Bakgrunden till denna rapport Àr att fÄ en fördjupad kunskap inom Àmnet förhörsmetodik. Syftet Àr att belysa de detaljer som förutsÀtter ett lyckat förhör och vilket sÀkerstÀller trovÀrdig, korrekt och tillförlitlig information. I detta arbete har vi utgÄtt frÄn kvalitativ metod med tyngdpunkten i litteraturen inom det förhörstekniska och rÀttspsykologiska omrÄdet, samt kompletterande kÀllor i form av intervjuer och förelÀsningar med anledning att förankra och jÀmföra kunskaperna med verkligheten. Den kognitiva intervjun som förhörsmodell Àr starkt förankrad i vetenskaplig forskning och mycket gÄngbar, varför vi har valt att presentera den nÀrmare. Ett lyckat förhör Àr av största vikt i en utredning och beror pÄ flera samverkande faktorer.

Huvudargumenten till att införa en flexibel arbetstidsmodell har varit att man vill fÄ större delaktighet för personalen i planeringen av arbetet. FrÄn arbetsgivarsidan vill man fÄ en möjlighet att styra bemanningen efter verksamhetens behov. Denna arbetsform har av de allra flesta uppfattats positivt. Argument som att det blir lÀngre ledigheter lyfts ofta fram, det blir mer tid över till familjen, och att det Àr ganska lÀtt att byta arbetspass i hÀndelse av sjukdom. I denna rapport vill vi betona de nackdelar som en flexibel arbetstidsmodell kan föra med sig.

PÄ sjukhus i Sverige arbetar sjuksköterskor pÄ neonatalavdelningar med att ta hand om de allra minsta barnen och deras speciella behov. Barnen Àr i behov av specialistsjukvÄrd, ibland intensivvÄrdskrÀvande med högteknologisk utrustning, samtidigt som de behöver pÄbörja den viktiga anknytningen till sin familj. Sjuksköterskor behöver specialkompetens för att arbeta i den krÀvande vÄrdmiljön, dÀr de skall ta hand om ett vÄrdkrÀvande barn samt familjen till barnet och arbeta familjecentrerat. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenhet av att arbeta med familjecentrerad neonatalvÄrd. Fokusgruppsintervjuer genomfördes som senare analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys.

Precis som mÄnga andra domÀner har frivilligorganisationen SjörÀddningssÀllskapet (SSRS) pÄverkats mycket av den tekniska utvecklingen som skett de senaste decennierna. Den har bland annat inneburit att SSRS bÄtar har fÄtt mer och mer högteknologisk utrustning. Samtidigt har de frivilliga sjörÀddarnas kompetens och kraven pÄ deras kompetens, förÀndrats i takt med att den svenska fiskeflottan förminskats. Idag bestÄr SSRS aktiva medlemmar av personer med huvudsysselsÀttning bortom den marina domÀnen. Den hÀr studien gör en bred kartlÀggning över organisationen för att kunna jÀmföra förhÄllanden mellan vilka uppgifter och mÄl som finns hos SSRS med vilken teknik som finns tillgÀnglig och hur arbetet utförs i praktiken.

Har polismyndigheterna nÄgot/nÄgra nya sÀtt att fÄ fram hundar? Har det blivit svÄrare att fÄ tag i hundar sen hundskolan slog igen? SvÄrt att fÄ tag i bra hundar om testerna Àr för svÄra? Betalar polisen för dÄligt för sina hundar? Resultatet i rapporten som kommit fram Àr att de tvÄ myndigheter jag intervjuat har nÀstan samma sÀtt arbeta för att fÄ fram bra polishundar. Rapporten visar vad en polishund gör för jobb (ordningshunden). Cheferna pÄ hundenheterna sÀger att det krÀvs bra tester för bra blivande polishundar. Det resultat som visat sig Àr att det finns dÄligt med hundar att rekrytera.

I denna rapport tar vi upp diskussionen om polisens psykiska vÀlbefinnande. En frÄga vi stÀllde oss var hur det Àr stÀllt med polisens psykiska hÀlsa Àr idag? Vi har intresserat oss för denna frÄga dÄ det snart Àr dags för oss att möta alla de komplexa situationer som polisyrket medför. Det sÀgs att man som polis fÄr se mycket av samhÀllets baksida. Hur klarar man som privatperson av allt man fÄr se i sitt kommande yrke utan att den psykiska hÀlsan drabbas.

Under 2005 omkom 34 personer i olyckor med fritidsbÄtar. Av de 981 sjörÀddningsinsatserna som genomfördes 2005 utgjorde cirka 70 % rÀddningsinsatser för fritidsbÄtar. Det stÀlls idag inga som helst krav pÄ formell kompetens pÄ den som vill framföra en bÄt sÄ lÀnge den inte Àr lÀngre Àn tolv meter och bredare Àn fyra meter. BÄten fÄr dessutom lov att gÄ hur fort som helst. Sammanlagt Àger de svenska hushÄllen ungefÀr 718 000 fritidsbÄtar.

I denna rapport har jag försökt att kritiskt granska och kartlÀgga hur polishundar trÀnas att hantera pÄtrÀffade föremÄl. Det finns tvÄ tekniker som nyttjas olika mycket. Det skiljer sig mellan föremÄl som pÄtrÀffas nÀr hunden spÄrar efter en person, och nÀr hunden sÀnds pÄ ett s k saksök, eller uppletande. I den hÀr undersökningen kan man konstatera att en teknik Àr sÀkrare Àn den andra. SÀkrare för hunden, hundföraren, och rÀttssystemet.

Minvapnet klassas fortfarande som en viktig faktor vid strid, dock har dess utveckling i den svenska Försvarsmakten hamnat i skymundan. Denna slutsats kan man dra om man ser till vilka uppgifter och vilken utrustning som i dagslÀget finns för att minera. De hjÀlpmedel som finns och Àr brukbara Àr ytterst begrÀnsade. Ett system som skulle kunna vÀnda denna trend Àr en minkastare, nÄgot som bland annat tas upp i, för fÀltarbetesfunktionen, interna utvecklingsplaner.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka huruvida Försvarsmakten skulle kunna nyttja ett minkastarsystem, vad det skulle innebÀra för Försvarsmaktens förmÄga att minera samt lyfta upp vilka kriterier ett sÄdant system skulle behöva leva upp till för att kunna nyttjas av svensk trupp.Huvuddelen av uppsatsen kretsar kring textanalyser av aktuella reglementen, styrdokument och utredningar. I och med den nÀra knytningen till Försvarsmakten anvÀnds de grundlÀggande förmÄgorna som analysverktyg och som teorikoppling.Uppsatsens resultat pÄvisar att införandet av ett sÄdant system skulle utveckla arméns, och framförallt dÄ ingenjörförbandens förmÄga att minera.

Studiens syfte var att undersöka förskollÀrares och lÀrare i fritidshems syn pÄ utomhuspedagogik. De frÄgestÀllningar vi ville ha svar pÄ var: Vad innebÀr utomhuspedagogik för lÀrare? PÄ vilket sÀtt uppfattar lÀrare att de arbetar med utomhuspedagogik? Vilka möjligheter och hinder uppfattar lÀrare att det finns med utomhuspedagogik? För att fÄ svar pÄ dessa frÄgestÀllningar anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer som metod dÀr Ätta lÀrare frÄn tre olika skolor deltog. Resultatet visade att utomhuspedagogik för lÀrarna innebÀr att undervisningen flyttades ut frÄn klassrummet och anpassas efter den plats och miljö dÀr lÀrandet sker. LÀrarna uppfattade att alla ÀmnesomrÄden gÄr att bedriva utomhus samt att lÀrandet som sker Àr mer praktiskt och sinnligt jÀmfört med lÀrandet som sker i klassrummet.

Introduktion: AmbulanssjukvÄrden har sedan 1800-talet förÀndrats, frÄn att vara ett rent transportmedel Àr i dagslÀget ambulanserna utrustade med högteknologisk utrustning och sjuksköterskeutbildad personal. Ambulanssjuksköterskor utsÀtts ofta för situationer som kan upplevas psykiskt pÄfrestande. Dessa situationer kan, om de inte bearbetas, leda till sÀmre mental hÀlsa med risk för sjukskrivningar och förtidspensionering.Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva ambulanssjuksköterskors upplevelser av stöd pÄ arbetsplatsen efter psykiskt pÄfrestande situationer i arbetet.Metod: Denna studie har en kvalitativ ansats med en beskrivande design.Resultat: Ambulanssjuksköterskor upplever olika situationer som psykiskt pÄfrestande. Upplevelsen relateras ofta till den egna livssituationen och tidigare erfarenheter. StödÄtgÀrder finns tillgÀngliga frÄn arbetsplatsen efter psykiskt pÄfrestande situationer, men ambulanssjuksköterskorna upplever att ansvaret ofta ligger pÄ individen att söka stöd.

Ska Sveriges polismyndigheter fortsĂ€ttningsvis ges befogenhet att ha egna lokala insatsstyrkor? Lars Engström, lĂ€nspolismĂ€stare i Örebro lĂ€n, har fĂ„tt i uppdrag av Rikspolisstyrelsen att utreda detta. Åsikterna och lösningsförslagen pĂ„ denna frĂ„gestĂ€llning Ă€r mĂ„nga och skiftande. Engström vill ge Rikspolisstyrelsen en starkare samordnande roll och lĂ€gga ner de lokala insatsstyrkorna. Han vill lĂ„ta de nationella resurserna, bestĂ„ende av den Nationella insatsstyrkan och de tre storstĂ€dernas piketenheter, verka nationellt över hela landet.

Som polis Àr man skyldig att utföra kriminaltekniska undersökningar i de fall dÀr det Àr av betydelse för utredningen. Under polisutbildningen fÄr eleverna en grundutbildning i kriminalteknik, dessa kunskaper behöver dock underhÄllas med jÀmna mellanrum. VÀsterbottens lÀns polismyndighet har löst detta genom att regelbundet utbilda sina poliser. Utbildningen innehÄller en teoretisk och en praktisk del. Syftet med fördjupningsarbetet Àr att undersöka om utbildning i kriminalteknik fÄr poliserna att sÀkra fler spÄr pÄ brottsplatser, om den tekniska roteln ser nÄgon synlig effekt av detta samt att undersöka om det blir nÄgra andra effekter av regelbunden utbildning.

I början pÄ förra seklet hade de brandbefÀl och brandmÀn som kom till en eldhÀrjad byggnad samma scenario framför sig som idag, det brann nÄgonstans i byggnaden och det var rökutveckling. DÄ som nu visste de att brandgaserna mÄste vÀdras ut för att sÀnka temperaturen i byggnaden och komma Ät att slÀcka branden- De verktyg de hade tillgÀngliga föra fullgöra detta uppdrag anvÀnds Àn idag sÄsom brytjÀrn, yxa, handkraft och orÀdda brandmÀn. För omkring femtio Är sedan var metoderna för hÄltagning i princip fortfarande av samma slag som ovan nÀmnt. BrandkÄrerna försökte rekrytera plÄtslagare som kunde utbilda övriga brandmÀn att anvÀnda nymodigheter som plÄtlyft och plÄtsaxar. Mellan Ären 1960 och 1990 har utvecklingen pÄ omrÄdet brandteknik utvecklats som en reaktion pÄ att Àmnet allt mer akademiserats och studerats pÄ universitet och högskolor runt om i vÀrlden. Detta har medfört en positiv utveckling inom omrÄdet brandgasventilation som gett upphov till mÄnga nya metoder för att dimensionera rökgasluckor och konstruera andra inbyggda brandsÀkerhetsanordningar.

Problemorienterat polisarbete utvecklades under 1970-talet i USA av Herman Goldstien, kritik hade dÄ lÀnge riktats mot polisens hÀndelsestyrda arbetssÀtt. Det problemorienterade arbetssÀttet spred sig sedan till polisorganisationer runt om i vÀrlden och sÄ Àven till Sverige. Under 1990-talet fick det problemorienterade arbetssÀttet Àven fÀste i Sverige i och med att nÀrpolisreformen genomfördes. Tanken med problemorienterat polisarbete Àr att polisen tillsammans med organisationer, myndigheter och andra i samhÀllet ska arbeta för att förebygga och förhindra brott och andra ordningstörningar genom att tÀnka mer lÄngsiktigt Àn vad man hade gjort tidigare. I denna rapport har intervjuer genomförts med poliser pÄ tvÄ olika myndigheter i Sverige för att se om kunskap om arbetssÀttet finns i teorin och i vilken utstrÀckning det tillÀmpas i praktiken.