Studien undersöker barn som lever i ostabila hemmiljöer där föräldrar/en missbrukar alkohol och/eller narkotika. Vårt syfte var att undersöka vilka konsekvenser barn kan drabbas av och hur barns anknytning kan påverkas av att leva i en utsatt miljö där föräldrarnas förmåga att tillgodose barns behov är bristfällig. Vårt resultat visar att barn påverkas både fysiskt och psykiskt av att leva i en ostabil hemmiljö där det förekommer missbruk. Denna utsatthet kan leda till en otrygg anknytning, då föräldrarnas möjlighet att se sina barns behov är liten och föräldraförmågan är bristfällig. Allt i familjen kretsar kring missbruket, men ingen pratar om det, vilket leder till att barnen känner sig exkluderade och osynliga, både från sina föräldrar, men även från samhället där professionella inte lyckas genomskåda ett pågående missbruk inom familjen.

Bakgrund: Våld i nära relationer var ett globalt folkhälsoproblem. Drygt fyra av fem kvinnor i Sverige har upplevt någon typ av våld. Dessa kvinnor upplevde ofta skam i kontakten med sjukvården där sjuksköterskor upplevts dömande och respektlösa. Sjuksköterskor har en viktig roll i mötet och identifieringen av våldsutsatta kvinnor. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av omvårdnaden kring kvinnor utsatta för våld i nära relationer.

Tidiga och förebyggande samtal -syftet med arbetet var att undersöka vilka samtalsformer som används för att ge barn specialpedagogiska förebyggande och tidiga insatser.Jag vill belysa olika former av samtal det vill säga åskådliggöra olika förgreningar och inriktningar på samtal som sker i barns vardagliga miljöer.Metoden är en kvalitativ forskningsintervju som bygger på sju yrkesverksammas bilder av sina arbetssätt med samtal i sitt dagliga yrkesverksamma liv. Sammanfattningsvis visar resultaten av min undersökning att samtliga intervjupersoner arbetar medvetet med samtal av olika former för att förebygga och ge tidiga insatser till barn och deras familjer..

?ÄR DU FÖR SNÄLL INFÖR EN SMÄLL?? EN LITTERATURSTUDIE OM SJUKSKÖTERSKORS UPPFATTNING OCH BEMÖTANDE GENTEMOT KVINNOR SOM UTSÄTTS FÖR VÅLD I NÄRA RELATIONER. YLVA KARLSSON JESSICA LARSSON Karlsson, Y & Larsson, J. ?Är du för snäll inför en smäll.? En litteraturstudie om sjuksköterskors uppfattning och bemötande gentemot kvinnor som utsätts för våld i nära relationer.

Vårt syfte är att belysa hur fosterhemsplacerade ungdomar konstruerar sig själva i förhållande till sina konstruktioner av familj samt hur det de uppfattar som den gängse bilden av fosterbarn påverkar deras självbild. Våra frågeställningar är: Hur konstruerar fosterbarnet sina familjer? Hur konstrueras ett fosterbarn? Hur konstruerar fosterbarnet sig själv i förhållande till den gängse bilden av fosterbarn? Hur konstruerar fosterbarnet sig själv i förhållande till konstruktionen av sina familjer?Vi har använt oss av socialkonstruktionism och diskursanalys för att undersöka hur barnen konstruerar sig själva genom sättet att tala om familj, fosterbarn och sig själva.Vi har i vårt material kommit fram till att de fosterbarn som vi intervjuat, utifrån en dominerande diskurs, konstruerar tre olika typer av familj: Den blodsbundna där endast den biologiska familjen betraktas som en familj, den dubbla familjen där man tillhör både sin biologiska familj och sin fosterfamilj samt den föräldralösa familjen där respondenterna inte kände tillhörighet i någon av familjerna och därför konstruerar de sig som utan föräldrar och därmed i en annorlunda typ familj.Det vi finner intressant är att ingen av respondenterna konstruerade en familj som endast bestod av fosterfamiljen och dess medlemmar.Då respondenterna konstruerar fosterbarn framkommer två diskurser ? de försöker normalisera fosterbarnet samtidigt som de är medvetna om avvikelsediskursen. De konstruerar därför fosterbarnet som en marginaliserad kategori. De har svårt att förhålla sig till och känna igen sig i den samhälleliga bilden samtidigt som den hela tiden påverkar dem.Hur respondenterna konstruerar sig själva beror på hur de förhåller sig till dels konstruktionen av familj i allmänhet, dels fosterfamiljen, dels biologfamiljen och dels till konstruktionen av fosterbarn och ?vanligt? barn som kategori.

Många ungdomars vardag präglas av hedersvåld och förtryck (HVF) och problematiken anses svår och komplex att arbeta med. Studiens syfte är att undersöka hur skolkuratorer på högstadieskolor och socialsekreterare på socialtjänsten beskriver sitt stöd till och skydd av ungdomar som utsätts för HVF samt samverkan dem emellan. Metoden som används för att besvara studiens syfte är kvalitativa intervjuer med fem skolkuratorer, tre socialsekreterare och en samordnare för en samverkansgrupp kring HVF. Studiens insamlade material analyseras genom tidigare forskning om myndigheternas arbete med HVF samt samverkan. Kulturellt och feministiskt perspektiv samt teori om riskbedömning och samverkan används även för att analysera materialet.Resultatet visar att det finns en samsyn mellan professionerna gällande att stödbehovet hos HVF-utsatta ungdomar är stort.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur unga HBT-kvinnor (homosexuella, bisexuella och transpersoner) som blivit utsatta för diskriminering, kränkningar, hot, hat och våld på grund av sexuell läggning/identitet talar om hotet, våldet och utsattheten och hur de upplever om-givningens syn på deras sexualitet och omgivningens reaktioner på hotet/våldet. Jag vill även undersöka hur dessa upplevelser påverkar deras självbild, deras sätt att hantera upplevelserna och deras sätt att uttrycka sin sexuella identitet.Mina teoretiska utgångspunkter är socialkonstruktionism och poststrukturalism, med fokus på queerteori, feministisk teori och diskursanalys. Datainsamlingen baseras på kvalitativa inter-vjuer. Genom att fokusera på tre teman, händelser, uteblivet stöd och konsekvenser tolkas (läses) materialet med hjälp av diskursanalys, ett narrativt perspektiv och genom att tydliggöra vilka (o)möjliga positioner som deltagarna i studien intar till den dominerande diskursen. I HBT-tjejernas berättelser får vi del av en komplex bild av utsatthet på grund av sexuell läggning.

Syftet med uppsatsen var att undersöka socialsekreterares förklaringsmodeller för hedersrelaterat våld i förhållande till annat våld i nära relation och eventuella skillnader eller likheter mellan dessa. Syftet var även att undersöka vilka effekter deras förklaringsmodeller får för deras klienter. Frågeställningarna vi besvarar i uppsatsen är vilka föreställningar socialsekreterarna har om hedersrelaterat våld i förhållande till annat våld i nära relation, hur deras föreställningar om offer och förövare inom hedersrelaterat respektive annat våld i nära relation ser ut samt om dessa föreställningar påverkar deras arbete med klienter.Vi har utfört enskilda intervjuer med fem socialsekreterare som arbetar i Göteborgs kommun. Genom att använda oss av postkolonial teori, systemteori, makt, essentiellt och socialkonstruktionistiskt perspektiv på etnicitet och kultur samt tre forskningsteoretiska perspektiv (kulturellt perspektiv, könsperspektiv och intersektionellt perspektiv) på hedersrelaterat våld har vi kommit fram till att socialsekreterarna gör en skillnad på hedersrelaterat våld i förhållande till annat våld i nära relation. Skillnaden ligger främst i att de kopplar hedersrelaterat våld till kultur och systemteoretiska förklaringsmodeller, medan annat våld i nära relation tillskrivs individuella förklaringsmodeller.

En våldtagen kvinna är ensam och sårbar. Det finns många fall där den utsatta inte får tillräckligt med stöd och hjälp. Och flera fall där polisen inte sköter sitt jobb. Möt Anna vars pappa går fri efter ha utnyttjat henne sexuellt i sju år. Och Maria som fick träffa sex poliser innan hon blev tagen på allvar..

Avsikten med denna kvantitativa studie är att undersöka om det finns något samband mellan en RIG-elev och dennes föräldrars bakgrund. Såväl deras idrottsliga- och socioekonomiska bakgrund har det tagits hänsyn till. Idrotterna som undersökts är handboll och bandy. Studien har gjorts med hjälp av en enkätundersökning som skickats till Katrinelundsgymnasiet i Göteborg och Bessemergymnasiet i Sandviken, totalt har 64 enkäter samlats in. Resultatet visar att det finns ett samband mellan den idrott som föräldrarnas utövat och respondenternas val av idrott.

En empirisk studie om sjuksköterskans åtgärder för att förebygga, hantera och bearbeta våld och hot från patienterna..

Syftet med vår uppsats var att få en förståelse för individers upplevelser och erfarenheter av att leva i en ombildad familj, där de olika familjemedlemmarna ingår i ett länkat familjesystem. Det empiriska materialet bestod av intervjuer mer tre kvinnor och två män som alla har erfarenheter av att leva i en ombildad familj. Individer har olika värderingar och livsstilar, nya regler och normer skapas utifrån gamla. Respondenterna uppger att det kan ta tid innan man hittat sina roller inom den ombildade familjen men om man lyckas med detta kan det bli ett bra liv att leva i en ombildad familj. Det framkom att våra respondenter såg det som en stor tillgång att barnen får ett brett socialt nätverk av att leva hushållsöverskridande samt att de får lära sig att ta hänsyn till andra individer..

Syftet med denna studie är att undersöka hur socialsekreterare upplever att makt synliggörs och hanteras i mötet med klienter som är aktuella i placeringsärenden. Intervjuer med fyra socialsekreterare inom arbetsgruppen barn och unga genomfördes. Vi har använt oss av hermeneutik som forskningsmetod och har analyserat resultatet utifrån Michael Foucaults teori om makt. Vår studie visar på att socialsekreterare har ett ambivalent förhållningssätt till makt samt att deras maktutövning ofta utgår från lagstiftningen. Vi har även kunnat påvisa att socialsekreterarna använder sig av omedvetna strategier för att hantera maktobalansen i mötet med klienter..

Syftet med studien var att undersöka och beskriva vilka erfarenheter diakoner i Svenska kyrkan har i mötet med personer som upplever sig vara marginaliserade, utsatta, isolerade eller ensamma. I en kvalitativ intervjustudie med sju diakoner i församlingstjänst besvarades frågeställningar som gäller utgångspunkter och ramar för samtal och stöd, samt vilka stödformer som visat sig vara framgångsrika och vilka lärdomar som kan dras utifrån situationer då stödet tillämpats men inte haft avsedd effekt.Resultatet visar att direkta personliga möten utgör utgångspunkterna vid samtal och stöd mellan den professionelle och besökspersonen. Förtroendet för systemets professionella aktör tar sig uttryck i tillit på individuell nivå i det personliga mötet. Utgångspunkten är också empowerment i syfte att öka besökspersonens makt och handlingsutrymme i sitt liv. Framgångsrika stödformer har visat sig samtalsstöd, socialt stöd samt samverkan med andra samhällsinstanser.

Bakgrund: Vi lever i en globaliserad värld och Sverige är en nation med en stor demografisk mångfald. Detta gäller även hälso- och sjukvården. Tidigare vetenskapliga studier och rapporter från fackföreningar visar att diskriminering mot sjuksköterskor av etnisk minoritet är vanligt i hälso- och sjukvården. Rapporter från fackföreningar i Finland och Storbritannien visar att uppemot 40 till 50 procent av sjuksköterskorna upplevt diskriminering på ett eller annat sätt. Diskrimineringen uttrycks på olika sätt och yttras från patienter, deras anhöriga samt personal.