Barnmisshandel sker övervägande i hemmen. Den som utför misshandeln är oftast barnets föräldrar eller vårdnadshavare. Om dessa barn kommer till vården finns det ändå en risk att hälso- och sjukvårdspersonal saknar kunskaper och riktlinjer om hur de ska upptäcka och ta hand om Utsatta barn. Detta kan medföra att allt för många barn skickas hem, utan att korrekta åtgärder vidtas och att allt för få anmälningar till socialnämnden görs. Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att belysa vikten av kunskap om barnmisshandel och dess problematik, så att sjuksköterskan kan identifiera de Utsatta barnen och kan vidta adekvata omvårdnadsåtgärder till dessa barn.

När mäns våld mot kvinnor diskuteras i Sverige nämns ofta orsaken vara bristande jämställdhet mellan könen. Trots att jämställdhet diskuteras nämns inte kvinnors våld mot män. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur män utsatta för intimt partnervåld av kvinnor har det i Sverige, vilken hjälp de får och hur de blir bemötta. En kvalitativ metod användes i vilken 12 män utsatta för intimt partnervåld intervjuades. Resultaten visar att de utsatta männen hade utstått psykiskt, fysiskt och i vissa fall även sexuellt våld.

Sexuella övergrepp på barn är något som på senare år mer och mer har uppmärksammats. Syftet med studien var att utifrån fyra biografier beskriva vuxna individers upplevelser och känslor av att under uppväxten blivit utsatta för sexuella övergrepp samt beskriva hur deupplever att det har inverkat på deras liv som vuxna. Metoden som användes var en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Studiens resultat visade att sexuella övergrepp skapade ett oerhört livslidande hos de utsatta, de blev ?aldrig av? med minnena och händelserna.

Abstract Titel: Varför är det ingen som reagerar? En studie om vilken kunskap förskolelärare har om barns tecken på sexuella övergrepp. Why does nobody take notice?A study about what preschoolteachers know about childrens signs of sexual abuse Författare: Heléne Mårtensson och Katharina Rosengren, Lärarutbildningen Malmö högskola 2007 Syftet med detta arbete har varit att kartlägga förskolepedagogers kunskap i att tyda tecken på sexuella övergrepp. För att uppnå vårt syfte och få svar på våra frågor har vi genomfört kvalitativa intervjuer i två olika kommuner.

Syftet med undersökningen är att utreda och jämföra hur barn och pedagoger ser på barns psykiska hälsa. Våra frågeställningar är: Vad innebär psykisk (o)hälsa för barn och pedagoger? Vilka faktorer anser de försämra respektive förbättra den psykiska (o)hälsan? Anser barn och pedagoger att barnen är utsatta för dessa faktorer? Vad anser pedagoger och barn att pedagogerna gör för att förbättra barnens psykiska hälsa? Undersökningen har gjorts med en kvalitativ metod. Vi har intervjuat 19 barn och fyra pedagoger. Intervjuerna har skett i fokusgrupper.

Sammanfattning: Nationella folkhälsokommittén menar att kultur är hälsofrämjande, och då i synnerhet för utsatta grupper. Folkhälsokommittén menar att kulturella aktiviteter så som läsning av böcker betyder mycket för den känslomässiga och den intellektuella utvecklingen. Barn som lever i dysfunktionella miljöer av olika slag behöver hjälp i sin bearbetning av svåra situationer på olika sätt. Kanske kan kultur och då främst litteratur här vara till hjälp för barnen. Syftet med studien är att studera vad barnböcker har för betydelse i socialt arbete med Utsatta barn och hur olika verksamheter arbetar med barnboken som verktyg.

Detta arbete handlar om polisens och socialtjänstens roll i arbetet med att uppmärksamma barn i fara. Denna uppmärksamhet har fokuserats på barn som varit vittne till våld i hemmet eller som själva har varit utsatta för brott. Vi har ansett att denna fråga gällande barn i fara är så viktig att den behöver lyftas fram i samhället. Vi har valt att även studera hur långt arbetet kommit med att uppmärksamma barn som brottsoffer och som målsägande. För att få en så omfattande bild som möjligt över ämnet har vi använt oss av olika källor som litteratur, lagstiftning, förarbeten och samtal med personer som arbetar inom området.

Denna studie undersöker hur ledare för dramapedagogiskt arbete med Utsatta barn och ungdomar upplever och beskriver sin ledarroll. Fokus ligger på hur de beskriver skillnaden mellan dramapedagogik och terapi men främst hur de beskriver och hanterar ett gränsland i en dramapedagogisk verksamhet som kan tippa över i en terapeutisk situation. Tre kvalitativa intervjuer och en mailintervju har gjorts med fyra olika kvinnor, med olika utbildningsbakgrund; dramapedagoger, socionomer och beteendevetare.I resultatet av de fyra kvinnornas beskrivningar utifrån frågeställningarna har tre aspekter kunnat utläsas som viktiga då det gäller att kunna hantera en dramapedagogisk verksamhet för Utsatta barn och ungdomar, för att inte hamna i, eller för att kunna hantera att vara i ett gränsland mellan dramapedagogik och terapi. De tre aspekterna ärSYFTET, LEDARROLLEN samt FINGERTOPPSKÄNSLA.

Studiens problemområde behandlar problematiken med att arbeta med barn i förskoleåldern som befinner sig i utsatthet. Ett arbete som är ett viktigt, men känslomässigt tungt, som ingåri det vardagliga arbetet för pedagoger. Genom kvalitativa intervjuer med pedagoger på förskolor tar vi reda på hur pedagoger går tillväga när de misstänker att ett barn far illa eller när ett barn blir utsatt. Hur pedagoger upplever problematiken med att anmäla till socialtjänsten, samt hur arbetet med de Utsatta barnen upplevs. Resultatet visar pedagogers oro och svårigheter att anmäla när ett barn far illa.

Syftet med studien var att undersöka förekomsten av sexuella övergrepp hos kvinnor inom den frivilliga missbruksvården samt beskriva kvinnornas situation utifrån utvalda livsområden. Studien bygger på material hämtat från DOK:s inskrivningsintervju 2007. Urvalet bestod av kvinnor inom den frivilliga missbruksvården som genomfört långa inskrivningsintervjun i DOK. Resultatet visade att 31,3 % av kvinnorna i undersökningsgruppen hade svarat ja på frågan om de varit utsatta för sexuellt övergrepp innan missbruksdebuten. Vid en jämförelse mellan kvinnor som varit utsatta för, respektive inte varit utsatta för sexuella övergrepp innan missbruksdebuten, visade resultatet att gruppen som varit utsatta hade sämre förhållanden inom flera livsområden samt ett tyngre missbruk jämfört med gruppen som inte varit utsatta.

Studien syftar till att undersöka former och innehåll i samverkan över förvaltningsnivå, utbildningsförvaltning och socialförvaltning i Västra Götaland, samt hur den uppfattas. Studien avgränsas till samverkan inom två kommuner och baseras på intervjuer med representanter från de båda förvaltningarna. Det är för mig ett aktuellt ämne eftersom vi som blivande lärare vet att alla elever har olika behov av stöd och hjälp. Utsatta barn är i behov av vuxna och är i en beroendeställning. Skolan är en verksamhet och socialtjänsten en annan som kan komma att ingå i Utsatta barns liv.

I etniska konflikter utsätts ofta barn för våld. Våld mot civila, som främst inkluderar kvinnor och barn, kan diskuteras utifrån skapandet av "vi och dem" känslor. I dessa krig har gränsen mellan civil och militär suddats ut vilket leder till att hela "det andra" kollektivet upplevs som en fiende vilket åtföljs av att barn tillhörande etniska minoriteter blir mer utsatta.Eftersom det saknas teorier om våld mot barn i konflikter har vi valt att utgå ifrån feministiska teorier som behandlar förståelsen för nationsbyggande. Med utgångspunkt i dessa försöker vi analysera hur man teoretiskt kan förstå det våld barn utsätts för i konflikten i Darfur. Denna diskussion är viktig då våld mot barn i konflikter tidigare inte varit föremål för vetenskaplig forskning.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om och i så fall hur syskon till barn med funktionsnedsättning påverkas psykosocialt. Undersökningen baseras på kvalitativa intervjuer och litteratur samt rapporter relevanta för ämnet. De intervjuade har redovisat sin syn på hur de anser att barn påverkats av att växa upp som syskon till barn med funktionsnedsättning inom autismspektrumtillstånd.Resultatet påvisar att syskon under sin uppväxt blir utsatta för en mer stressrelaterad situation än jämnåriga och blir mer åsidosatta än barn i övrigt. Undersökningen visar också att syskon till barn med diagnos inom autismspektrum får med sig karaktärsdrag såsom större empati, mognad och ansvar. Att få kunskap över sitt syskons funktionsnedsättning visar sig vara av stor betydelse för hur barn hanterar sin livssituation.

Idén till denna uppsats kom ifrån den svenska dokumentären Det svenska sveket som sändes på SVT den trettonde maj 2007. Dokumentären behandlade den svenska synen på barnuppfostran ur ett mångkulturellt perspektiv. Svenska studier visar att barn till invandrare löper en högre risk att utsättas för våld i hemmet, samtidigt som samhället idag inte riktar några specifika åtgärder mot denna utsatta grupp.Syftet med vår uppsats var att undersöka hur olika myndigheter som arbetar med barn ser på våld som en kulturell faktor. De frågeställningar som vi främst har arbetat efter är: Ser de sociala aktörer vi kontaktat barnaga som en kulturellt betingad faktor? Kan de sociala aktörer som vi kontaktat skönja skillnader kopplade till kulturella betingelser i avseende på uppfostring, barnsyn och föräldraskap? Vilka konsekvenser innebär det för barn att växa upp med aga, enligt våra intervjupersoner och forskning?Undersökningen är kvalitativ i sin form och baseras på fem intervjuer med professionsföreträdare som i sitt yrke möter barn och familjer.

Jag argumenterar för att man inte kan förstå ?barnet? som sådant som mer än en diskursiv formation. Genom att analysera nyhetsfotografier och intervjuer med förskolepedagoger visar jag hur barnen de berättar om, beroende på i vilket sammanhang och till vilken geografisk plats det lokaliseras till, konstrueras olika som subjekt. De barn som knyts till bekönade platser som privata hem, förskola och vård befinner sig oftast inom välfärdens Sverige och kan tolkas som ?trygga?.