musikaliska, sociala och personlighetsmässiga utveckling och beskriver också hur dessa aktiviteter förändras under studiernas gång. De aktiviteter som spelat stor roll under utlandsstudierna är främst mina trumpetlektioner, med kommunikation, teknik och musikaliska uttryck som underrubriker, det sociala livet i och utanför skolan och min musikaliska resa utanför skolan. I diskussionen tar jag bland annat upp den förvirring och frustration som mina trumpetlektioner skapade och hur mina inledande ensamhetskänslor låg till grund för min personliga utveckling.

The aim of this bachelor thesis is to investigate how gender stereotypes appear in Swedish picture books. The investigation consists of literature studies and the method used is a text ?and picture analysis. By using this method, it allows us to interpret both text and pictures in the books. It is carried through by consultation of Yvonne Hirdmans theory of how men and women are two different things and that man in this relation constitutes the norm.

Denna uppsats har syftet att belysa vilka intentioner de som arbetar med de lättlästa tidningarna 8 sidor och Sesam har när de gör sina tidningar. Vidare har den syftet att undersöka aspekterna läsbarhet och begriplighet i de lättlästa tidningstexterna, både i pappersutgåvan och nätupplagan, och därmed se om och hur en text som benämns som lättläst kan bli ännu lättare att läsa och förstå. Detta görs med fokus på målgruppen invandrare som har börjat lära sig svenska som ett andraspråk och tillägnat sig ett vardagligt språk men som ännu inte nått en mer avancerad språknivå (jämförbar med den högsta nivån inom Svenska för invandrare, kurs D). Målet med uppsatsen är således att belysa hur lättlästa tidningstexter ser ut idag och hur man kan utforma en text för att underlätta förståelsen av den. För att nå detta mål används två olika metoder.

Current technology offers many possibilities for remotecommunication. Nevertheless, people with cognitive and communicativedisabilities have limited access to common communication technology like textmessaging via a mobile phone. This study is part of the project Text messagingwith picture symbols - a possibility for AAC users and people with cognitiveimpairments. Semi structured interviews were used to investigate three menand four women?s experiences of using Windows mobiles with adaptedfunctions for text messaging.

Denna uppsats har som syfte att undersöka hur några lärare ser på och använder det vidgade textbegreppet i svenskundervisningen på gymnasieskolan. För att uppnå detta syfte formulerades tre frågeställningar som studien söker svar på. Dessa frågeställningar är: Hur uppfattar lärarna konceptet ett vidgat textbegrepp och vad uppfattar de själva som en text? Hur, när och varför arbetar lärarna med ljud- och bildbaserade medier? Vilka möjligheter och hinder upplever lärarna i Skolverkets mål om ett vidgat textbegrepp och generell mediekompetens i svenskundervisningen? Genom semistrukturerade intervjuer undersöker studien sex svensklärare på en gymnasieskola i södra Sverige för att söka svar på frågeställningarna. Undersökningen pekar på att det finns mer att önska vad gäller såväl synen på text och uppfattning om vad en vidgad textsyn innebär.

The purpose of this essay is to examine what happens with library e-resources after implementing the discovery tool Summon. Summon provides a Google-like experience and uses multiple facet options when users need to narrow their discovery. Observations of change in the libraries e-resources with regards to database searches, click-throughs in linkresolvers and full text downloads are examined through looking at earlier reports and statistics from libraries in America and England. This provides a way to compare with Chalmers University of Technology?s Library.

Visualisering har länge använts för att presentera information, och med 3D-programvarors utvecklande har digitalt prototypskapande, både för byggnader och mindre objekt, växt fram. Syftet med denna studie var att finna den bästa metoden för att skapa en 3D-visualisering av stiftelsen Rapatacs nyöppnade aktivitetscenter för ungdomar, på Nordost i Gävle. Först genomfördes en litteraturstudie för att ta reda på vad som är god praxis inom designvisualisering i 3D, därefter samlades referensmaterial in för att utifrån detta producera en 3D-modell. Tre olika grafiska uttryck; fotorealistisk, skissartad och cartoon, skapades för att genomföra en enkätundersökning bland Gävles ungdomar om vilket grafiskt uttryck som de tyckte var mest tilldragande. 193 ungdomar tillfrågades och resultatet visade att det fotorealistiska uttrycket tilltalade ungdomarna mest.