Titel: Beslutsfattande och Interpersonell påverkanNivå: Examensarbete företagsekonomi, 15 hpSyfte: Vårt intresse för etiskt beslutsfattande väcktes ur uppfattningen om attfastighetsmäklare generellt sett har lågt förtroende bland allmänheten samt att försäljaresetiska snedsteg ofta täcker tidningars förstasidor. Syftet med studien är att skapa ökadförståelse för hur den interpersonella dimensionen påverkar det etiska beslutsfattandet hosmedarbetare inom säljorganisationer. Studiens forskningsfrågor har varit följande:1. Kan oetiskt beteende påverka de andra medarbetarna?2.

Specialarbete, 15 hpSvenska som andraspråk, SIS 133VT 2012 Handledare: Håkan Jansson.

Beslutstödssystem, som syftar till att underlätta beslutsfattandet för beslutsfattare, är idag vanliga i organisationer (Power, 2002a). Dessvärre upplever många beslutsfattare att beslutstödssystemen inte ger ett fullgott stöd (Carson & Turban, 2002). Anledningen till detta menar Angehrn och Jelassi (1994) är att tillräckligt stor hänsyn inte har tagits till mänskliga faktorer, såsom kognitiva begränsningar. Det är av vikt att utgå från andra modeller över mänskligt beslutsfattande än Simons (1960) modell, som i stort sett är den enda modellen som utgås från (Angehrn & Jelassi, 1994). En modell av Mintzberg et al.

När viktiga beslut skall fattas i en verksamhet utgörs en del av detta i någon form av problemlösning innan beslutet kan fastställas. De olika beslut som fattas inom en verksamhet kan delas in i tre olika nivåer, strategiska, taktiska och operativa. På dessa nivåer finns olika chefer som har till uppgift att leda och fatta beslut i viktiga frågor. Ett beslutsstödjande system är ett system avsett att stödja en beslutsfattare när denne skall fatta beslut i semistrukturerade beslutssituationer. Tanken med ett beslutsstödjande systemet är att det skall vara ett hjälpmedel för beslutsfattaren och utöka dennes beslutsförmåga men inte ersätta hans eller hennes omdöme.

De sista decennierna har modern hjarnavbildningsteknik borjat anvandas allt mer flitigt for att svara pa fragor om moraliskt beslutsfattande. Det har lett till en explosion av data som ror korrelativa samband mellan neural aktivitet och moraliskt beteende. Studier med bl.a. fMRI har genererat data som antyder att tva delvis skilda processer ar inblandade i moraliskt beslutsfattande. Den ena mer deliberativ eller kognitiv och den andra mer emotionellt orienterad.

Förändringar på arbetsmarknaden har medfört att anställda i allt större utsträckning upplever anställningsotrygghet. Syftet med föreliggande studie är att undersöka huruvida autonomi, deltagande i beslutsfattande och arbetsrelaterat socialt stöd kan moderera sambandet mellan anställningsotrygghet och framtida psykisk ohälsa samt bristande arbetstrivsel. En enkät besvarades av 181 anställda på en revisionsfirma vid två tillfällen. Resultatet av hierarkiska regressionsanalyser indikerar att kvantitativ och kvalitativ anställningsotrygghet predicerar bristande arbetstrivsel och att kvalitativ anställningsotrygghet även predicerar psykisk ohälsa. Varken autonomi över arbetsuppgifterna, deltagande i beslutsfattande, socialt stöd från kollegor eller från chefer dämpande dessa samband.

Förändringar på arbetsmarknaden har medfört att anställda i allt större utsträckning upplever anställningsotrygghet. Syftet med föreliggande studie är att undersöka huruvida autonomi, deltagande i beslutsfattande och arbetsrelaterat socialt stöd kan moderera sambandet mellan anställningsotrygghet och framtida psykisk ohälsa samt bristande arbetstrivsel. En enkät besvarades av 181 anställda på en revisionsfirma vid två tillfällen. Resultatet av hierarkiska regressionsanalyser indikerar att kvantitativ och kvalitativ anställningsotrygghet predicerar bristande arbetstrivsel och att kvalitativ anställningsotrygghet även predicerar psykisk ohälsa. Varken autonomi över arbetsuppgifterna, deltagande i beslutsfattande, socialt stöd från kollegor eller från chefer dämpande dessa samband.

Personer som saknar förmåga att uppleva emotioner tar sämre livsbeslut trots en hög IQ. Somatiska markörer är förändringar i kroppens inre tillstånd som uppträder då vi ställs inför ett emotionellt laddat stimuli och deras funktion är att stödja beslutsfattandet. Genom erfarenhet lär vi oss tolka de emotioner som ett visst stimuli genererar som någonting positivt eller negativt för oss. Syftet med studien är att undersöka hur medvetna positiva och negativa somatiska markörer upplevs vid stora livsbeslut. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med tolv personer.

I föreliggande uppsats fokuseras villkoren kring handläggares bedömningar och beslutsfattande av hjälpinsatser till personer med förvärvade hjärnskador. Uppsatsen bygger på fokusgruppssamtal med LSS-handläggare och LASS-handläggare kring två vinjetter. Tolkningsarbetet är baserat på idéer hämtade från Grounded theory. Studiens syfte är att utforska hur LASS- handläggare vid försäkringskassor och LSS-handläggare i kommuner går till väga samt hur de resonerar omkring den sökandes behov av insatser i samband med att de bedömer behov hos personer med kognitiva hjärnskador. Analysen tyder på att bedömningsprocessen och beslutsfattandet präglas av osäkerhet och att handläggarna främst är upptagna av att legitimera sina beslut genom att de söker stöd i läkarintyg eller andra utlåtanden.

Sammanfattning Titel: Företagskulturens roll inom banksektorn ? Samspelet mellan företagskultur och arbetstillfredsställelse. Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi. Författare: Daniel Larsson och Daniel Elmersjö. Handledare: Tomas Källquist och Stig Sörling. Datum: 2015 ? Juni Syfte: Syftet med vår studie är att belysa samspelet mellan företagskultur och hur de anställda upplever arbetstillfredsställelse. Företagskultur studeras med hjälp av beslutsfattande på individnivå som en faktor inom begreppet företagskultur. Tidigare forskning tyder på ett samspel mellan delaktighet och arbetstillfredsställelse men den berör inte specifikt beslutsfattande på individnivå som är en aspekt inom begreppet delaktighet.  Metod: Denna studie antar ett hermeneutiskt och socialkonstruktivistiskt perspektiv.

Utifrån teorierna inom det naturalistiska beslutsfattandet beskrivs hur människor fattar beslut i dynamiska situationer under tidspress. Syftet med undersökning en är att ta reda på hur människor söker information för att kunna fatta ett beslut som är tillräckligt bra för att accepteras, och därigenom kunna formulera guidelines för programmerare av intelligenta agenter till olika informations- och beslutstödsystem.En kvalitativ undersökning har genomförts med hjälp av observation och tänka högt-protokoll. Resultatet ger inget entydigt svar på frågan hur människor söker information. Den tendens som kan noteras är att en objektivt värderad risk ger en inriktning mot bredden först-sökning. Människan vill ha reda på vilka alternativ som finns för att kunna fatta ett beslut som är tillräckligt bra för att accepteras med hänsyn till dynamiken och tidsbegränsningen i beslutssituationen..

The purpose of this paper has been to reach a greater understanding in how moral inflicts social workers way of handling everyday situations. In what way, if in any way, moral comes to play a part in the making of decisions. In order to reach this understanding we have interviewed two different groups of social workers which we also later on came to compare . One of the groups contained six interviewees and the other group contained five interviewees. Both of these groups were in the ages between 27 ? 52.To shed some light over this phenomenon did we use two theoretical perspectives, first Kant?s morale theory and second, consequentialistic utilitarism theory.As a result from the interviews we?ve made, we came to an understanding that the meaning of morale and in what way it can be applied in the everyday work differs between these two professional groups.

Mjölkproducenter i Sverige har under de senaste åren varit i en pressad situation. Avräkningspriset på mjölk påverkas ständigt av världsmarknadspriset på mjölkpulver samt konsumenternas inställning till mjölk. Samtidigt pågår det en diskussion inom bankbranschen om att investeringar i mjölkproduktion idag är för kostsamma. De kostsamma investeringarna kan påverka lönsamheten negativt för den som investerar. Ett flertal risker kan uppstå vid en investering för lantbrukaren, men även indirekt för banken.

Goodwillposten utgör i de flesta företag den största delen av de immateriella tillgångarna och har under lång tid varit ett av redovisningens största problemområden. Detta på grund av att det har funnits stora skillnader beträffande redovisningssätt av posten. Det leder till att revisorers beslutsfattande i stor utsträckning påverkar värderingen av dessa goodwillposter. Utifrån det är syftet med uppsatsen att undersöka revisorers beslutsmodeller vid goodwillvärdering. För att besvara vårt syfte har vi intervjuat tre revisorer på tre olika revisionsbyråer.

Denna uppsats är en kvalitativ studie som syftar till att utifrån ett chefsperspektiv undersöka hur beslutsprocessen i ett delat ledarskap inom sjukvården kan se ut, hur cheferna samverkar med varandra gällande beslut och vilken betydelse det delade ledarskapet har för chefernas sätt att hantera olika typer av beslut. Målet är således inte att generalisera till samtliga chefer i ett delat ledarskap, utan att ge exempel på hur chefer i ett delat ledarskap inom sjukvården går tillväga när de hanterar olika typer av beslut. Ett delat ledarskap definieras i denna studie som när två eller fler chefer delar samma chefsposition och är hierarkiskt likställda. Det empiriska materialet består av tio kvalitativa intervjuer med fem chefspar som arbetar som första linjens chefer på två större sjukhus i Sverige. Samtliga intervjuer har ägt rum under hösten 2014.