Arbetsmiljön kan enligt Karasek och Theorell (1990) karaktĂ€riseras i tvĂ„ dimensioner, psykologiska krav frĂ„n arbetet och i vilken utstrĂ€ckning individen möter dessa med hjĂ€lp av egenkontrollen. De har utvecklat krav-kontroll modellen som mĂ€ter den psykosociala arbetsmiljön. Modellen anvĂ€nds i denna studie för att undersöka huruvida nĂ„gra förklaringsvariabler relaterar till individens upplevelse av krav och kontroll pĂ„ arbetet. Deltagarna fick besvara en enkĂ€t besĂ„ende av olika variabler och sjĂ€lvskattningsskalor som mĂ€tte krav och kontroll. Även kĂ€nslan av sammanhang mĂ€ttes med 13 frĂ„gor (Antonovsky, 1993).

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att utföra de la Fuente et al:s (2014) experiment med priming av temporalt fokus hos arbisktalande individer med svenska som andrasprÄk. De frÄgor som undersöks Àr i vilken utstrÀckning de la Fuente et al:s temporalfokushypotes Àr generaliserbar till fler sprÄkgrupper Àn spansktalande, vilka primingeffekterna blir hos individerna, samt vilka faktorer som inverkar pÄ det temporala fokuset utöver primingen. Metoden Àr att Äterupprepa det experiment de la Fuente et al. gjort med spansktalande, genom att Äterutföra det pÄ en grupp arabisktalande individer med svenska som andrasprÄk. Resultatet av föreliggande studies upprepning av de la Fuentes experiment pÄ arabisktalande, visar att primingeffekterna uteblir, men att faktorer som vistelsetid och Älder inverkar pÄvisbart pÄ tidsrepresentationen.

Markus och Kitayama definierar oberoende jag som ett jag som Ă€r sjĂ€lvstĂ€ndig och separat frĂ„n andra individer. Kollektivt jag definieras som ett sammankopplat till andra individer. Syftet med studien var att undersöka vilka upplevelser kring identitet som en person med invandrarbakgrund har. MĂ„let var Ă€ven att undersöka vad som pĂ„verkade individens upplevelser kring identiteten. Åtta intervjuer genomfördes genom chat, dĂ€r deltagarnas Ă„lder varierade mellan 20-46 Ă„r.

Att fÄ kontakt med uppsatsinformanter Àr avgörande för en uppsats kvalité. Det kan vara nyttigt att förstÄ, vilka krafter som ligger bakom kontaktknytandet och vad som leder till framgÄng eller till misslyckande. Syftet med denna uppsats Àr att beskriva hur mina tidigare försök, att fÄ till stÄnd kontakter med informanter, har genomförts. Dessutom gÀller det att analysera den kulturella och medietekniska situationen som har prÀglat försöken för att förstÄ betydelsen av begreppen sociala nÀtverk, mÀnskligt rÀckhÄll och teknisk rÀckvidd för till-komsten av intervjutillfÀllen och för informanters tillgÀnglighet. Genom deltagande ob-servationer under tre tidigare studier, dÀr jag hade försökt knyta kontakter med olika informanter, har jag strÀvat efter att uppnÄ uppsatsens syfte.

Tidigare forskning visar att personlighet har betydelse fo?r individens stressupplevelse. Sa?rskilt individer ho?gt i Fem-Faktor modellens personlighesdimension neuroticism tenderar att upplevd ho?gre stressniva?er a?n o?vriga fyra personlighetsdimensioner extraversion, samvetsgrannhet, o?ppenhet och sympatiskhet. Denna studie underso?kte relationen mellan samtliga personlighetsdimensioner, samt en del o?vriga variabler, och stress.

Bakgrunden till denna uppsats Àr att i Sverige borde alla medborgare ha samma rÀtt att uttrycka sin Äsikt. Det Àr en grundlÀggande rÀttighet som försvaras i vÄr grundlag, Regeringsformen 2:1, samt en mÀnsklig rÀttighet som skyddas av artikel 10 i Europakonventionen. Av yttrandefriheten följer rÀtten att som arbetstagare framföra kritik. Yttrandefriheten Àr i första hand tillförsÀkrad medborgaren gentemot det allmÀnna och dÀrmed skiljer sig rÀtten att uttrycka sig för anstÀllda inom privat respektive offentlig sektor.Som ett konkurrerande intresse till kritikrÀtten Àr lojalitetsplikten som följer av anstÀllningsavtalet. Lojalitetsplikten innebÀr en skyldighet för arbetstagaren att sÀtta arbetsgivarens intresse framför sitt eget och dÀrmed undvika situationer dÀr vederbörande kan komma i pliktkollision.

Myleom Àr en cancersjukdom som uppkommer i benmÀrgen. I Sverige insjuknar ungefÀr 500-600 personer i myelom per Är. Syftet med litteraturstudien var att med hjÀlp av de sex dimensionerna av smÀrta belysa upplevelsen av att leva med sjukdomen myelom. Studien genomfördes utifrÄn en teoretisk referensram. För att fÄ en helhetsbild av individernas upplevelser av sjukdomen redovisas resultatet utifrÄn sex dimensioner av smÀrta.

1 juli 2008 trÀdde en förÀndrad sjukförsÀkring i kraft dÀr syftet Àr att effektivisera sjukskrivningsprocessen och dÀrmed öka möjligheterna för sjukskrivna att ÄtergÄ i arbete. Kritik har riktats mot lagen och dess kommande konsekvenser angÄende individers arbetsförmÄga. Individer som bedöms ha viss arbetsförmÄga men inte tillrÀcklig för att fÄ ett arbete kan komma att hÀnvisas till kommunernas försörjningsstöd. De flesta individer som rÄkar i ekonomiska svÄrigheter kan fÄ psykiska problem bland annat i form av ökad stress. Individer som redan har psykiska problem och dessutom fÄr ekonomiska svÄrigheter rÄkar dÄ dubbelt illa ut.

Att samverka vid socialt arbete Àr ett aktuellt tema eftersom tvÄ nya lagrum har tillkommit under de senaste Ären. Dessa tydliggör att samverkan skall ske mellan kommuner och landsting vid arbete med individer med psykosociala problem. Studiens syfte var att undersöka hur samverkansarbetet mellan kommunen och landsting uppfyller individens rÀtt till social trygghet, jÀmlika levnadsvillkor och sjÀlvbestÀmmande. I studien deltog fyra professionella utförare och sex individer med psykosociala problem, dÀr respondenternas svar har jÀmförts betrÀffande om man upplever att samverkan uppfyller lagens intention. Resultatet har analyserats via en induktiv tematisk metod och via systemteorin samt empowerment.

Syfte: Denna uppsats syftar till att skapa förstÄelse för NPM och resursfördelning med avseende pÄ resursfördelningsmodeller och dess anvÀndning i offentlig sektor. Metod: UtifrÄn studiens syfte har en deduktiv kvalitativ metod anvÀnts. Empirisk data har samlats in genom ostrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet har sedan tolkats och redovisats i uppsatsens analys. Resultat och slutsats: Fördelningen av utbildningssektorns resurser diskuteras utifrÄn skillda uppfattningar av lagen ?offentliga bidrag pÄ lika villkor?. Detta stÀller stora krav pÄ den resursfördelningsmodell som Àr framtagen av barn- och ungdomsnÀmnden i GÀvle.

Denna uppsats har fo?r avsikt att underso?ka om hur elever la?r sig pa? ba?sta sa?tt inom idrott och ha?lsa. A?tta elever i a?ldrarna tolv till tretton a?r har intervjuats och de a?r alla eniga om att det kra?vs olika inla?rningssa?tt beroende pa? vad som ska la?ras ut, de go?r a?ven till viss del skillnad pa? teoretiska och praktiska a?mnens sa?tt att la?ra. De framkommer att de intervjuade personerna sja?lva fo?redrar helt skilda arbetssa?tt fo?r att optimera sin egen inla?rning.

KarriÀretablering - en krokig vÀg framÄtEn studie i karriÀrskapandet för individer med avslutad gymnasiesÀrskolaMonica LalanderSammanfattningSyftet med denna studie Àr att studera karriÀrskapandet inom mÄlgruppen unga med ett lindrigt intellektuellt funktionshinder med avseende pÄ identifikation, upplevelser av tillhörighet och individuellt handlingsutrymme. Studien har ett aktörsperspektiv och forskningsintresset Àr att erhÄlla en djupare förstÄelse för hur individer med sÀrskolebakgrund bli bemötta, kÀnner tillhörighet samt hur deras förvÀntningar har uppfyllts i övergÄngen frÄn gymnasiesÀrskolan till etableringen ut i vuxenlivet.Undersökningen har en kvalitativ ansats och omfattar tvÄ datainsamlingsmetoder i form av enkÀtinsamling av data samt semistrukturerade intervjuer. Totalt medverkar 15 respondenter i studien. I tidigare kunskapsöversikt inom forskning framkommer det att det saknas i princip vetenskapliga studier i Skandinavien som fokuserar pÄ unga vuxna med lindriga intellektuella funktionshinder, dÀrför finns det en kunskapslucka och ett samhÀlligt intresse av att fÄ syn pÄ denna mÄlgrupps karriÀretablering.Studiens resultat Àr att hur etableringsfasen tar sitt uttryck Àr beroende av en mÀngd olika orsaker. Individuella framgÄngsfaktorer samt de viktiga signifikanta andra personerna lyser som en röd trÄd igenom respondenternas berÀttelser och har en stor betydelse för hur navigeringen inom möjlighetshorisonten kommer att ta sig i uttryck framöver.

MÀnniskans balanssinne Àr ett av vÄra viktigaste sinnen som dagligen sÀtts pÄ stora prov dÄ vi som tvÄbenta individer ska upprÀtthÄlla kroppen i normal position vid rörelser och aktiviteter. MÀnniskans balans bygger pÄ tre olika sensoriska system som arbetar i synergi för att upprÀtthÄlla kroppen i en bra position. Balance Master Àr ett mÀtinstrument för att mÀta mÀnniskans posturala kontroll. Syfte: Studiens syfte var att undersöka reliabiliteten i balanstesterna Unilateral stance och Limits of stability utförda pÄ en Neurocom balance master över bestÀmd tid pÄ friska individer. Material/metod: 11 friska försökspersoner mellan 23 och 29 Är utförde balanstesterna Limits of stability och Unilateral stance vid fyra olika testtillfÀllen.

Stress i arbetslivet anses vara den frÀmsta orsaken till utbrÀndhet/utmattningssyndrom, men det finns forskare som menar att det Àr vÀrt att Àven studera individfaktorer i detta sammanhang. Syftet med denna studie var att fokusera pÄ ohÀlsa bland medberoende individer genom att undersöka om dessa var mer utbrÀnda/utmattade Àn icke medberoende. I undersökningen deltog 92 personer. 45 studenter ingick i en kontrollgrupp och 47 medlemmar i sjÀlvhjÀlpsrörelsen Alanon ingick i experimentgruppen.Deltagarna besvarade en enkÀt, bestÄende av tvÄ sjÀlvskattningsformulÀr; Karolinskas utbrÀndhetsformulÀr samt ?the Holyoake Co-Dependency Index?.

DÄ arbetsplatserna kan upplevas som allt tystare Àr det av vikt att det trots allt finns individer som larmar om oegentligheter inom de egna organisationerna. Individer som gör sÄ kallas whistleblowers och denna studie syftar till att försöka förstÄ en del i de bakomliggande orsakerna till detta beteende. Vi har studerat vilken betydelse den rÄdande organisationsstrukturen samt individens inre principer har för whistleblowing. Studien Àr kvalitativ och bestÄr av fem intervjuer med sÄvÀl personer som agerat whistleblowers, samt personer som i sin yrkesroll fyller en funktion som whistleblowers. Alla vÄra intervjupersoner Àr kopplade till mÀnniskovÄrdande organisationer.