Cancer är den ledande orsaken till sjukdomsrelaterad död hos unga individer mellan 15-24 år. Detta är en tid som präglas av fysisk och psykisk utveckling, då unga söker efter identitet och självständighet.  Studier har visat att under pågående behandling upplever de unga patienterna ett sjukdomslidande och att de isoleras från sin normala omgivning. De unga påpekade vikten av att bli sedda och lyssnade på av vårdpersonalen, de beskriver även betydelsen av att vara delaktig i sin vård. Antalet unga canceröverlevande ökar och många av dem känner sig övergivna efter Utskrivning, vilket späder på det lidande som de redan upplevde under behandlingen. Syftet med studien är att beskriva ungas, 15-25 år, upplevelser av att överleva en cancerdiagnos efter färdig behandling till friskförklaringen som är efter fem år.

Bakgrund: Över 150 000 människor i Sverige behandlas årligen för hjärt- och kärlsjukdom. En vanlig form är ateroskleros, åderförkalkning. Av alla de som idag avlider på grund av annan orsak än naturligt åldrande, gör de flesta det av komplikationer till aterosklerossjukdom. En av dessa komplikationer är aortaanerysm, mera känt som ?pulsåderbråck?.

Bakgrund: Över 150 000 människor i Sverige behandlas årligen för hjärt- och kärlsjukdom. En vanlig form är ateroskleros, åderförkalkning. Av alla de som idag avlider på grund av annan orsak än naturligt åldrande, gör de flesta det av komplikationer till aterosklerossjukdom. En av dessa komplikationer är aortaanerysm, mera känt som ?pulsåderbråck?.

Antalet och andelen äldre ökar i vårt land och störst är ökningen bland dem över 80 år. I dessa åldrar är det vanligare än bland yngre att drabbas av sjukdom och funktionsnedsättningar och ha behov av hjälp och stöd. Sverige har en lagstiftning som lägger ansvaret för att äldre och funktionshindrade får det stöd de behöver på samhället men den hjälp som ges av anhöriga till äldre som bor hemma är till omfattningen mer än dubbelt så stor som den som ges av samhället och tycks dessutom öka. Kvinnor lever längre än män och blir ofta ensamstående i slutet av livet. Syftet med denna studie är att beskriva äldre kvinnliga rehabiliteringspatienters och närståendes uppfattningar om innebörden och betydelsen av socialt stöd för livstillfredsställelsen.

Stroke är en av de stora folksjukdomarna och den tredje största dödsorsaken efter hjärtinfarkt och cancer. Individuell vård och behandling är av största vikt då sjukdomen drabbar patienter olika. Att drabbas av stroke innebär stora förändringar i det dagliga livet. Sjuksköterskan har en viktig roll i att förbereda patienter och anhöriga inför dessa förändringar. Syftet med studien var att få ökad kunskap om hur strokepatienter och anhöriga förbereds inför hemgång samt vilken roll sjuksköterskan har i förberedelserna angående information, stöd och fysisk rehabilitering.

Syftet med denna uppsats är att utforska hur resocialiserings- och uppfostrans-ideal av sinnesslöa fungerade vid Västmanlands sinnesslöanstalt å Sofielund. Studien är en fallstudie med individfokus, som följer 18 intagna skolhemsele-ver vid sinnesslöanstalten i Sofielund. Det material som har använts är bland annat intagningslistor, journaler och personliga akter för de 18 undersöknings-personerna, som finns tillgängliga hos Landstingsarkivet Västmanland. Av denna undersökning framkommer bland annat att de 18 undersökningsperso-nerna kom från relativt normala familjer och hemförhållanden, som i de flesta fallen tillhörde arbetarklassen. Samtliga undersökningspersoner ansågs vara bildbara vid intagningen till Sofielund och den största delen av dem ansågs före intagningen lida av lättare sinnesslöhet (idioti).

Introduction: The interaction between different care facilities and professions is important in the care of older patients. Patients do not always get enough time to recover and often have a continued need for care. A discharge process of good structure in which the patient and relatives are participating and the continued need of care is assured is of importance in care of older patients.Objective: The overall purpose of this study is to compare the discharge process for patients over 75 years old admitted to a emergency medicine ward respective a emergency medicine ward with geriatric focus at a medicine clinic, to compare discharge process between these wards and evaluate the patients situation at home after discharge.Methods: A survey of medical records with a protocol and a telephone survey have been performed. Data was analyzed with descriptive and analytic statistic. Patients at the medical wards MAVA and care unit number 21/34, which are 75 years or older and are discharged to their own home, within the municipality of Göteborgs stad, in Sweden, are included in this study.Results: The discharge process differed between medicine wards with emergency medicine and geriatric focus.

Bakgrund: Delirium är ett vanligt tillstånd hos patienter på intensivvårdsavdelning (IVA) och kännetecknas av en akut förändring eller variation i patientens mentala status. Tillståndet är mycket underdiagnostiserat, trots vedertagna bedömningsinstrument. Flertalet riskfaktorer är identifierade och innefattar patientens tidigare sjukdomar och levnadsvanor, aktuellt sjukdomstillstånd och den omgivande miljön. Delirium leder till ett lidande för patienten och har även negativa konsekvenser för samhället.Syfte: Att studera vilka omvårdnadsåtgärder som visats vara effektiva för att förebygga delirium och därmed kunna lindra lidande.Metod: Litteraturstudie.Resultat: De omvårdnadsåtgärder som visades kunna förebygga delirium resulterade i tre huvudområden. Inom "Sömn, ljud och ljus" ledde åtgärder som reducerade ljud- och ljusnivåer samt samordning av omvårdnadsåtgärder nattetid till förbättring av patienternas nattsömn och lägre incidens och duration av delirium.

Bakgrund: Över 150 000 människor i Sverige behandlas årligen för hjärt- och kärlsjukdom. En vanlig form är ateroskleros, åderförkalkning. Av alla de som idag avlider på grund av annan orsak än naturligt åldrande, gör de flesta det av komplikationer till aterosklerossjukdom. En av dessa komplikationer är aortaanerysm, mera känt som ?pulsåderbråck?.

Bakgrund: När en person drabbas av stroke påverkas även anhöriga. I samband med Utskrivning får anhöriga ofta bli vårdare för dem i hemmet. Eftersom de strokedrabbade familjemedlemmarna i olika utsträckning påverkats av stroken behöver de stöttning i det dagliga livet. Anhöriga blir nu vårdare till sin strokedrabbade familjemedlem, vilket medför en förändring i deras liv.  Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa anhörigas levda erfarenhet av att vårda en strokedrabbad familjemedlem i hemmet i en västerländsk kultur. Antonovskys salutogena modell, känsla av sammanhang utgör en teoretisk referensramen i detta arbete.Metod: En systematisk litteraturstudie med en analysmodell inspirerad av Friberg.Resultat: Analysen resulterade i två teman; förändringar i familjerelationen och förändringar i det egna livet.

Bakgrund: När en person drabbas av stroke påverkas även anhöriga. I samband med Utskrivning får anhöriga ofta bli vårdare för dem i hemmet. Eftersom de strokedrabbade familjemedlemmarna i olika utsträckning påverkats av stroken behöver de stöttning i det dagliga livet. Anhöriga blir nu vårdare till sin strokedrabbade familjemedlem, vilket medför en förändring i deras liv.  Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa anhörigas levda erfarenhet av att vårda en strokedrabbad familjemedlem i hemmet i en västerländsk kultur. Antonovskys salutogena modell, känsla av sammanhang utgör en teoretisk referensramen i detta arbete.Metod: En systematisk litteraturstudie med en analysmodell inspirerad av Friberg.Resultat: Analysen resulterade i två teman; förändringar i familjerelationen och förändringar i det egna livet.

 Bakgrund: Allt fler vårdas av en nära anhörig i sitt hem. En vårdplanering ska utföras för att tydliggöra vårdtagarens behov av fortsatt vård i hemmet. De uppgifter som anhörigvårdaren och vårdtagaren utför efter Utskrivning beskrivs som icke sjukvård; egenvård. Omvårdnadsteoretikern Dorothea Orem beskriver egenvården och dess betydelse för att uppnå en god hälsa. Kraven på anhörigvårdare ökar och behov finns för stöd, eftersom de ofta står ensamma i vårdsituationen.

Bakgrund: När en person drabbas av stroke påverkas även anhöriga. I samband med Utskrivning får anhöriga ofta bli vårdare för dem i hemmet. Eftersom de strokedrabbade familjemedlemmarna i olika utsträckning påverkats av stroken behöver de stöttning i det dagliga livet. Anhöriga blir nu vårdare till sin strokedrabbade familjemedlem, vilket medför en förändring i deras liv.  Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa anhörigas levda erfarenhet av att vårda en strokedrabbad familjemedlem i hemmet i en västerländsk kultur. Antonovskys salutogena modell, känsla av sammanhang utgör en teoretisk referensramen i detta arbete.Metod: En systematisk litteraturstudie med en analysmodell inspirerad av Friberg.Resultat: Analysen resulterade i två teman; förändringar i familjerelationen och förändringar i det egna livet.

Patientcentrerad vård har varit och är i fokus vid omorganisation och kvalitetsförbättringsarbete inom sjukvården. Det finns ett växande intresse hos myndigheter, forskare och patientföreningar nationellt och internationellt och det ställs numer krav på att vården skall vara mer patientcentrerad. Patientens upplevelse av vården och dennes livsvärld bör vara i fokus. Patientcentrerad vård är ett stort och komplext begrepp, vars definition kan tolkas som oklar och inte alltid enhetlig. Syftet med litteraturstudien var att försöka visa hur sjuksköterskans roll i patientcentrerad vård kan beskrivas.

Bakgrund: Över 150 000 människor i Sverige behandlas årligen för hjärt- och kärlsjukdom. En vanlig form är ateroskleros, åderförkalkning. Av alla de som idag avlider på grund av annan orsak än naturligt åldrande, gör de flesta det av komplikationer till aterosklerossjukdom. En av dessa komplikationer är aortaanerysm, mera känt som ?pulsåderbråck?.