Titel: Ledarskap med ett coachande förhĂ„llningssĂ€tt inom offentlig kontra privat sektorFörfattare: Charlotta Nilsson och Lena JadekrantzHandledare: Feresteh AhmadiExaminator: Peter ÖbergTyp av arbete: Kvalitativ C-uppsats i SociologiPeriod: VT 2008Syfte och frĂ„gestĂ€llningar: Studiens syfte Ă€r att se om ett coachande förhĂ„llningssĂ€tt kan pĂ„verka den enskilde individens och arbetsgruppens motivation, effektivitet och produktivitet. Utöver detta syftar studien till att studera om ledaren Ă€r medveten om hur dennes val av beteende kan pĂ„verka nivĂ„n pĂ„ medarbetares motivation, effektivitet och produktivitet samt om det finns skillnader och likheter mellan offentlig och privat sektor.Metod och material: En kvalitativ studie med deduktiv ansats dĂ€r empirin framtagits via semistrukturerade intervjuer.Huvudresultat: Ledarna i studien ser att frihet under ansvar genom ett coachande ledarskap pĂ„verkar motivation, effektivitet samt produktivitet gynnsamt och resulterar i friskare och mer motiverade medarbetare.Ledarna Ă€r delvis medvetna om att val av beteende pĂ„verkar medarbetarnas motivation, effektivitet och produktivitet och detta vĂ€ljer ledarna att ta tillvara genom att lĂ„ta medarbetarna vara delaktiga i sin arbetsmiljö ibland annat samverkansprojekt.Det finns skillnad mellan privat och offentlig sektor vad gĂ€ller ledarskapssyn och mĂ€nniskosyn samt hur man vĂ€ljer att ta tillvara pĂ„ dem mĂ€nskliga resurserna. Det coachande förhĂ„llningssĂ€ttet som ledarskapsmetod Ă€r mer integrerat i det privata nĂ€ringslivet jĂ€mfört med den offentliga sektorn..

Eftersom den offentliga sektorn blir mer och mer privatiserad vÀcktes vÄrt intresse för att studera entreprenörskap inom detta omrÄde. Genom att konkurrensutsÀtta olika delar inom den offentliga sektorn öppnar det upp för nya privata aktörer. Vi intresserade oss för vÄrdmarknaden och valde att titta pÄ sjukgymnaster vilket Àr en grupp som finns som privata aktörer i olika former pÄ denna marknad.Syftet med denna rapport Àr att fÄ en förstÄelse för hur det Àr att vara egen företagare inom sjukgymnastik samt beskriva egenskaper som Àr viktiga för privat praktiserande sjukgymnaster för att lyckas som företagare.Vi har intervjuat Ätta sjukgymnaster, varav sex Àr privat praktiserande med en sÄ kallad ersÀttningsetablering. Vi har Àven intervjuat en som har privat praktik men som valt att inte vara knuten till landstinget och en som tidigare varit privat praktiserande men som valt att sÀlja företaget och istÀllet arbeta kvar som verksamhetschef.NÄgra av de teorier som har anvÀnt oss av utifrÄn vÄrt resultat Àr Schumpeters entreprenörskapsteori, Johannisson som skriver om drivkrafter till att starta eget företag och Nilssons studie "Forskare som startar eget för att kommersialisera egen idé" som handlar om smÄ företagarens identitetsarbete. Vidare har vi anvÀnt oss av marknadsföringsteorier inom nÀtverk, word of mouth och diversifiering.Slutsatsen av studien Àr att respondenterna anser sin identitet som sjukgymnast vara starkare Àn den som företagare.

New Public Management (NPM) vÄgen, som bygger pÄ ett marknadsorienterat synsÀtt, bidrog pÄ 1990-talet till att privata aktörer vÀlkomnades inom offentlig sektor. Lagen om valfrihet (LOV), trÀdde i kraft 2009, och mÄnga kommuner har infört LOV sedan dess. Det Àr valfritt för kommuner att införa valfrihetssystemet som LOV reglerar, dock finns förslag av föregÄende regering om ett lagtillÀgg att alla kommuner skall införa LOV.Det finns motstÄnd bland befolkningen mot vinster inom vÄrd och omsorg, och debatt pÄgÄr kring privatisering. Det finns en pÄgÄende diskussion kring att valfrihetssystemet gynnar friskare personer som mer aktivt kan göra ett val.I vÄrd och omsorg menar man ofta god kvalitet nÀr man anvÀnder ordet kvalitet, och Ätskilliga mÀtningar görs inom omrÄdet.Har LOV bidragit till utveckling av svensk Àldreomsorg, och har processerna pÄskyndats? Resultatet i denna studie visar inte pÄ stora eller systematiska skillnader i upplevd kvalitet hos de som har valt privat eller offentlig hemtjÀnst.

Syftet Àr att beskriva och jÀmföra belöningssystemen i ett offentligt och ett privat kunskapsföretag för att undersöka om de bÄda företagen kan lÀra av varandra. Vi har i vÄrt uppsatsarbete anvÀnt oss av en deduktiv forskningsansats. För att uppnÄ vÄrt syfte har vi valt att göra fallstudier. Vi har införskaffat informationen vi behövde genom personliga intervjuer med chefer pÄ olika nivÄer i de bÄda fallföretagen. Intervjuerna kan karakteriseras som semistandardiserade.

Överallt i samhĂ€llet finns det funktioner som verkar för att styra individer i olika riktningar och mycket av det vi gör under en vanlig dag kan följas upp och kontrolleras. I denna studie kartlĂ€ggs likheter och skillnader i individers uppfattning om kontroll inom respektive utanför arbetslivet i syfte att bidra till teorier om kontroll. En studie har genomförts inom en organisation dĂ€r individer intervjuats om hur de uppfattar kontroll pĂ„ sin arbetsplats och om hur de uppfattar kontroll utanför arbetslivet. Det finns forskare som menar att medverkan, kommunikation, berĂ€ttigande samt gynnsamhet Ă€r faktorer som pĂ„verkar hur individer uppfattar kontroll inom arbetslivet. Forskare som istĂ€llet fokuserat pĂ„ kontrollfunktioner utanför arbetslivet menar att det som pĂ„verkar hur individer uppfattar dem Ă€r medverkan, berĂ€ttigande och gynnsamhet.

Tidigare forskning har undersökt vad individer gör pÄ Facebook och om det finns nÄgot samband med individens personlighet. Det har Àven forskats pÄ om det finns nÄgra könsskillnader pÄ vad individerna gör pÄ Facebook. Denna studie fokuserar pÄ anledningen till varför individer vÀljer att anvÀnda sig av Facebook och om det finns nÄgot samband mellan individens personlighet samt kön. Studien inriktar sig pÄ de tvÄ personlighetsdimensionerna ?extraversion? och ?agreeableness?.

Yrket som kriminalvÄrdare innebÀr mÄnga arbetsuppgifter som bör grundas i ett professionellt förhÄllningssÀtt. KriminalvÄrdaren skall förhÄlla sig personligt men inte privat gentemot intagna samt skilja pÄ person och gÀrning i bemötandet. Ett professionellt förhÄllningssÀtt prÀglas av verksamhetens riktlinjer och normer sÄ vÀl som individuella vÀrderingar och intressen. Syftet var att beskriva kriminalvÄrdares individuella uppfattningar om att utöva professionalitet samt skilja pÄ att vara personlig och privat i sitt yrkesutövande. Teoretiska utgÄngspunkter har tagits i den symboliska interaktionismen och teorin om spegeljag.

Syftet med denna studie Àr för det första att kartlÀgga om lÀgenheter med samma bruksvÀrde har olika hyror beroende pÄ om de Àr privat eller allmÀnnyttigt Àgda. Studien syftar vidare till att undersöka om utfallen skiljer sig mellan kommuner dÀr allmÀnnyttans hyror Àr systematiskt satta och kommuner dÀr sÄ inte Àr fallet. Hypotesen Àr att hyresskillnaderna Àr mindre mellan bestÄnden i kommuner dÀr allmÀnnyttans hyror Àr systematiskt satta.De kommuner som ingÄr i studien Àr BorÄs, Göteborg, Helsingborg, Lund, Malmö, Stockholm, SödertÀlje, UmeÄ och VÀsterÄs. Av dessa Àr Lund, SödertÀlje, UmeÄ och VÀsterÄs systematiskt hyressatta. För att undersöka huruvida det finns nÄgon generell skillnad i hyra mellan privat och allmÀnnyttigt bestÄnd görs en regression dÀr samtliga kommuner ingÄr.

Uppsatsens syfte har varit att undersöka om det förekommer att den professionella har starka personliga kÀnslor för klienten och om det förekommer att ett privat förhÄllande inleds mellan professionell och klient. Uppsatsens frÄgestÀllningar lyder: Har det uppstÄtt starka positiva eller negativa kÀnslor för en klient? Hur har den professionella hanterat dem? Har det uppstÄtt nÄgot privat förhÄllande till/med en klient? Hur har den professionella hanterat det? Mitt empiriska material har samlats in genom intervjuer med yrkesarbetande kvinnor inom missbruks- och beroendevÄrden. Analysen av intervjuerna har skett genom en eklektisk och teoretisk analysmetod. Det empiriska materialet har sedan analyserats med hjÀlp av Goffmans (2009) interaktionistiska teorin.

Kongressindustrin Àr en miljardindustri i vÀrlden och utvecklingen av kongressindustrin ser olika ut i Sveriges stÀder. Med en jÀmförelse mellan Göteborg, Malmö och Lund var syftet att med frÄgestÀllningarna; hur samarbetar privat och offentlig sektor vid utveckling av kongressindustrin i en region?, vilka intressenter kan utgöra kÀrnan i ett sÄdant samarbete? och vilka resurser kan ses som primÀra i ett sÄdant samarbete? undersöka hur privat och offentlig sektor samarbetar för att utveckla kongressindustrin i en region. Med hjÀlp av ett omfattande empiriskt material och ett fÄtal vÀl valda teorier genomfördes en analys. Analysen resulterade i ett konstaterande om att det existerande samarbetet i Göteborg verkar vara i nÀtverksform.

Rapportens syftet Àr att, genom observationer och kompletterande intervjuer, studera begreppet Empowerment för att se hur dess utveckling i praktiken kan urskiljas och hur det kan engagera enskilda individer i en organisation. Det empiriska materialet bestÄr endast av primÀr datainsamling som sedan legat till grund för valet av den teoretiska inslamlingen. De etnografiska observationerna har gjorts pÄ fyra utvalda individer pÄ Norden Machinery som sedan har följts upp med semi- strukturerade intervjuer. .

MÀnniskan har, oavsett Älder, rÀtt till privat- och familjeliv enligt artikel 8 EKMR. Barns rÀtt till privat- och familjeliv kommer Àven till uttryck i artikel 16 barnkonventionen. Privat- och familjeliv innefattar flera aspekter, dÀribland rÀtten till integritet. Integritet Àr ett begrepp som omfattar dels den fysiska integriteten, men Àven den psykiska integriteten. Den fysiska integriteten mellan individer skyddas genom flertalet av brottsbalkens bestÀmmelser, men skyddet för den psykiska integriteten Àr mer sporadiskt.

Denna uppsats syftar till att utreda ifall den interna migrationen i dagens Sverige skett pÄ ett sÀtt som överensstÀmmer med de antagande som humankapitalteorin gör om migration, samt att utreda om det finns ett samband mellan individens humankapital och dennes benÀgenhet att flytta. För att undersöka detta stÀlldes följande hypoteser: 1. Individer som har ett stort humankapital, d.v.s. Àr högskoleutbildade, har en större benÀgenhet att flytta Àn individer med ett litet humankapital, d.v.s. som saknar högskoleutbildning.

Privat Tystnad ? Offentlig Transparens? ? Redaktionellt ansvarigas syn pÄ journalisters privata aktivitet pÄ sociala medierFörfattare: Sofi Engström och Thina GrotmarkUppdragsgivare:Dagspresskollegiet. Ett forskningsprogram pÄ institutionen för Journalistik och Masskommunikation vid Göteborgs Universitet (JMG). Programmet genomför, sedan 1979, forskning om medieanvÀndning med fokus pÄ dagstidningar och dess publikKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för Journalistik och Masskommunikation, Göteborgs universitet (JMG)Termin:Höstterminen 2009Handledare: Ulrika AnderssonSidantal: 46 exklusive bilagorSyfte: Att undersöka redaktionellt ansvarigas syn pÄ journalisters privata aktivitet pÄ sociala medierMetod: Kvalitativa intervjuerMaterial: Intervjuer med 6 stycken redaktionellt ansvarigaHuvudresultat: Resultatet visar att man bland vÄra respondenter anser att den största pÄverkan av privat anvÀndning av sociala medier Àr att trovÀrdigheten och den journalistiska objektiviteten riskerar att ifrÄgasÀttas. Endast en respondent menar att en sÄdan problematik inte existerar, dÄ man pÄ den specifika redaktionen endast anvÀnder sociala medier i yrkesmÀssigt syfte.Vi ser bland respondenterna ocksÄ en hög grad av medvetenhet om vilken betydelse de yrkesetiska reglerna har för det journalistiska arbetet och det förefaller vara av vikt att stÀndigt ta reglerna i beaktning nÀr man i egenskap av privatperson rör sig pÄ sociala medier.Resultatet visar ocksÄ tendenser till att det existerar en grÄzon mellan privat och offentligt och hur man som journalist bör förhÄlla sig till de olika sfÀrerna.

Med hjÀlp av tre semistrukturerade intervjuer gjorda Är 2010 undersöktes Uppsala kommuns möjligheter att planera sin skolverksamhet utifrÄn offentlig och privat bestÀmmanderÀtt, effektivisering och konkurrensanpassning, samt jÀmlikhet och segregation. Uppsala kommun arbetar utifrÄn en hög tilltro till den konkurrensutsatta marknadens positiva inverkan pÄ skolan och prioriterar individens rÀtt att vÀlja. Valfriheten försvÄrar kommunens planering, men anses ha en positiv inverkan pÄ den kommunala skolans effektivitet och kvalitet. Kommunen har möjlighet att pÄverka segregation genom att underlÀtta elevernas rörlighet samt utveckla instrument för informationsspridning och kvalitetsjÀmförelser..