Syftet med denna uppsats är att kartlägga och analysera hur kvinnor och män konstrueras i läroböcker i samhällskunskap för gymnasieskolan. För att uppnå syftet har vi utgått från frågor som rör mönster och skillnader i hur kvinnor och män konstrueras. Vi har även använt oss av mer precisa frågor, frågor som rör kvinnors och mäns sysselsättning, vilka roller de tilldelas samt i vilka sammanhang de förekommer i läroböckerna. Studien omfattar tre läroböcker i samhällskunskap för gymnasieskolans A-kurs. Den metod vi valt för vår studie är socialsemiotiken som vi använt oss av för att analysera såväl text som bild i läroböckerna.Analysen av empirin resulterade i sex kategorier som visar på mönster i hur kvinnor och män konstrueras: Mannen som viktig för samhället, Kvinnan som den ursäktade makthavaren, Mannen som kriminell, Kvinnan som Utsatt, Mannen som grovarbetare samt Kvinnan som omsorgsgivare.

Den mentala ohälsan är globalt sett en stor del av sjukdomsbördan, och så även i Sverige. På grund av de reformationer som psykiatrin i Sverige genomgått under 1900-talet vårdas idag ett rekordlågt antal patienter inom den slutna psykiatrin. Förr i tiden vårdades de psykiatriska patienterna både somatiskt och psykiskt inom den slutna psykiatriska vården. Så är inte fallet längre, utan de somatiska åkommor som denna patientgrupp drabbas av vårdas nu i den allmänna somatiska vården. Ett flertal studier visar att patienter med psykiska störningar erhåller sämre somatisk vård än psykiskt friska patienter samt ofta upplever diskriminering från sjukvårdspersonal.

Den salutogena modellen beskriver hälsa som ett kontinuum mellan ytterligheterna total ohälsa och total hälsa. En persons placering på kontinuumet kan förklaras av dennes ?känsla av sammanhang? (KASAM) - en skyddande resurs som hjälper individen att hantera livets stressorer. Mental ohälsa ökar bland unga vuxna i dagens samhälle och studenter är en Utsatt grupp. Forskning visar att höga grader av KASAM bidrar till god självupplevd hälsa.

Stroke är en vanlig folksjukdom i Sverige. Varje år nyinsjuknar ungefär 30 000 personer. Många av dessa har levt ett aktivt liv men efter stroken har de blivit beroende av andra för att klara det dagliga livet. Syftet med den här litteraturstudien var att beskriva upplevelsen av att vara beroende av vård efter stroke. Nitton artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys, som resulterade i fem kategorier: att vara rädd för att bli en börda för andra: att känna sig Utsatt när man tvingas anpassa sig till rutiner: att inte vara till nytta gör att man känner sig värdelös: att känna sig styrkt av stöd från familj, vänner och personal: att ha svårt att acceptera den nya rollen, men envist kämpa mot oberoende.

Syftet med uppsatsen är att belysa erfarenheter föräldrar till barn med utvecklingsstörning har, av råd och stöd från samhället. Undersökningen är gjord med en kvalitativ metod och materialet har samlats in genom halvstrukturerade intervjuer. Sju föräldrar till barn med utvecklingsstörning har intervjuats, med en avgränsning till barn som inte har Downs Syndrom [DS]. Materialet har bearbetats med en kvalitativ analysmetod. Resultatet visar att föräldrarnas upplevelser av samhällets råd och stödfunktioner inte överensstämmer med deras behov.

Under de senaste tio åren har förekomsten av kränkningar online ökat,både för dem som utsätts och utsätter andra för kränkningar online.Syftet med denna studie var att undersöka om självkänsla ochkänslolösa/känslokalla personlighetsdrag kan associeras med dem somutsätts, utsätter eller både utsätts och utsätter andra för kränkningaronline. Syftet var även att undersöka om det finns ett samband mellan attbli Utsatt och utsätta någon annan för kränkningar online. För attundersöka detta användes en enkät med sammanlagt 42 frågor ochpåståenden om känslolösa/känslokalla personlighetsdrag, självkänslaoch huruvida de blivit kränkta eller kränkt någon annan online. Urvaletbestod av 99 gymnasieungdomar, varav 41 unga män och 57 ungakvinnor, i åldrarna 16-20 år. Resultaten visade signifikanta sambandmellan självkänsla och känslokalla/känslolösa personlighetsdrag samt desom utsätter och själva blir Utsatta för kränkningar online.

Detta projekt har utförts på en 10 veckors period och ligger på C-nivå (15högskolepoäng). Projektet gick ut på att ta fram ett kåpningsförslag för FUMO 3. Under denna period har de första 6 veckorna bestått av konceptframtagning och bearbetning av koncept, och de sista 4 av själva prototypframtagningen. Metoderna som använts för idégenerering och konceptframtagning har varit diverse produktutvecklingsverktyg. Då många ändringar och korrigeringar gjordes framför allt gällande basplatta, IP-lådor och externa enheter ganska sent in i projektet kunde gruppen inte fastställa ett konceptförslag förrän närmare slutet av arbetet med detta projekt.

Syftet med uppsatsen är att belysa och tydliggöra lärarens yrkesetiska ansvar och skyldigheter vad gäller anmälningsplikt vid misstanke om att ett barn misshandlas psykiskt eller fysiskt av sina vårdnadshavare.I litteraturgenomgången redogör vi för ämnet relevant fakta ? detta för att ge läsaren en så bred kunskapsbas som möjligt av det område som vi vill belysa.Den empiriska delen av arbetet består av tre sammanställda intervjuer. Intervjuerna är gjorda med två lärare och en person som blivit Utsatt för misshandel som barn. Med de två lärarna har vi talat om yrkesetik i skolan, och den känslomässiga såväl som den praktiska processen som det innebär att göra en anmälan om barnmisshandel. Med den tredje informanten har vi talat om betydelsen av stöd och hjälp från skolans sida för ett barn som blivit misshandlat.

Rätten till hälsa regleras i en mängd olika internationella instrument och kan ses som en av de mest fundamentala mänskliga rättigheterna för alla individer. Rätten till hälsa är en förutsättning för ett åtnjutande av andra rättigheter. Det är ett sammansatt begrepp som innefattar olika element och ett av dem är en tillgång till hälso- och sjukvård. En stat kan aldrig åläggas att tillförsäkra människor att få vara friska, men däremot en möjlighet att på lika villkor få ta del av de resurser som finns att tillgå för att kunna uppnå en bästa möjliga hälsa. I de flesta internationella konventionerna, är det inte en rättighet endast förbehållen medborgare i ett land utan en mänsklig rättighet som skall realiseras på lika villkor för samtliga inom ett lands jurisdiktion.Papperslösa barn saknar tillstånd att vistas i den staten de befinner sig i.

Prostatacancer är klassad som en av de vanligast förekommande tumörsjukdomarna bland äldre män. Sjukdomen kommer inte enbart påverka den drabbade utan hela familjen involveras. Detta ställer krav på att sjuksköterskan har kunskap gällande patienter och makar. Syftet med studien var att belysa omvårdnadsbehov hos makar när maken drabbats av prostatacancer. Metoden var en litteraturstudie baserad på forskningsartiklar från databaserna CINAHL och PubMed.

Arbetslösa invandrare är en Utsatt grupp, som av samhället ibland uppfattas som ett problem. På grund av detta, genomförs arbetsmarknadspolitiska åtgärder för att främja denna målgrupps integrering. Vårt huvudsyfte med studien, var att undersöka hur en grupp invandrarkvinnor upplevde att delta i ett projekt med syfte att integrera dem i arbetslivet och det svenska samhället. Vårt fokus låg på ett projekt som bedrivs i en mindre kommun i södra Sverige. Vi hade för avsikt att undersöka varför kommunen startade projektet, och varför just kvinnor valdes som målgrupp.

Bakgrund: Antalet personer med demenssjukdom i Sverige beräknas uppgå till 150 000. Utav dessa vårdas 55 procent i hemmet av anhöriga. De anhörigas roll och funktion som vårdare i hemmet blir alltmer centralt, då vård och omsorg flyttas från det offentliga rummet till det privata. Att träda in i rollen som anhörigvårdare förändrar livssituationen avsevärt och allt planeras kring demenssjukdomens villkor. Syfte: Att sammanställa och belysa forskning som beskriver hur de anhöriga upplever sin situation av att vårda en anhörig som drabbats av en demenssjukdom. Metod: En litteraturöversikt där fem kvantitativa och sex kvalitativa artiklar analyserats. Resultat: Artikelanalysen resulterade i tre teman:  en ny livssituation, förändrad relation och känslomässigt påfrestande.

Bakgrund: Litteratur som tidigare behandlat området visar att rollen som närstående har förändrats under 1900-talet. Rollen som närstående till någon som vårdas i livets slutskede på en vårdinrättning innebär en mycket påfrestande situation. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva upplevelsen av att vara närstående till en patient som befinner sig i livets slutskede. Metod: Litteraturstudien bygger på åtta vetenskapliga artiklar som har analyserats med innehållsanalys. Resultat: Det framkom att närstående ofta upplever att de befinner sig i en Utsatt situation.

Utbrottet av svår akut respiratorisk sjukdom (SARS) under 2003 orsakade en Utsatt situation för sjukvårdspersonalen. Denna litteraturstudie ämnar belysa sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter med SARS. Studien visar att sjuksköterskorna var den yrkeskategori som upplevde mest stress och oro. En känslomässigt präglad konflikt upplevdes mellan den professionella skyldigheten att vårda och hotet mot den egna och anhörigas hälsa, vilket skapade känslor som skuld, rädsla och oro. Skyddsutrustningen upplevdes vara fysiskt obehaglig och minimal patientkontakt upplevdes som ett etiskt dilemma.

I denna uppsats beskrivs en fallstudie på överbelastningsattacken mot Estland 2007, där attackens skeden redovisas samt visar på vilka åtgärder som vidtogs för att stoppa attacken, samt på vilket sätt attacken drabbade Estlands befolkning. Därefter analyseras attacken med hjälp av Richard Stiennons teori, om cyberkrigets fyra pelare. Avslutningsvis diskuteras de två frågorna som rör; vilka möjligheter en nation har när det kommer till försvar mot cyberattacker samt vad som kan tänkas räknas som militära problem.  Syftet med uppsatsen är att visa på hur en nation drabbas, när den blir Utsatt för en cyberattack och vilka handlingsåtgärder som är möjliga att vidta. Resultatet visar på att sättet Estland drabbades på, var att nationen var tvungen att isolera sig från det internationella internet, men att internet inom nationen kunde upprätthållas. Diskussionen mynnar ut i att en nation har mycket få handlingsmöjligheter till att försvara sig själv, när det kommer till cyberattacker från aktörer som inte är andra nationer.