Inom alla verksamheter och organisationer finns det idag någon form av informationssystem. För att effektivisera, förändra och stödja verksamheten har allt fler företag valt att anskaffa ett standardsystem som hjälpmedel. Tyvärr innebär detta även att ett antal problem kan uppstå. Ett av de mest kritiska problemen som bör försöka undvikas är utebliven användaracceptans. Syftet med detta arbete var att undersöka vilka insatser som bör vidtas i arbetet med att anskaffa ett standardsystem, för att förbättra användaracceptansen.

Bakgrund: Skolsköterskan har genom sina återkommande hälsosamtal och hälsobesök en unik möjlighet att träffa alla elever och då ställa frågan om de blivit utsatta för våld i hemmet. Det är en svår uppgift att ställa frågan om våld. Skolsköterskan är en person som kan göra stor skillnad i en elevs liv. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa skolsköterskors upplevelse av att fråga barn om våld i hemmet. Metod: Fem intervjuer genomfördes med skolsköterskor praktiskt verksamma i skolor från förskoleklass och till årskurs nio.

Bakgrund: Skolsköterskan har genom sina återkommande hälsosamtal och hälsobesök en unik möjlighet att träffa alla elever och då ställa frågan om de blivit utsatta för våld i hemmet. Det är en svår uppgift att ställa frågan om våld. Skolsköterskan är en person som kan göra stor skillnad i en elevs liv. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa skolsköterskors upplevelse av att fråga barn om våld i hemmet. Metod: Fem intervjuer genomfördes med skolsköterskor praktiskt verksamma i skolor från förskoleklass och till årskurs nio.

Bakgrund: Skolsköterskan har genom sina återkommande hälsosamtal och hälsobesök en unik möjlighet att träffa alla elever och då ställa frågan om de blivit utsatta för våld i hemmet. Det är en svår uppgift att ställa frågan om våld. Skolsköterskan är en person som kan göra stor skillnad i en elevs liv. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa skolsköterskors upplevelse av att fråga barn om våld i hemmet. Metod: Fem intervjuer genomfördes med skolsköterskor praktiskt verksamma i skolor från förskoleklass och till årskurs nio.

Bakgrund: Skolsköterskan har genom sina återkommande hälsosamtal och hälsobesök en unik möjlighet att träffa alla elever och då ställa frågan om de blivit utsatta för våld i hemmet. Det är en svår uppgift att ställa frågan om våld. Skolsköterskan är en person som kan göra stor skillnad i en elevs liv. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa skolsköterskors upplevelse av att fråga barn om våld i hemmet. Metod: Fem intervjuer genomfördes med skolsköterskor praktiskt verksamma i skolor från förskoleklass och till årskurs nio.

Bakgrund: Skolsköterskan har genom sina återkommande hälsosamtal och hälsobesök en unik möjlighet att träffa alla elever och då ställa frågan om de blivit utsatta för våld i hemmet. Det är en svår uppgift att ställa frågan om våld. Skolsköterskan är en person som kan göra stor skillnad i en elevs liv. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa skolsköterskors upplevelse av att fråga barn om våld i hemmet. Metod: Fem intervjuer genomfördes med skolsköterskor praktiskt verksamma i skolor från förskoleklass och till årskurs nio.

Bakgrund: Skolsköterskan har genom sina återkommande hälsosamtal och hälsobesök en unik möjlighet att träffa alla elever och då ställa frågan om de blivit utsatta för våld i hemmet. Det är en svår uppgift att ställa frågan om våld. Skolsköterskan är en person som kan göra stor skillnad i en elevs liv. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa skolsköterskors upplevelse av att fråga barn om våld i hemmet. Metod: Fem intervjuer genomfördes med skolsköterskor praktiskt verksamma i skolor från förskoleklass och till årskurs nio.

Bakgrund: Skolsköterskan har genom sina återkommande hälsosamtal och hälsobesök en unik möjlighet att träffa alla elever och då ställa frågan om de blivit utsatta för våld i hemmet. Det är en svår uppgift att ställa frågan om våld. Skolsköterskan är en person som kan göra stor skillnad i en elevs liv. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa skolsköterskors upplevelse av att fråga barn om våld i hemmet. Metod: Fem intervjuer genomfördes med skolsköterskor praktiskt verksamma i skolor från förskoleklass och till årskurs nio.

Studien syftar till att söka förståelse för hur lärare talar om och reflekterar kring Social och Emotionell Träning (SET) som en pedagogisk uppgift och en professionell utmaning i klassrummet.  Detta undersöks mot bakgrund av följande frågeställningar: Vari ligger utmaningen i undervisandet av SET? Vilka dilemman existerar här? Vad är det som står på spel? Studiens gjordes mot bakgrund av att SET kritiserats hårt i olika medier och ska därför förstås mot bakgrund av denna kontext. Studien är baserad på individuella kvalitativa intervjuer med nio låg- och mellanstadielärare. Lärarnas tal om SET har analyserats utifrån en diskursanalytisk ansats.

Som pedagoger i grundskolan kommer vi möta elever med funktionshinder inom autismspektrumet och därför vill vi utöka vår kunskap kring detta för att vara bättre förberedda inför mötet med dessa elever. Vi har undersökt skolsituationen för dessa elever för att se hur väl situationen stämmer överens med den inkluderande skola som beskrivs i både skollagen och läroplanen. Enligt de två behandlingsmetoder vi utgått från, TEACCH- och Lövås-metoden, bör målet vara att dessa barn ska få en likvärdig utbildning i en inkluderande skola. Genom att intervjua och jämföra olika aktörer som berör elever med detta funktionshinder, har vi fått insikt i vilka resurser eleverna har tillgång till, hur de fördelas och grunderna till denna fördelning. Vårt resultat är att det krävs väl använda resurser och en positiv inställning till dessa barn i en inkluderande skola.

Bakgrund: Skolsköterskan har genom sina återkommande hälsosamtal och hälsobesök en unik möjlighet att träffa alla elever och då ställa frågan om de blivit utsatta för våld i hemmet. Det är en svår uppgift att ställa frågan om våld. Skolsköterskan är en person som kan göra stor skillnad i en elevs liv. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa skolsköterskors upplevelse av att fråga barn om våld i hemmet. Metod: Fem intervjuer genomfördes med skolsköterskor praktiskt verksamma i skolor från förskoleklass och till årskurs nio.

Bakgrunden till detta arbete var att vår hälsouppfattning påverkas av en mängd faktorer. Inom familjer var detta något som starkt relaterades till övriga familjemedlemmars välmående och välbefinnande. Inom den pediatriska vården beskrevs samarbete mellan patienter, föräldrar och vårdpersonal som en viktig faktor. Denna familjecentrerade vård kunde, beroende på hur den fungerade, påverka samtliga parters uppfattningar och upplevelser på positiva och negativa sätt. Denna litteraturstudies uppgift var att undersöka hur den pediatriska vården på sjukhus fungerade i praktiken med syftet att belysa patienters, föräldrars och vårdares uppfattningar och upplevelser av pediatrisk omvårdnad.

Preemraff Göteborg, som ligger på Hisingen i Göteborg, framställer drivmedelsprodukter till den svenska och internationella marknaden. Till produktkatalogen tillhör LPG, liquefied petroleum gas, som består av butan- och/eller propangas. Butan och propan är brännbara gaser som kan bilda explosiva blandningar med luft. Följaktligen finns det risker förenade med produktion, hantering och transport av LPG. Gasen som tillverkas leds på raffinaderiet till Skarvikshamnen i 6 km långa pipelines ovan mark.

Människor med övervikt blir allt vanligare i dagens samhälle och sambandet mellan övervikt och sjukdomstillstånd har på senare tid uppmärksammats. Övervikt är svår att åtgärda och dietprogram fungerar ofta dåligt på sikt. Fetma klassas numera som kronisk sjukdom. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att leva med övervikt. Studien baseras på tolv internationella vetenskapliga artiklar från 1990-2001 som analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.

Detta arbete har sin utgångspunkt i Strategi 2020, som är en nationell strategi skapad av Svensk Turism AB, där visionen är att fördubbla omsättningen av svensk turism på 10 år. Strategiarbetet går ut på att utveckla ett antal exportmogna destinationer och att ena Sveriges alla aktörer kring en gemensam Sverigebild som marknadsförs till de målgrupper man funnit vara intresserade av Sverige som besöksland. Efter att ha granskat strategiarbetet och Sverigebilden har jag noterat att det i dagsläget inte finns några satsningar på att förbättra det svenska värdskapet, vilket jag anser vara relevant, dels som konkurrenskraft mot andra destinationer, men även för att nå det utsatta målet till 2020. I detta arbete har jag undersökt hur man på sikt kan förbättra det svenska värdskapet genom att arbeta med barn som är mellan sex och tolv år gamla. Jag har tittat på olika framgångsrika miljöprojekt som riktats till barn i samma åldersgrupp för att få inspiration till hur ett värdskapsarbete skulle kunna se ut.