Syfte: Att undersöka om lärare anser sig ha tillräckliga kunskaper för att identifiera och hänvisa vidare elever med psykisk ohälsa, om de anser att tillräckliga resurser finns tillgängliga för att hjälpa dessa elever, samt deras uppfattningar om var det huvudsakliga ansvaret för dessa elever ligger. Metod: Studien var en deskriptiv tvärsnittsstudie och undersökte 32 stycken yrkesverksamma högstadielärare i Dalarnas län. Svaren samlades in via webbenkät. Resultaten bearbetades med hjälp av deskriptiv statistik i statistikprogrammet SPSS (Statistical package for the social sciences). Resultat: Resultatet från studien visade att respondenterna upplever att de inte har tillräckliga kunskaper i hur psykisk ohälsa hos unga kan identifieras samt att de har otillräckliga kunskaper om vilka resurser som finns att tillgå.

Abstract Det senaste året har nedskärningarna inom förskola och skola drabbat många kommuner, detta har medfört att personalstyrkan minskat vilket i sin tur har bidragit till att antalet barn per pedagog har ökat. Detta har bidragit till stor massmedial uppståndelse, då pedagoger och föräldrar inom skola och förskola har uttryckt sitt missnöje och sin oro. Syftet med denna studie är att undersöka pedagogernas upplevelser kring nedskärningarna inom förskolan samt hur detta påverkar kvaliteten inom verksamheten. Litteraturgenomgången visar att nedskärningar inom en verksamhet kan ha både en positiv och en negativ sida, då det visar sig att företagen ofta klarar av att uppnå en god kvalitet trots mindre personal. Samtidigt som det visar att detta kan medföra stress hos personalen. Undersökningens metod består av en enkätstudie som berör pedagogernas upplevelser kring nedskärningarna inom förskolan, samt om strävansmålen utifrån Lpfö 98 kan uppnås trots nedskärningarna. Studien har besvarats av sjutton förskolor i en kommun i mellersta Sverige. Resultatet av studien visar att det endast är två av de sjutton medverkande förskolorna som inte har blivit drabbade av nedskärningarna som råder.

Syfte: Att undersöka om lärare anser sig ha tillräckliga kunskaper för att identifiera och hänvisa vidare elever med psykisk ohälsa, om de anser att tillräckliga resurser finns tillgängliga för att hjälpa dessa elever, samt deras uppfattningar om var det huvudsakliga ansvaret för dessa elever ligger. Metod: Studien var en deskriptiv tvärsnittsstudie och undersökte 32 stycken yrkesverksamma högstadielärare i Dalarnas län. Svaren samlades in via webbenkät. Resultaten bearbetades med hjälp av deskriptiv statistik i statistikprogrammet SPSS (Statistical package for the social sciences). Resultat: Resultatet från studien visade att respondenterna upplever att de inte har tillräckliga kunskaper i hur psykisk ohälsa hos unga kan identifieras samt att de har otillräckliga kunskaper om vilka resurser som finns att tillgå.

Syfte: Att undersöka om lärare anser sig ha tillräckliga kunskaper för att identifiera och hänvisa vidare elever med psykisk ohälsa, om de anser att tillräckliga resurser finns tillgängliga för att hjälpa dessa elever, samt deras uppfattningar om var det huvudsakliga ansvaret för dessa elever ligger. Metod: Studien var en deskriptiv tvärsnittsstudie och undersökte 32 stycken yrkesverksamma högstadielärare i Dalarnas län. Svaren samlades in via webbenkät. Resultaten bearbetades med hjälp av deskriptiv statistik i statistikprogrammet SPSS (Statistical package for the social sciences). Resultat: Resultatet från studien visade att respondenterna upplever att de inte har tillräckliga kunskaper i hur psykisk ohälsa hos unga kan identifieras samt att de har otillräckliga kunskaper om vilka resurser som finns att tillgå.

Diabetes typ 1 är idag ett växande problem bland barn och ungdomar i Sverige. Den kroniska sjukdomen innebär ett stort egenvårdsansvar. Hälso- och sjukvården har till uppgift att stödja egenvården genom att informera om hur de berörda kan förhindra allvarliga följder som kan uppkomma samt stötta de berörda till en bra livsstil som gynnar sjukdomen. Som sjuksköterska kan man möta de här barnen med diabetes typ 1 och deras föräldrar på vårdcentraler och sjukhus. Det är viktigt att sjuksköterskan är medveten om de känslor och den kunskap föräldrar innehar för att kunna stötta dem på bästa sätt.

Syfte:Att granska de förutsättningar som skall vara uppfyllda när det gäller att kunna bedöma en gärning som datarelaterat bedrägeri eller förberedelse till annan brottslig gärning. Utöver detta kommer vi att undersöka vilka förutsättningar som skall vara uppfyllda för att kunna bedöma om en gärning skall kunna klassas både som bedrägeri och annat förmögenhetsbrott. De kombinationer som vi kommer att behandla är bedrägeri ställt i relation till stöld och dataintrång. Vidare kommer vi även att undersöka om datarelaterat bedrägeri kan betraktas som grovt brott. Metod:Vi har använt rättsdogmatisk metod, det vill säga, med hjälp av allmän litteratur inom området för vårt arbete, offentliga utredningar, lagförslag, författningar och lagar samt rättsfall har vi analyserat de frågor som utgör grunden till vårt arbete.Slutsatser:Vi har i vårt arbete funnit att alla former av olovlig påverkan av en upptagning eller automatisk process inte kan betraktas som datarelaterat bedrägeri.

Syfte: Att undersöka om lärare anser sig ha tillräckliga kunskaper för att identifiera och hänvisa vidare elever med psykisk ohälsa, om de anser att tillräckliga resurser finns tillgängliga för att hjälpa dessa elever, samt deras uppfattningar om var det huvudsakliga ansvaret för dessa elever ligger. Metod: Studien var en deskriptiv tvärsnittsstudie och undersökte 32 stycken yrkesverksamma högstadielärare i Dalarnas län. Svaren samlades in via webbenkät. Resultaten bearbetades med hjälp av deskriptiv statistik i statistikprogrammet SPSS (Statistical package for the social sciences). Resultat: Resultatet från studien visade att respondenterna upplever att de inte har tillräckliga kunskaper i hur psykisk ohälsa hos unga kan identifieras samt att de har otillräckliga kunskaper om vilka resurser som finns att tillgå.

Bakgrund: Tidig graviditetsf?rlust ?r en vanlig men ofta tabubelagd h?ndelse som kan medf?ra djup sorg, skuld och oro hos drabbade kvinnor. De har ofta ett stort behov av emotionellt st?d, tydlig information och ett empatiskt bem?tande fr?n sjuksk?terskan. Detta st?ller h?ga krav p? personcentrerad omv?rdnad.

Syfte: Att undersöka om lärare anser sig ha tillräckliga kunskaper för att identifiera och hänvisa vidare elever med psykisk ohälsa, om de anser att tillräckliga resurser finns tillgängliga för att hjälpa dessa elever, samt deras uppfattningar om var det huvudsakliga ansvaret för dessa elever ligger. Metod: Studien var en deskriptiv tvärsnittsstudie och undersökte 32 stycken yrkesverksamma högstadielärare i Dalarnas län. Svaren samlades in via webbenkät. Resultaten bearbetades med hjälp av deskriptiv statistik i statistikprogrammet SPSS (Statistical package for the social sciences). Resultat: Resultatet från studien visade att respondenterna upplever att de inte har tillräckliga kunskaper i hur psykisk ohälsa hos unga kan identifieras samt att de har otillräckliga kunskaper om vilka resurser som finns att tillgå.

Titel: Blame games ? en studie av ansvarsfrågan i fallet med EtiopiensvenskarnaFörfattare: Isabella Wising och Ulrika TaubermanUppdragsgivare: JMG, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitetKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitetTermin: Vårterminen 2012Handledare: Nicklas HåkanssonSidantal: 59Antal ord: 19 886Syfte: Att undersöka hur blame games konstruerades i svenska dagstidningars bevakning av fallet med ?Etiopiensvenskarna? (Martin Schibbye och Johan Persson) under perioden 1 juli ? 31 mars 2012.Metod: Kvalitativ textanalys enligt ECA (Ethnographic Content Analysis).Material: Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Expressen och Aftonbladet under 4-10 juli, 16-22 oktober, 22-28 december 2011.Huvudresultat: Utifrån teorier om kriskommunikation och mediers gestaltning har vi kunnat se hur blame games konstruerades i fallet med de svenska journalisterna som fängslades i Etiopien (Etiopiensvenskarna). Våra resultat visar att fallet kom att definieras utifrån ett hot mot pressfriheten, där utrikesminister Carl Bildt och Utrikesdepartementet, anklagades för att inte agera tillräckligt för att Etiopiensvenskarna skulle friges. De fick främst kritik av journalister och politiker inom allianspartierna (C, FP, KD, M), för att de inte definierade frågan som politisk och för att de inte talade om Etiopiensvenskarna som journalister. Den etiopiska rättsprocessen ansågs vara styrd av politiska motiv att skrämma journalister till tystnad.

Diabetes mellitus (DM) är en allvarlig sjukdom som blir vanligare hos människor såväl som hos våra husdjur. Trots många års forskning är etiologi och patogenes hos hund inte klarlagd. Studier har visat att vissa raser har större benägenhet att utveckla sjukdomen samt att tikar är överrepresenterade i okastrerade populationer. En studie över den svenska hundpopulationen (Fall et al, 2007) visade även att andelen tikar bland de drabbade varierar mellan olika raser, vilket kan tyda på att etiologin skiljer sig mellan raserna. Kunskap om detta skulle kunna påverka behandlingsstrategi och prognos.Ett internationellt fastställt klassificeringssystem för DM hos hund saknas.

Syfte: Att undersöka om lärare anser sig ha tillräckliga kunskaper för att identifiera och hänvisa vidare elever med psykisk ohälsa, om de anser att tillräckliga resurser finns tillgängliga för att hjälpa dessa elever, samt deras uppfattningar om var det huvudsakliga ansvaret för dessa elever ligger. Metod: Studien var en deskriptiv tvärsnittsstudie och undersökte 32 stycken yrkesverksamma högstadielärare i Dalarnas län. Svaren samlades in via webbenkät. Resultaten bearbetades med hjälp av deskriptiv statistik i statistikprogrammet SPSS (Statistical package for the social sciences). Resultat: Resultatet från studien visade att respondenterna upplever att de inte har tillräckliga kunskaper i hur psykisk ohälsa hos unga kan identifieras samt att de har otillräckliga kunskaper om vilka resurser som finns att tillgå.

Bakgrund och problem: Flertalet företagsskandaler har rubbat förtroendet för redovisningen. I försök att återskapa förtroendet har bland annat USA och EU tagit fram nya regler för hur en revisor skall agera och framstå som oberoende. Sverige kommer från och med första januari 2007 införa en ny regel om byråjäv. Regeln innebär att en revisor inte får vara revisor om någon annan på byrån redan utför bokföring. Det har varit diskussion om en byrå skall kunna utföra både redovisning och revision, de så kallade kombiuppdragen.

Syfte och frågeställningarStudien syftar till att skapa en förståelse för ätstörningsproblematiken utifrån den subjektiva upplevelsen hos personer som är friskförklarade samt perspektivet från en behandlares inom området.Hur kan ett ätstörningsbeteende börja och yttra sig?Vad får personen motiverad till en förändring av sitt beteende?Hur ser förhållandet till kost och träning ut efter en friskförklaring? Vad innebär frisk för den drabbade och för behandlaren?MetodEn kvalitativ studie som innehåller intervjuer med fem friskförklarade respondenter. En av intervjuerna utfördes muntligt, resterande fyra intervjuades över mail. Deltagarna hade ett åldersspann mellan 20-34 år med olika ätstörningsproblematikbakgrunder. För att få ett bredare perspektiv av problematiken intervjuades även en behandlare inom området.

Syfte och frågeställningarStudien syftar till att skapa en förståelse för ätstörningsproblematiken utifrån den subjektiva upplevelsen hos personer som är friskförklarade samt perspektivet från en behandlares inom området.Hur kan ett ätstörningsbeteende börja och yttra sig?Vad får personen motiverad till en förändring av sitt beteende?Hur ser förhållandet till kost och träning ut efter en friskförklaring? Vad innebär frisk för den drabbade och för behandlaren?MetodEn kvalitativ studie som innehåller intervjuer med fem friskförklarade respondenter. En av intervjuerna utfördes muntligt, resterande fyra intervjuades över mail. Deltagarna hade ett åldersspann mellan 20-34 år med olika ätstörningsproblematikbakgrunder. För att få ett bredare perspektiv av problematiken intervjuades även en behandlare inom området.