Abstract Carlberg Ferdell, Ann (2011) Barn från Utsatta miljöer. Fem pedagoger berättar om hur de förstår och arbetar med Utsatta barn. Lärarutbildningen, Malmö Högskola Detta arbete handlar om Utsatta barn och vilka signaler pedagogerna uppmärksammar när de misstänker att ett barn far illa. Syftet med arbetet är att få en inblick i hur man på två förskolor uppmärksammar och arbetar med barn från Utsatta miljöer. Frågeställningen är: Hur förstår och hanterar pedagoger vid två förskolor barn från Utsatta miljöer? Den empiriska undersökningen grundar sig på intervjuer med fem pedagoger på två förskolor som arbetar med barn mellan ett och fem år. Resultatet av undersökningen visar att pedagogerna är väl medvetna om och förstår vilka signaler barn i Utsatta situationer sänder ut.

Forskningen är motstridig när det kommer till huruvida män är Utsatta för våld i nära relation. Det talas om ett symmetriskt och om ett asymmetriskt våld. Det första syftar på att män i samma utsträckning som kvinnor blir offer för relationsvåld medan det senare står för att majoriteten som utsätts för denna typ av våld är en kvinna. Överens är man dock om att den typ av våld som män och kvinnor utsätts för i en relation är av olika art. Män är mer Utsatta för psykisk misshandel medan kvinnor ofta drabbas värre fysiskt.  Brottsförebyggande rådet presenterar siffror där var femte utsatt person för relationsvåld i Sverige är en man.

Syftet med studien var att undersöka uppfattningar av Utsatta barns behov i förskolan hos förskollärare. Studien utgick från följande tre frågeställningar; Vilka uppfattningar förekommer hos förskollärare av Utsatta barns behov i förskolan? Hur uppfattar förskollärare sina möjligheter att skapa gynnsammare förutsättningar för de Utsatta barnen i förskolan? Vad är förskollärares uppfattningar av hur Utsatta barn i förskolan upptäcks? Den här fenomenografiska studien genomfördes med hjälp av sex kvalitativa intervjuer med förskollärare från fyra olika förskolor. Resultatet redovisas som skilda beskrivningskategorier. När det gäller Utsatta barns behov är kategorierna; behov kopplade till barnet; psykosocialt och biologiskt samt behov kopplade till miljön.

Syftet med studien var att med hjälp av UngDOK:s inskrivningsformulär beskriva och analysera om det föreligger någon skillnad mellan flickor, som påbörjar behandling för missbruksproblem, beroende på om de blivit Utsatta för sexuella övergrepp eller inte. Vår frågeställning var: Vilka skillnader råder mellan de flickor som varit Utsatta för sexuella övergrepp gentemot de som ej utsatts, avseende missbruk, psykisk ohälsa samt sysselsättning, och som påbörjar behandling för missbruksproblem? Tvärsnittsstudien baserades på sekundärdata från UngDOK:s inskrivningsformulär. Resultatet visade att de flesta signifikanta skillnader mellan grupperna föreligger gällande dess psykiska ohälsa. Mindre skillnader förekommer beträffande ett flertal faktorer, bland annat förmågan att kontrollera våldsamt beteende, högsta fullföljda utbildningsnivå samt primärdrog.

Syfte: Hur ser samarbetet ut mellan förskola och socialtjänst? Hur arbetar förskolan med socialt Utsatta barn? Hur uppfattar förskolan sin anmälningsskyldighet?Metod: Detta är en kvalitativ intervjustudie av hur förskolelärare arbetar med socialt Utsatta barn. Under arbetets gång har förskola, socialsekreterare samt förskolechef deltagit i intervjuer för att få svar på dessa frågor.Resultat: Under våra intervjuer har vi kommit fram till att förskollärare ofta känner att de saknar utbildning för att våga göra en anmälan. Däremot berömmer socialtjänsten förskolan då det gäller att göra en anmälan och att se tidiga tecken på barnen.Diskussion: Förskolan kan arbeta med socialt Utsatta barn utefter många metoder, en utav de metoderna är samtalet. Samtalet kan till exempelvis vara ett utvecklingssamtal.

När mäns våld mot kvinnor diskuteras i Sverige nämns ofta orsaken vara bristande jämställdhet mellan könen. Trots att jämställdhet diskuteras nämns inte kvinnors våld mot män. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur män Utsatta för intimt partnervåld av kvinnor har det i Sverige, vilken hjälp de får och hur de blir bemötta. En kvalitativ metod användes i vilken 12 män Utsatta för intimt partnervåld intervjuades. Resultaten visar att de Utsatta männen hade utstått psykiskt, fysiskt och i vissa fall även sexuellt våld.

Syftet med studien var att undersöka förekomsten av sexuella övergrepp hos kvinnor inom den frivilliga missbruksvården samt beskriva kvinnornas situation utifrån utvalda livsområden. Studien bygger på material hämtat från DOK:s inskrivningsintervju 2007. Urvalet bestod av kvinnor inom den frivilliga missbruksvården som genomfört långa inskrivningsintervjun i DOK. Resultatet visade att 31,3 % av kvinnorna i undersökningsgruppen hade svarat ja på frågan om de varit Utsatta för sexuellt övergrepp innan missbruksdebuten. Vid en jämförelse mellan kvinnor som varit Utsatta för, respektive inte varit Utsatta för sexuella övergrepp innan missbruksdebuten, visade resultatet att gruppen som varit Utsatta hade sämre förhållanden inom flera livsområden samt ett tyngre missbruk jämfört med gruppen som inte varit Utsatta.

Children in vulnerable life situations An interview study of teachers' knowledge to interpret the signals of child abuse.

Syftet med studien var att undersöka hur Malmö Högskola behandlar ämnet att upptäcka Utsatta barn och hur ämnet har behandlats i lärarutbildningen historiskt sett. Metoderna som användes var internetenkäter som sändes till de studenter vid Malmö Högskola som läser mot de tidiga åren, intervjuer med programansvariga lärarutbildare för de program som läser mot grundskolans tidiga år, dokumentanalys av kurs-och utbildningsplaner och för att få ett historiskt perspektiv genomfördes en text- och innehållsanalys av statliga utredningar och propositioner som legat som grund för lärarutbildningen. Resultatet visar att Malmö Högskola inte i någon större utsträckning bearbetat ämnet och att studenterna känner att det saknats i deras utbildning. Lärarutbildarna redovisar även de en bristfällig undervisning i ämnet. Historiskt sett har inte ämnet inte heller behandlats.

Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva socialsekreterares uppfattning om och klienters upplevelse av en hjälp- och stödverksamhet riktad till Utsatta barn. Intentionen med studien var dessutom att undersöka vilka förslag dessa har på framtida förändringar av verksamheten.Metod: Tre personliga intervjuer med två målgrupper genomfördes. Målgrupp 1 var klienter som tidigare deltagit i insatser hos hjälp- och stödverksamheten och målgrupp 2 var socialsekreterare med minst fem års erfarenhet inom det sociala yrkesområdet.Resultat: Resultatet visade en samstämmighet mellan målgrupperna, gällande stödverksamhetens positiva effekter gentemot Utsatta barn. De mest framträdande positiva effekterna var att barnet gavs kunskap om sin omkringliggande problematik och en insikt i att de inte är ensamma i sin livssituation. De aspekter där de två målgrupperna hade olika syn på denna form av insats var huruvida insatsen är lämplig och tillräcklig för alla Utsatta barn.

Uppsatsen är en kvalitativ studie med utgångspunkt i intervjuer med fem socialarbetare som på olika sätt i sitt arbete kommer i kontakt med flickor/kvinnor Utsatta för hedersrelaterat våld. Syftet med denna studie var att beskriva hur man på socialkontor i Stockholm arbetar med flickor/kvinnor från patriarkala familjer Utsatta för hedersrelaterat våld. De forskningsfrågor som har legat till grund för studien var: Hur definierar socialarbetarna hedersrelaterat våld som är riktat mot flickor/kvinnor från patriarkala familjer? Hur arbetar socialsekreterare med flickor/kvinnor Utsatta för hedersrelaterat våld som vänder sig till socialtjänsten? Vad upplever socialarbetarna som hinder och vad som behöver förändras i arbetet med flickorna/kvinnorna? Har arbetssätten på socialtjänsten i arbetet med flickor från patriarkala familjer förändrats sedan 2003? Resultaten analyserades utifrån den tidigare presenterade forskningen samt teorier som ekologiska systemteorin, empowerment och några tankar om organisationens betydelse. Resultaten visade att arbetet med flickor/kvinnor Utsatta för hedersrelaterat våld har förändrats till flickans/kvinnas bästa sedan 2003.

Inledning/Bakgrund: Alla barn ska ha rätt till fritid, lek, rekreation och vila. Det ser dock annorlunda ut i verkligheten och barn som växer upp i ekonomiskt Utsatta hushåll deltar i lägre grad i fritidsaktiviteter än övriga barn. Detta är oroväckande och kan ha negativa effekter på folkhälsan, då det visat sig att fritidsaktiviteter har positiv inverkan på hälsan och välmåendet.Syfte: Denna studie syftar till att undersöka vilka eventuella möjligheter och hinder som verksamhetsföreträdare från Karlskoga kommun anser sig ha för att skapa förutsättningar för fritidsaktiviteter för ekonomiskt Utsatta barn i åldrarna 7-18 år.Metod: Intervjustudie med sju verksamhetsföreträdare som erbjuder fritidsaktiviteter för barn i åldrarna 7-18 år i kommunen.Resultat: Resultatet visade att det finns goda möjligheter till ett jämlikt deltagande och en förståelse för ekonomiskt Utsatta barn i verksamheterna men även att det är svårt att nå ut till målgruppen. Resultatet lyfter även fram förutsättningar för barnens deltagande men även förutsättningar för verksamheterna. Det framgår också att verksamheterna upplever att de i framtiden skulle kunna utvecklas och erbjuda ytterligare möjligheter till fritidsaktiviteter för ekonomiskt Utsatta barn i Karlskoga.Diskussion: Det finns goda förutsättningar till att erbjuda fritidsverksamheter för ekonomiskt Utsatta barn såväl på vardagar som på lovdagar.

Abstract.Stalking har varit ett fenomen som undersökts av forskare, men på senare tid så har cyberstalking fått uppmärksamhet i forskarvärlden. Denna studie undersöker cyberstalking bland ett urval av svenska universitetsstudenter. Syftet med studien var att undersöka och redogöra för förekomst av cyberstalking och utsatthet för andra oönskade beteenden på internet bland Mittuniversitetets studenter i Sundsvall. Studiens fokus var att beskriva och redogöra för universitetsstudenters utsatthet för oönskade beteenden online, att redogöra för de eventuella skillnader som kan finnas mellan de universitetsstudenter som har blivit Utsatta för cyberstalking och de som blivit Utsatta för enstaka oönskade beteenden på internet, samt att beskriva och redogöra för de uppfattningar som finns kring utsattheten på internet bland deltagarna, och på vilka sätt dessa uppfattningar eventuellt skiljer sig åt bland Utsatta och icke- Utsatta. Studien använde sig av en enkät som delades ut till studenterna och som därefter låg till grund för studien.

Män Utsatta för våld i nära relationer är en målgrupp som får begränsad uppmärksamhet i vårt samhälle. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur män Utsatta för våld i nära relationer bemöts av sociala aktörer, som myndigheter, ideella organisationer och kommunala projekt som arbetar med mansfrågor. För att få en djupare förståelse av bemötandet använde vi en kvalitativ metod och genomförde semistrukturerade intervjuer. Respondenterna som intervjuades var aktiva inom ovannämnda verksamheter, och hade varit i kontakt med män Utsatta för våld i nära relationer.Den teoretiska utgångspunkten i studien har främst varit Connells teori kring maskuliniteter. Resultaten visar att verksamheterna i denna studie bland annat arbetar individuellt och psykosocialt med målgruppen.

Undersökningens forskningshypotes var att arbetslösa (och därmed låginkomsttagande) kvinnor är mest Utsatta för stress som sjukskriv-ningsorsak. Hypotesen har testats på 20953 personer, varav 63 % var kvinnor och 37 % var män. Samtliga undersökningsdeltagare var bo-ende i Skåne län. Gruppen representerar alla som varit sjukskrivna i minst 60 dygn vid mättillfället. Denna undersökning visar klart att det är anställda kvinnor i åldern 30-49 år, med en sjukpenninggrundande inkomst på över 201000 kronor per år, som är mest Utsatta för stress.