BakgrundDen tekniska utrustningen i skolan anvÀnds hÀr som ett samlingsnamn pÄ verktyg som persondator, dokumentkamera, projektor och smartboard. Att eleverna kan anvÀnda denna utrustning finns med som uppnÄendemÄl i den nya lÀroplanen. Den teoretiska utgÄngpunkten i min undersökning kommer frÄn litteraturen samt de bÄda teoretikerna Freinet och Dewey.Det centrala för dem Àr elevernas praktiska deltagande, vilket Äterspeglas i begreppetlearning by doing med ursprung hos Dewey.SyfteAtt undersöka hur pedagoger och elever pÄ en utvald skola anvÀnder sig av den tekniskautrustningen som de har tillgÄng till. Detta för att ta reda pÄ om de ekonomiska resurser som satsas pÄ den tekniska utrusningen pÄ skolan ger nÄgra positiva resultat pÄ elevernas inlÀrning.MetodDenna undersökning har gjorts med kvalitativ analys som ansats. Datainsamling har skettmed hjÀlp av intervjuer av tre pedagoger och sex elever i Ärskurs 6.

Det finns mÄnga olika kÀllor dÀr man kan fÄ information om sÄrbarheter i routrar och switchar. MÀngden information gör det dock svÄrt att pÄ ett enkelt sÀtt ta reda pÄ vilka tillverkare som drabbas och vilken typ av sÄrbarheter man hittar i nÀtverksutrustning. DÀrmed Àr det ocksÄ svÄrt att veta hur man ska skydda sin utrustning mot attacker.I detta examensarbete analyseras ett antal befintliga sÄrbarheter i routrar och switchar. Dessa sÄrbarheter har valts ut genom att i National Vulnerability Database söka pÄ orden ?router? och ?switch?.

Det uppdrag som vi har fÄtt Àr att konstruera en utrustning som ska automatisera pÄhasplingsprocessen vid tillverkning av bandstÄl. MÄlet med det hÀr examensarbetet Àr att ta fram ett produktionsunderlag Ät uppdragsgivaren som ska ligga till grund för fortsatt arbete.Produktionsunderlaget ska innefatta ritningar, inköpslista för komponenter och en kostnadsberÀkning. En förstudie genomfördes dÀr vi besökte en av Sveriges största bandstÄlstillverkare för att undersöka vilka lösningar de hade pÄ vÄrt problem. UtifrÄn det vi sett gjordes en konceptgenerering som ledde till det koncept som vi gick vidare med.Under arbetets gÄng har vi lagt stor vikt vid att göra konstruktionen sÄ enkel som möjlig för att fÄ en rimlig tillverkningskostnad. Vi har ocksÄ tagit hÀnsyn till att konstruktionen ska integreras med befintlig utrustning.

Innebandy Àr en vÀxande idrott, som framför allt utövas i Sverige, Finland och Schweiz, men dÀr vÀldigt lite forskning Ànnu finns publicerad. Tidigare studier inom ishockey och baseboll har visat att trÀning med viktmanipulerad utrustning förbÀttrat bland annat greppstyrka och svinghastigheten av slagtrÀ i baseboll. Annan forskning har visat pÄ att det Àr en förbÀttring i det neuromuskulÀra samspelet snarare Àn ökad muskelmassa som förbÀttrat prestationen vid dynamisk motstÄndstrÀning. Skotthastigheten anses vara en viktig faktor inom innebandy för prestationen och eftersom det inom baseboll har visats att viktmanipulerad utrustning kan förbÀttra svinghastigheten sÄ vore det intressant att se om samma resultat kan uppnÄs inom innebandy. Syftet med studien var att undersöka effekten av innebandytrÀning med en viktmanipulerad innebandyklubba med avseende pÄ dragskottshastighet och greppstyrka hos manliga innebandyspelare samt undersöka korrelationen mellan dragskottshastighet och greppstyrka.

HĂ€lsopanoramat förĂ€ndras stĂ€ndigt bland befolkningen, bĂ„de nationellt och internationellt har övervikt och fetma ökat. Ökade krav stĂ€lls pĂ„ ambulanspersonal för att ge Ă€ven denna patientgrupp god vĂ„rd. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vĂ„rda patienter med fetma inom ambulanssjukvĂ„rden. En kvalitativ forskningsdesign valdes och intervjuer med Ă„tta sjuksköterskor i Sverige genomfördes. Data analyserades med tematisk innehĂ„llsanalys.

Syfte och frÄgestÀllningSyftet med denna uppsats Àr att undersöka den bild som tidskriften Utemagasinets gett oss av friluftsliv frÄn 1990 till 2008. FrÄgestÀllningarna som jag arbetar efter Àr:1. Vilka friluftslivsaktiviteter rapporterar Utemagasinet om i sin tidskrift och har det skett nÄgon förÀndring mellan 1990 och 2008?2. Vad Àr det för stilar som friluftslivet i Utemagasinet tillhör och om de skall kategoriseras enligt Sandells tre friluftsstilar som grund, syns det dÄ nÄgon förÀndring mellan 1990 - 2008?3.

Denna rapport tar upp hur ett par olika programvaror, nÀmligen Packet Tracer och GNS3 kan anvÀndas för att simulera verklig utrustning i syftet att anvÀnda dessa hos ett företag i labbmiljö för att förbereda en implementation av ny hÄrdvara samtidigt som kostnaderna kan hÄllas nere, men ocksÄ hur dessa programvaror kan anvÀndas i studiesyfte och anvÀnda som komplement till fysisk utrustning inför laborationer och examinationer i de olika kurserna som Cisco erbjuder. Det Àr ocksÄ en utvÀrdering för att avgöra vilken av programvarorna som Àr den bÀsta att anvÀnda. En topologi sÀtts upp, komplett med IP-adressering med relativt vanlig konfiguration för att se hur dessa programvaror hanterar och klarar av dessa konfigurationer. Det visar sig att bÄda programvarorna presterar bra i de flesta fall, men de avbildningar av IOS som testats i GNS3 saknar stöd för PortSecurity som standard, sÄ Packet Tracer tar titeln. Packet Tracer lÀmpar sig bÀst för grundlÀggande studier med sina enkla paketspÄrningar medan GNS3 fungerar bÀttre för mer avancerade topologier med möjlighet till import av befintlig hÄrdvara.Nyckelord:  Cisco, Packet Tracer, GNS3, Simulering..

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka och jÀmföra vilken utrustning och tillgÄng till lokaler som musiklÀrare kontra rektorer anser att en god undervisning krÀver samt vilken kompetens musiklÀrare anser sig besitta och om de anser att den Àr tillrÀcklig för att pÄ ett adekvat sÀtt undervisa och bedöma elever. Syftet Àr Àven att se om synen pÄ musikundervisningen skiljer sig mellan musiklÀrare och rektorer samt vilken uppfattning om Àmnet de bÄda grupperna har. VÄrt empiriska material bestÄr av enkÀtsvar frÄn 14 olika skolor dÀr tolv musiklÀrare respektive nio rektorer svarat. Resultatet visar att musiklÀrarna anser sig ha kompetens att undervisa och sjÀlva musicera men att verktygen i form av instrument och digitala verktyg Àr knappa. Rektorerna betonar vikten av kompetens men inte vikten av verktygen för att kunna förmedla densamma.

Syfte och frÄgestÀllningSyftet med denna uppsats Àr att undersöka den bild som tidskriften Utemagasinets gett oss av friluftsliv frÄn 1990 till 2008. FrÄgestÀllningarna som jag arbetar efter Àr:1. Vilka friluftslivsaktiviteter rapporterar Utemagasinet om i sin tidskrift och har det skett nÄgon förÀndring mellan 1990 och 2008?2. Vad Àr det för stilar som friluftslivet i Utemagasinet tillhör och om de skall kategoriseras enligt Sandells tre friluftsstilar som grund, syns det dÄ nÄgon förÀndring mellan 1990 - 2008?3.

Det uppdrag som vi har fÄtt Àr att konstruera en utrustning som ska automatisera pÄhasplingsprocessen vid tillverkning av bandstÄl. MÄlet med det hÀr examensarbetet Àr att ta fram ett produktionsunderlag Ät uppdragsgivaren som ska ligga till grund för fortsatt arbete.Produktionsunderlaget ska innefatta ritningar, inköpslista för komponenter och en kostnadsberÀkning. En förstudie genomfördes dÀr vi besökte en av Sveriges största bandstÄlstillverkare för att undersöka vilka lösningar de hade pÄ vÄrt problem. UtifrÄn det vi sett gjordes en konceptgenerering som ledde till det koncept som vi gick vidare med.Under arbetets gÄng har vi lagt stor vikt vid att göra konstruktionen sÄ enkel som möjlig för att fÄ en rimlig tillverkningskostnad. Vi har ocksÄ tagit hÀnsyn till att konstruktionen ska integreras med befintlig utrustning.

Syftet med denna studie var att beskriva ljudniva?er och ja?mfo?ra huruvida ljudniva?erna fo?ra?ndras om apparatur flyttas vid en patientplats pa? intensivva?rdsavdelning. Detta underso?ktes genom att simulera en flytt av o?vervakningsutrustningen pa? en verklig, belagd intensivva?rdssal och sedan ma?ta ekvivalent ljudniva?, maximal ljudtrycksniva? och antal ljudtoppar vid tva? ma?tpunkter kring patienten. Parallellt med denna studie gjordes en observationsstudie da?r larm fra?n apparatur identifierades och ra?knades.

I dagens sjukvÄrd ökar den tekniska utvecklingen i snabb takt. Detta i kombination med en ofta hög arbetsbelastning, stÀller krav pÄ sjuksköterskans tekniska kompetens och kunnande. Det Àr dÀrför viktigt för sjuksköterskan att kÀnna till grunderna för den medicintekniska sÀkerheten. Utvecklingen av medicinsk teknik har skapat nya möjligheter för vÄrd och behandling, men samtidigt lett till att allt högre krav stÀlls pÄ arbetsgivaren att hÄlla sjuksköterskans kompetens aktuell. Det Àr Àven viktigt att sjuksköterskan har rÀtt utbildning för den verksamhet hon/han arbetar inom.

Problemet med dysfunktionella tankar hos elitidrottare har la?nge varit ka?nt. Mindfulness har pa? senare tid ba?de testats och diskuterats som en strategi fo?r att komma tillra?tta med detta problem (Gardner & Moore, 2012; Birrer, Ro?thlin & Morgan, 2012).Syftet med den befintliga studien var att med hja?lp av en pathanalys pro?va delar av Birrer et al.?s (2012) fo?reslagna modell genom att vid tre ma?tningar underso?ka sambanden mellan dispositionell mindfulness, en pa?verkansmekanism (a?ltande) och tva? idrottspsykologiska fa?rdigheter (self-efficacy och a?terha?mtning).Som underlag fo?r studien anva?ndes en enka?t som sammanlagt 65 idrottare varav 33 kvinnor och 32 ma?n besvarade. Medela?ldern var 22,78 a?r (SD=4,66).Resultatet av pathanalysen visade att dispositionell mindfulness vid ma?ttillfa?lle 1 var en signifikant prediktor fo?r a?ltande vid ma?ttillfa?lle 2 och att a?ltande i sin tur var en signifikant prediktor fo?r a?terha?mtning vid ma?ttillfa?lle 3.

Bakgrund: Test av syreupptag (VO2) kan fungera som en utvĂ€rdering av trĂ€ningen för idrottare. VO2-test kan Ă€ven nyttjas för att synliggöra anstĂ€lldas eventuella hĂ€lsoproblem inom ett företag. Det finns idag en rad olika stationĂ€ra och mobila utrustningar som mĂ€ter syreupptag (VO2), koldioxidproduktion (VCO2) och minutventilation (VÉ). Ett exempel Ă€r Jaeger Oxycon Mobile, bĂ€rbar VO2-utrustning, som kan anvĂ€ndas i idrottarens eller arbetarens normala arbetsmiljö. Det finns idag inga publicerade studier dĂ€r validiteten hos Jaeger Oxycon Mobile har testats.

Personer som lider av övervikt och fetma kan till följd av detta drabbas av ett flertal följdsjukdomar som krÀver slutenvÄrd. Antalet individer med övervikt och fetma ökar i Sverige liksom i mÄnga andra lÀnder. Till följd av brist pÄ kommunikation, material och specialanpassad utrustning, samt det antal personal som krÀvs för att ge god omvÄrdnad till patienter med övervikt och fetma kan bÄde sjuksköterskans och patientens sÀkerhet och hÀlsa Àventyras. Syftet med denna litteraturstudie Àr att identifiera och beskriva hur sjuksköterskan kan bemöta eventuella hinder och svÄrigheter samt vilka förutsÀttningar som finns för att ge god omvÄrdnad till överviktiga patienter utifrÄn deras specifika behov dÄ de vÄrdas pÄ sjukhus. De 12 studier som utgör resultatet inkluderar bÄde kvalitativ och kvantitativ forskning och Àr publicerade mellan 2005 och 2011.