The aim of this study is to describe young people?s experiences returning home after beinginstitutionalized for over two years. The young people in this study describe their feelingsregarding their return home which involves reuniting with their families, their friends andstarting school. The study is conducted through five semi-structured using qualitativeindividual interviews with two boys and three girls. The theoretical points of departure areconcepts from the Symbolic interactionism and the Bioecology model of human development.The results of the study show that reunion with families is not easily accomplished by theadolescents and returning home is likely to be very stressful.

Vår rapport visar vad som händer med ungdomar efter att de har behandlats för missbruk på en SiS institution enligt Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Samt på vilket sätt eftervården bedrivs idag och hur den fungerar. Resultatet i vår rapport visar att eftervården är svårdefinierad och kan ses ur flera olika perspektiv. Eftervården kan se väldigt olika ut eftersom det inte finns några bestämda riktlinjer för hur den skall bedrivas, den ska anpassas efter varje ungdoms problem och behov. I rapporten har vi kommit fram till att eftervården inte fungerar fullt ut.

 Bakgrund.Psykosocial miljö är en viktig faktor inom psykiatrisk omvårdnad. Det finns samband mellan den psykosociala miljön och positiva förbättringar hos patienter vid Utskrivning.Syfte. Att beskriva hur patienter upplevde den psykosociala miljön inom sluten psykiatrisk omvårdnad, för att bidra till ökad förståelse hos hälso- och sjukvårdspersonal. Metod. Litteraturöversikten är en sammanställning av 13 vetenskapliga forskningsartiklar som har kvalitetsgranskats och analyserats.Resultat. Resultatet redovisas i rubrikerna Begränsningar och restriktioner och Relationer och interaktioner.

Bakgrund: En rehabiliteringsplan bör vara enskilt anpassad efter individen och beskriver personens rehabilitering. Den ska innehålla mål, rehabiliteringsinsatser och uppföljning. Mottagningen för Neurorehab vid ett sjukhus i Norrbotten använder sig av rehabiliteringsplaner för att för att uppnå patientcentrerade mål. Syfte: Syftet var att undersöka och beskriva vilka upplevelser patienter har i samband med bedömning och upprättande av en rehabiliteringsplan samt tillämpning av den tre till sex månader efter Utskrivning. Metod: Kvalitativa intervjuer genomfördes med sex deltagare som har fått en rehabiliteringsplan upprättad.

Bakgrund: Stroke är en av våra vanligaste folksjukdomar och den tredje vanligaste dödsorsaken. Personer med ?lindrig stroke? dvs. inga eller små fysiska funktionshinder skrivs ofta ut direkt från akutsjukvården till hemmet efter en kort vårdtid. Vård vid en strokeenhet är en effektiv vårdform och utgör basen för omhändertagandet av alla patienter som insjuknat i stroke.

Background:Alzheimer's disease is a disease that primarily affects the elderly but also younger people. Alzheimer's disease is a type of dementia which means that you get changes in the cerebral cortex and cells gradually die. The disease causes memory loss and things that were obvious before will be difficult for the sufferer. Alzheimer's disease also affects next of kin to a large degree; they will have to take a great responsibility. The next of kin are entitled to support from healthcare.Aim:The aim was to highlight next of kin' experiences of healthcare to their family members with Alzheimer's disease.Method: The study was based on narratives, which in this case means analysis of autobiographies.

Hansson, L & Hedberg, J. Hjärtinfarkt ? möjlighet till ett nytt liv. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng.

Hjärt-kärlsjukdom är idag en av de största folksjukdomarna i Sverige med högst mortalitet till följd. Flera studier visar att uppföljning av patienter, informationsbehov och stöd till patienter efter Utskrivning från sjukhusen till primärvården är otillfredsställande. Det finns endast ett fåtal studier som visar på patienternas egna upplevelser av att leva med hjärtinfarkt. För att kunna förbättra vården till dessa patienter är det viktigt att ta del av patienternas egna upplevelser av att leva med en hjärtsjukdom. Syftet med studien är att beskriva patienters upplevelser av att leva med hjärtsjukdom ur ett patient- och livsvärldsperspektiv. Metoden i studien är kvalitativ intervju.

Att få ett för tidigt fött barn innebär en stor förändring för de nyblivna föräldrarna. De behöver i den situationen stöd och information i omvårdnaden för att kunna knyta an till sitt barn. Syftet med studien var att beskriva hur föräldrar till för tidigt födda barn upplever övergången mellan neonatalvården till barnhälsovården. Datainsamlingen genomfördes med kvalitativa forskningsintervjuer och analyserades med en kvalitativ tematisk innehållsanalys. Åtta föräldrar som hade vårdats vid en neonatalavdelning deltog i studien.

Bakgrund: Stroke är en av våra vanligaste folksjukdomar och den tredje vanligaste dödsorsaken. Personer med ?lindrig stroke? dvs. inga eller små fysiska funktionshinder skrivs ofta ut direkt från akutsjukvården till hemmet efter en kort vårdtid. Vård vid en strokeenhet är en effektiv vårdform och utgör basen för omhändertagandet av alla patienter som insjuknat i stroke.

Bakgrund: På en intensivvårdsavdelning bedrivs avancerad sjukvård där patienten blir övervakad kontinuerligt. En intensivvårdsavdelning skiljer sig från en vårdavdelning genom att det till exempel är högre personaltäthet. Patienterna kan bli sederade och graden av sedering påverkar minnet. Att vårdas på en intensivvårdsavdelning kan vara påfrestande för patienten, vilket gör att det kan vara svårt att minnas och att patienten kan utveckla posttraumatiskt stressyndrom. Metod: Detta är en allmän litteraturstudie.

En stor del av den svenska befolkningen har någon form av hjärt- och kärlsjukdom. Vi avser ge allmänsjuksköterskor en ökad kunskap om vad patienter i denna sjukdomskategori vill ha för information för att kunna möta dessa patienter på ett så bra sätt som möjligt. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa vilken information patienter med kranskärlssjukdom och deras anhöriga anser sig behöva före Utskrivning och under tiden därefter samt att undersöka den av sjuk- sköterskan prioriterade informationen. Metod: En litteraturstudie där vi använt nio artiklar som granskats enligt Forsberg & Wengströms (2003) bedömningsmall samt enligt Polit et als (2001) granskningsprotokoll med avseende på vetenskaplighet och kvalitet. Artiklarna har sökts i bl a databaserna Pubmed, Cinahl och Blackwell synergy.

Rökningsrelaterade sjukdomar utgör, trots minskning av antalet rökare, en mycket kostsam post på både individuell och samhällelig nivå. Genom sitt dagliga arbete möter sjuksköterskan många av de individer som vill och är i behov av att sluta röka. För att uppnå goda resultat i form av bestående rökfrihet krävs evidens för att avgöra vilken rökavvänjningsmodell som är den mest effektiva. Syftet med denna studie var att undersöka olika rökavvänjningsmodellers struktur och effektivitet med avseende på individer som står i kontakt med sjukhus. Studien avsåg även att undersöka huruvida den mest effektiva modellen bör anpassas utifrån kön och/eller sjukdomsbakgrund för att uppnå ett mer fördelaktigt resultat.

Stroke är en av de vanligaste dödsorsakerna i världen och utgör en av de vanligaste anledningarna till funktionsnedsättning bland vuxna personer. Varje år drabbas ca 30 000 personer i Sverige. Efter behandling på sjukhus är det vanligt med Utskrivning till hemmet, där fortsatt rehabilitering sker. Närstående, främst make/maka förväntas ofta ta det största ansvaret för omvårdnaden i hemmet. Därför är det viktigt att informera och göra de närstående delaktiga i omvårdnaden.

SammanfattningSyfte: Syftet med denna studie var att studera patienternas upplevelse av delaktighet, information och bemötande på den urologiska avdelningen på Akademiska sjukhuset. Syftet var vidare att jämföra patientens upplevelse av delaktighet, information och bemötande, med hur viktigt patienten ansåg de olika områdena var.Metod: Studien var en deskriptiv, korrelerande tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. En enkät utformad för studien med 12 påståenden har besvarats av 61 patienter. Resultatet presenterades med en statistisk korrelations metod, där samvarians mättes mellan patientens egen bedömning och hur betydelsefullt det var för patienten.Resultat: Information och bemötande är viktigt för patienterna. Resultatet visar att information till patienterna är tillräcklig vid in och ut skrivning från avdelningen och är det är viktigt, förståelsen av information vid Utskrivning bedöms som mycket viktig.