Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vad tre individer i en utbildningsgrupp inom det militÀra hade för uppfattningar av ett hÀlsofrÀmjande projekt som genomförts pÄ deras arbetsplats. Syftet har Àven varit att ta reda pÄ om dessa individer upplevde att detta projekt pÄverkat deras arbetsmiljö och hÀlsa, och i sÄ fall hur. Arbetsplatsen Àr en stor och viktig arena för hÀlsofrÀmjande arbete. Detta eftersom en vuxen individ spenderar en stor del av sin vakna tid pÄ arbetet vilket gör att det finns möjlighet att pÄverka ett stort antal individers hÀlsa genom projekt och andra typer av hÀlsofrÀmjande arbete inom denna arena. Det har Àven visat sig att det inte i nÄgon större utstrÀckning forskats angÄende projektdeltagares uppfattningar av det projekt de deltagit i.

Det finns ett klart samband mellan komplex traumatisering och psykisk och fysik ohÀlsa. MÄnga mÀnniskor har stora problem med det dagliga livet och relationer. Förutom det personliga lidandet Àr effekterna av komplex traumatisering av stor samhÀllsekonomisk betydelse. Syftet med studien Àr att undersöka psykoterapeutisk behandling av traumatiserade patienter inom icke specialiserade enheter. FrÄgestÀllningarna i studien Àr: Vad innebÀr effekterna av komplex traumatisering för individen? Vilka Àr terapeuters upplevelse av att arbeta med komplext traumatiserade individer? FÄr individer med diagnosen komplex PTSD den hjÀlp de behöver? Den metod som anvÀnts Àr en kvalitativ studie dÀr sex legitimerade psykoterapeuter med psykodynamisk inriktning intervjuas.

Studien Att prata normalt ? En studie av 12 ungdomars attityder till dialekter och sambandet mellan dessa och deras eget sprÄkbruk, Àr en undersökande studie av ungdomars attityder till dialekter i allmÀnhet och sin egen dialekt borÄsiskan i synnerhet. Syftet med studien Àr att utreda attityders pÄverkan pÄ det egna sprÄkbruket, samt om resultatet varierar anmÀrkningsvÀrt mellan den studieförberedande och den yrkesförberedande gymnasieutbildningen respektive mellan de kvinnliga och manliga informanterna.Undersökningen konkretiseras genom följande forskningsfrÄgor:*Skiljer sig individernas definition av begreppet dialekt frÄn den vetenskapliga definitionen?*Hur definierar individerna sin egen dialekt och till vilken grad anser de att de sjÀlva talar den? Finns det nÄgon svÄrighet i definitionen?*Finns det nÄgon skillnad i mÀngden dialektala varianter nÀr det gÀller attityder, lokalintegration, utbildning och kön hos informanterna?Studien utgÄr frÄn material hÀmtat frÄn projektet DialektutjÀmning i VÀstsverige och bestÄr av enkÀter, intervjuer och analyser av mÀngden dialektala varianter.Tidigare forskning inom Àmnet sÀger att manliga individer talar mer dialekt Àn kvinnliga, samt att individer som gÄr pÄ yrkesförberedande utbildningar talar mer dialekt Àn de pÄ studieförberedande. Individer som inte Àr lokaltintegrerade tenderar Àven att vara mer mottagliga för sprÄkliga förÀndringar.Till skillnad frÄn tidigare kvantitativa undersökningar visar studien att den informant som har flest dialektala varianter Àr en pojke som gÄr en studieförberedande utbildning och att den typiske dialekttalaren Àr av det kvinnliga könet samt gÄr en studieförberedande utbildning.

Att ha aktivitetsbalans Àr en fördel för att uppleva hÀlsa och förebygga stress. Tidigare forskning tyder pÄ att de finns mÄnga outforskade samband mellan dessa faktorer. Syftet med denna studie var att undersöka aktivitetsbalans, hÀlsa och stress hos yrkesverksamma individer samt sambanden mellan dessa variabler. Syftet var vidare att jÀmföra dessa variablers samband hos kvinnor respektive mÀn samt hos de som har hemmaboende barn respektive de som ej har hemmaboende barn. Urvalsgruppen bestod av 300 individer, varav 250 var kvinnor och 50 mÀn, 135 hade hemmaboende barn och 162 hade inte hemmaboende barn.

SamhÀllet Àr uppbyggt av organisationer som i olika grad kan vara i behov av styrning för att upprÀtthÄlla en viss funktion. Studiens syfte Àr att undersöka hur organisationer inom privat sektor konkret tillÀmpar styrning och hur arbetet med styrning följs upp. ForskningsfrÄgor som besvaras Àr: vad bidrar styrning med till en organisation och dess mÄluppfyllelse samt pÄ vilket sÀtt pÄverkar styrningen hur ledningen anvÀnder och arbetar med resultat samt avvikelser? Studien Àr kvalitativ dÀr datainsamlingen gjorts med semistrukturerade-intervjuer samt genom fenomenografi, det vill sÀga med en kvalitativ inriktad empirisk forskningsansats. Urvalet av respondenter gjordes inom VÀstra Götaland dÀr ett 20-tal privata organisationer kontaktades för att erhÄlla svar om deltagande frÄn potentiella respondenter.

ProvanstÀllning Àr nÄgot som just nu diskuteras i media, dess ökning och eventuella förÀndring. Men varför anvÀnder ett företag sig av provanstÀllda, hur pÄverkar den nyanstÀllda som har denna anstÀllningsform och vad kan uppstÄ för problem?Vi vill med denna uppsats försöka förklara hur vÄra respondenter ser pÄ provanstÀll-ningar, och andra anstÀllningsformer, samt undersöka om det blir nÄgon förÀndring hos de individer som fÄr en tillsvidareanstÀllning efter att de ha haft en provanstÀllning.Uppsatsen empiri baseras pÄ tolv öppna tematiska intervjuer med fyra chefer, fyra anstÀllda som nyligen gÄtt frÄn en provanstÀllning till en tillsvidareanstÀllning samt fyra personer som just nu Àr provanstÀllda.Teori och empiri kring de förÀndringar som skett pÄ den svenska arbetsmarknaden de senaste 20-30 Ären redovisas. kontraktsteori, teori om rational choice samt Goffmans teorier har Àven anvÀnts.Resultatet tyder pÄ att nyanstÀllda alltid mÄste testas innan organisationer ger de en tillsvidareanstÀllning. Det man tittar efter Àr bland annat hur de fungera med övriga i organisationen och om det klarar av sina uppgifter.

I patienthotellet bor flera familjer tillsammans i ett tillfÀlligt kollektiv. Kollektivet Àr i detta fall inte sjÀlvvalt av familjerna utan en praktisk lösning för de familjer som har lÄng resvÀg till sjukhuset och inte möjlighet att resa hem över natten.Projektet har dÀrför kretsat kring hur man distribuerar privata och gemensamma rum inom byggnaden. Hur privat vill man vara och hur gemensam vill man vara?Ska man göra separata lÀgenheter med pentry? Ska man Äterskapa en bostad delad med andra? Eller ska man maximera de gemsamma ytorna och se de privata ytorna som endast sovrum?Om man skapar en alltför hemlik miljö, kan den intimiteten bli pÄtrÀngande nÀr man delar den med frÀmlingar?Jag har undersökt min frÄgestÀllning i byggnadens alla delar. Hur relaterar byggnaden till sin omgivning? Hur ser fasaden ut? Hur relaterar de privata rummen till de gemsamma rummen? Hur relaterar de gemensamma rummen till varandra?.

LÀrare har ett ansvar att stötta sÀrbegÄvade elever och elever med sÀrskilda förmÄgor i matematik, ofta förvÀntas de klara sig sjÀlva. Skollagen fastslÄr dock att "den [utbildningen] ska frÀmja alla barns och elevers utveckling och lÀrande" (SFS 2010:800, kap 1, 4 §), alltsÄ att alla har rÀtt att utvecklas efter sin förmÄga. Syftet med denna litteraturstudie Àr att undersöka vad forskning sÀger om dessa elevers egenskaper, behov och vad som pÄverkar deras prestation. Studien visar att sÀrbegÄvade elever och elever med sÀrskilda förmÄgor behöver utmaning för att motiveras och prestera efter sin potential. MÄnga faktorer verkar ocksÄ pÄverka motivation och prestation, bland annat sjÀlvförtroende, kÀnsla av ansvar, verklighetsbaserade uppgifter, lÀraren, vÄrdnadshavare och Àven den fysiska klassrumsmiljön.

Examensarbetet undersöker, genom mentala kartor, hur elever i en klass i Ärskurs tre ser pÄ sin nÀrmiljö. Vidare vill vi ta reda pÄ hur pedagoger arbetar med nÀrmiljön i undervisningen. Intervjuer genomfördes med eleverna och pedagogerna besvarade en enkÀt. Resultatet visar att eleverna i studien utgÄr ifrÄn sin bostad och pedagogerna utgÄr ifrÄn skolan nÀr de reflekterar kring nÀrmiljön. Undersökningen uppmÀrksammar ocksÄ att pedagogerna verkar tÀnka pÄ nÀrmiljö pÄ tvÄ sÀtt, dels professionellt och dels privat.

Att ha barn eller ett syskon som Àr sjukt i cancer innebÀr en stor omstÀllning för alla familjemedlemmar och skapar mÄnga nya upplevelser. Varje familjemedlem ser dessa upplevelser olika beroende pÄ kön, Älder, stödjande miljöer bÄde pÄ sjukhuset och privat samt cancerns art. Syftet har varit att beskriva familjemedlemmars upplevelser i den förÀndrade familjesituation som uppstÄr i samband med cancer hos barn. Studien har genomförts som en litteraturstudie, dÀr resultatet bygger pÄ skönlitterÀra böcker skrivna av familjemedlemmar till barn med cancer. Resultatet presenterades i olika kategorier (upplevelser), dessa var rÀdsla, utsatthet, skuld, ilska, sorg, trygghet och glÀdje/tacksamhet och det visade sig att familjemedlemmarna upplevde dessa situationer pÄ olika sÀtt.

FrÄgestÀllningen som denna uppsats Àr avsedd att besvara Àr ifall offentlig sektor Àr tillvÀxthÀmmande för en stat, samt om en inkomstgaranti för individerna i en stat Àr tillvÀxthÀmmande. Denna frÄgestÀllning besvaras genom konstruerandet av en tillvÀxtmodell. Det nya elementet, som huvudsakligen Àr avsett för att klargöra effekterna av de studerade fenomenen, Àr införlivandet av en variabel som representerar interaktionsfrekvensen hos agenterna i ekonomin. Interaktionsfrekvensen Àr i sin tur ett resultat av dekommunikationsmedel som stÄr agenterna till buds och hur mycket marknaden Àr reglerad. Den primÀra slutsatsen att dra frÄn modellens dynamik Àr att en offentlig sektor har en negativinverkan pÄ en stats ekonomiska tillvÀxt, om Àn validiteten i slutsatsen begrÀnsas pÄ grund av arbetets teoretiska karaktÀr..

Centrala studiestödsnĂ€mnden införde Ă„r 2001 en ny studiemedelsreform. Den tid en individ har rĂ€tt till studiemedel förĂ€ndrades inte, men möjligheten till förlĂ€ngning försvĂ„rades. För dem som vill arbeta vid sidan av studierna förbĂ€ttrades villkoren avsevĂ€rt dĂ„ fribeloppet nĂ€stan fördubblades. Återbetalningen pĂ„börjas fortfarande vid Ă„rsskiftet efter avklarade studier, fast istĂ€llet för att grundas pĂ„ individens inkomst beror den Ă„rliga Ă„terbetalningen bland annat pĂ„ lĂ„nets storlek. Till följd av reformen avskrivs skulder inte lĂ€ngre dĂ„ lĂ„ntagaren fyllt 65, utan hela skulden ska vara Ă„terbetalad vid 60 Ă„rs Ă„lder.Dessa följder har varit ett hett debattĂ€mne.

ADHD Àr den snabbast vÀxande diagnosen pÄ senare tid och har lÀnge setts som en problematik frÀmst förekommande bland barn. Den befintliga forskningen gÀllande ADHD Àr dÀrför mer anpassad till yngre individer och syftet med denna studie Àr dÀrför att undersöka vuxnas upplevelse och hur de förhÄller sig till diagnosen samt omgivningens reaktioner gentemot ADHD utifrÄn respondentens perspektiv. För att kunna ta reda pÄ detta intervjuades fem individer med ADHD och en kvalitativ forskningsansats valdes som metod för intervjuerna. Vidare valdes meningskoncentrering som analysmetod för intervjuerna dÄ den kortar ner och koncentrerar utvalda citat som anvÀndes i analysen. För att tolka och analysera respondenternas upplevelser kring ADHD anvÀndes valda teorier som verktyg; stigma, rollteori samt jagpsykologi.

Kronisk obstruktiv lungsjukdom [KOL] Àr en av vÄr tids stora folk- sjukdomar. Sjukdomen bÀr med sig en mÀngd olika symtom dÀr fatigue Àr ett av de vanligaste. Fatigue Àr ett symtom som kan vara allt frÄn trötthet till total utmattning. Kronisk fatigue Àr nÀr tröttheten inte försvinner efter vila eller sömn. För att sjuksköterskor ska fÄ en ökad förstÄelse för fatigue och pÄ det sÀttet förbÀttra omvÄrdnaden behöver vi veta hur det Àr att leva med symtomet.

GĂ€ng Ă€r inget nytt fenomen. Faktum Ă€r att forskare hĂ€vdar att gĂ€ng funnits över större delen av vĂ€rlden under mycket lĂ„ng tid. ÄndĂ„ Ă€r inte kunskapen om gĂ€ng sĂ„ stor som man skulle kunna tro. För att kunna komma fram till effektiva metoder att bekĂ€mpa kriminella ungdomsgĂ€ng krĂ€vs en ökad kunskap om vad dessa Ă€r och hur de fungerar. Syftet med denna studie Ă€r att beskriva och förklara varför det Ă€r viktigt att arbeta med kriminella ungdomsgĂ€ng.