rädsla.

rädsla.

Studien bygger på en offerundersökning genomförd på två gymnasieskolor i Malmö under våren 2005. Sammanlagt svarade 243 ungdomar födda mellan år 1984-1989 på ett frågeformulär om Utsatthet för brott. Syftet med studien var att deskriptivt beskriva Utsattheten för brott för gymnasieungdomar i Malmö, främst under den senaste ettårsperioden. Studien ville dessutom belysa hur de unga brottsoffren ser på polisens bemötande samt beskriva frekvens och anledningar till att man anmäler samt inte anmäler brott. De frågeställningar som jag valt att fokusera min undersökning kring är:* Hur ser Utsattheten för brott ut för gymnasieungdomar i Malmö?* Finns det möjligtvis skillnader inom den undersökta gruppen beroende på kön och bakgrund?* Polisanmäler ungdomarna när de blivit utsatta för brott och i så fall varför/varför inte?* Hur upplever ungdomarna polisens bemötande vid själva anmälningstillfället?Deltagarna har själva fått definiera begreppet brott, då öppna frågor har dominerat enkäten.Undersökningen visar att trots ökade insatser från polisen upplever ca en tredjedel av ungdomarna att de råkat ut för brott det senaste året.

Blekinge Tekniska Högskola Sektionen för Management Arbetets art: C-uppsats 10p Sociologi 41-60p Titel: Den virtuella världens baksida- en studie om barn och ungdomars Utsatthet på Internet Författare: Linda Bengtsson och Carina Nilsson Handledare: Kerstin Arnesson Abstract Uppsatsen behandlar barn och ungdomars Utsatthet på Internet. På många plan fungerar Internet som ett verktyg och hjälpmedel, som dessutom skapar möjligheter till bland annat informationssökande och kontaktskapande. Datorns intrång i samhället är dock inte endast av godo, utan det finns en baksida, som på många sätt drabbar barn och ungdomar. Syftet med studien är att belysa barn och ungdomars Utsatthet i form av sexuell exploatering och exponering vid flanering och interaktion på Internet. Vilka former av sexuell exploatering och exponering förekommer och vilka blir konsekvenserna för de utsatta barnen och ungdomarna, är frågor som kommer att behandlas i arbetet.

Bakgrund: Allt mer av den palliativa vården bedrivs i hemmiljö. Sjuksköterskor träffar ofta närstående som vårdar svårt sjuka och döende personer i hemmet. Vården idag tar inte vara på de närståendes möjligheter och kunskaper. Vårdpersonalen fokuserar på den sjuke och glömmer bort de närståendes behov. Syfte: Var att belysa närståendes erfarenheter av att leva nära en svårt sjuk och döende person i hemmiljö Metod: Metoden som användes var en självbiografistudie, där materialet analyserades med en narrativ metod.

Blekinge Tekniska Högskola Sektionen för Management Arbetets art: C-uppsats 10p Sociologi 41-60p Titel: Den virtuella världens baksida- en studie om barn och ungdomars Utsatthet på Internet Författare: Linda Bengtsson och Carina Nilsson Handledare: Kerstin Arnesson Abstract Uppsatsen behandlar barn och ungdomars Utsatthet på Internet. På många plan fungerar Internet som ett verktyg och hjälpmedel, som dessutom skapar möjligheter till bland annat informationssökande och kontaktskapande. Datorns intrång i samhället är dock inte endast av godo, utan det finns en baksida, som på många sätt drabbar barn och ungdomar. Syftet med studien är att belysa barn och ungdomars Utsatthet i form av sexuell exploatering och exponering vid flanering och interaktion på Internet. Vilka former av sexuell exploatering och exponering förekommer och vilka blir konsekvenserna för de utsatta barnen och ungdomarna, är frågor som kommer att behandlas i arbetet.

Abstract.Stalking har varit ett fenomen som undersökts av forskare, men på senare tid så har cyberstalking fått uppmärksamhet i forskarvärlden. Denna studie undersöker cyberstalking bland ett urval av svenska universitetsstudenter. Syftet med studien var att undersöka och redogöra för förekomst av cyberstalking och Utsatthet för andra oönskade beteenden på internet bland Mittuniversitetets studenter i Sundsvall. Studiens fokus var att beskriva och redogöra för universitetsstudenters Utsatthet för oönskade beteenden online, att redogöra för de eventuella skillnader som kan finnas mellan de universitetsstudenter som har blivit utsatta för cyberstalking och de som blivit utsatta för enstaka oönskade beteenden på internet, samt att beskriva och redogöra för de uppfattningar som finns kring Utsattheten på internet bland deltagarna, och på vilka sätt dessa uppfattningar eventuellt skiljer sig åt bland utsatta och icke- utsatta. Studien använde sig av en enkät som delades ut till studenterna och som därefter låg till grund för studien.

Hot och våld på arbetsplatsen är ett fenomen som under de senaste årtiondena lyfts fram av forskning som ett återkommande och påtagligt problem inom den sociala sektorn. Denna studie syftar till att undersöka i vilka situationer anställda inom tvångsvården upplever sig utsatta av sina klienter. Vidare undersöks även vilka konsekvenser denna Utsatthet kan medföra för den anställde. För att finna svar på syftet valdes en kvalitativ metod med semi-strukturerade intervjuer. Det är den mest passande metoden för att söka svar på syftet utifrån respondenternas perspektiv.

Syftet med denna undersökning var att ta reda på före detta missbrukande kvinnors livssituation under missbrukets period. Detta är en kvalitativ undersökning som har utförts genom intervjuer med före detta missbrukande kvinnor. I intervjuerna använde vi oss av en frågemall som bland annat berörde ekonomi, våld, relationer och sexuellt utnyttjande. Genom vår ansats i Grundad teori kom vi fram till olika teman att inrikta oss på; våld, sexuellt utnyttjande, barn, dolt/ öppet missbruk och identitetsbild. Vidare i undersökningsprocessen kom vi fram till vår kärnkategori som blev Utsatthet.

Syftet med denna undersökning var att ta reda på före detta missbrukande kvinnors livssituation under missbrukets period. Detta är en kvalitativ undersökning som har utförts genom intervjuer med före detta missbrukande kvinnor. I intervjuerna använde vi oss av en frågemall som bland annat berörde ekonomi, våld, relationer och sexuellt utnyttjande. Genom vår ansats i Grundad teori kom vi fram till olika teman att inrikta oss på; våld, sexuellt utnyttjande, barn, dolt/öppet missbruk och identitetsbild. Vidare i undersökningsprocessen kom vi fram till vår kärnkategori som blev Utsatthet.

Denna uppsats syftar till att diskursanalytiskt kritiskt granska den sorts amerikanska TV-program som tematiserar underha?llande va?lgo?renhet fo?r att pa?visa att de ur flera aspekter understo?djer en kapitalistisk marknadsekonomi. Med sto?d av bland annat Norman Faircloughs diskursteori och analysmetod samt Pierre Bourdieus sociologiska teoribygge om klass och smak sa? har jag valt att i tre na?ranalyser so?ka reda pa? hur olika deltagares Utsatthet och klasstillho?righet gestaltas och hur programmens a?tga?rder iscensa?tts och ra?ttfa?rdigas. Uppsatsen so?ker besvara flera fra?gor som syftar till att a?ska?dliggo?ra de sa?tt pa? vilka Utsatthet och klass manifesteras i programmen.

Många elever går till skolan varje dag med en klump i magen av ångest för vad som väntar. Mobbning är ett stor och växande problem som ökat igenom åren. Skolans ansvar för det förebyggande arbetet mot mobbning är stort. Vi har genomfört en studie och undersökt elevers, i årskurs nio, Utsatthet gällande mobbning i skolan. Studiens syfte är att undersöka hur många av eleverna i årskurs nio i tre av Uddevalla kommuns kommunala skolor som är utsatta för mobbning.

Teamarbete och kommunikation är en utmaning för anestesisjuksköterskan. Vid akuta tillstånd omhändertas patienten enligt ABCDE som är hämtat från konceptet Advanced Trauma Life Support (ATLS) som är standard på skadeplatser och akutmottagningar i Sverige. Luftväg, andning och cirkulation utgör en del av anestesisjuksköterskans spetskompetens och anestesisjuksköterskan ska kunna medverka vid olyckor och i vården av svårt skadade personer. Forskning har visat att patienter kan dö till följd av dålig kommunikation mellan vårdarna. I kompetensbeskrivningen för anestesisjuksköterskor och under området säkerhet och vårdmiljö beskrivs vikten av tydlig kommunikation i förhållande till vårdteamet.

Uppsatsen består av nio flickors berättelser om hur det är att vara flicka idag. Flickorna ingår i ett pågående transnationellt EU-projekt om flickors särskilda Utsatthet på grund av särskolediagnos. Fyra av flickorna har etniskt svenskt ursprung och fem av flickorna har annat etniskt ursprung. Flickorna är mellan 18-20 år gamla och det som flickorna har gemensamt är att de är intellektuellt funktionshindrade.Frågor som besvaras i studien är dels vad flickorna anser att det innebär att vara en normal flicka när det gäller kropp, själ, sexualitet och sätt att vara på. Dels hur flickorna konstruerar femininitet och normalitet i relation till kön, etnicitet, Utsatthet och intellektuellt funktionshinder.

Syftet med uppsatsen är att belysa erfarenheter föräldrar till barn med utvecklingsstörning har, av råd och stöd från samhället. Undersökningen är gjord med en kvalitativ metod och materialet har samlats in genom halvstrukturerade intervjuer. Sju föräldrar till barn med utvecklingsstörning har intervjuats, med en avgränsning till barn som inte har Downs Syndrom [DS]. Materialet har bearbetats med en kvalitativ analysmetod. Resultatet visar att föräldrarnas upplevelser av samhällets råd och stödfunktioner inte överensstämmer med deras behov.