I Sverige har hushÄllsnÀra tjÀnster varit föremÄl för intensiva mediediskussioner. PÄ nittiotalet rasade den s.k. ?pigdebatten? och inför valet 2006 vÀckte förslaget om ett nytt skatteavdrag starka reaktioner. Acceptansen för att köpa privat hemstÀdning har varit lÄg, men mycket tyder pÄ en förÀndring.

Syftet med detta arbete Àr att fÄ en fördjupad förstÄelse av elevers syn pÄ skola och utbildning pÄ en privat religiös friskola med inriktning mot islam. Det empiriska materialet bygger pÄ 8 stycken intervjuer med elever frÄn en femteklass pÄ en privat religiös friskola skola med inriktning mot islam. Intervjuerna har sedan analyserats, baserat pÄ ett teoretiskt ramverk för att sedan tolka intervjuerna ur specifika perspektiv teorin om rollteori och skolkultur. I studien framgÄr det att eleverna upplever att det existerar mobbning i den grad att det upplevs som ett problem pÄ skolan. Vidare framkommer det att eleverna upplever att bÄde lÀrare och elever har ett otrevligt bemötande mot varandra pÄ skolan.

Denna studie handlar om psykosocial arbetsmiljö utifrÄn variablerna krav, kontroll och socialt stöd. Huvudsyftet har varit att undersöka hur vÄrdare som arbetar pÄ privat drivna gruppbostÀder upplever den psykosociala arbetsmiljön samt vilket slags psykosocial arbetsform som dominerar pÄ gruppbostÀderna. Karasek och Theorells (1990) krav- och kontroll modell och Johnsons (1986) teori om socialt stöd utgör de teoretiska grunderna för uppsatsens huvudsakliga syfte. Ytterligare syfte har varit att undersöka inlÄsningsproblematiken, hur omfattande den Àr och vad som orsakar den. Att befinna sig i en inlÄst position kan orsaka att arbetstagare upplever en bristande psykosocial arbetsmiljö (Astvik m.fl.

Under 2014 sökte fler Àn 74 000 mÀnniskor asyl i Sverige för att komma undan bland annat krig och förföljelse. Det Àr Migrationsverkets uppdrag att ge mÀnniskorna bostÀder under asyltiden. Men antalet asylsökande har under de senaste Ären ökat och nÀr fler kommer rÀcker inte myndighetens boenden till. De fÄr dÄ hyra tillfÀlliga asylboenden av privata aktörer.Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur öppnandet av ett privat asylboende har pÄverkat en mindre ort i Sverige och de mÀnniskor som bor och verkar dÀr. Ambitionen har varit att bidra till medierapporteringen med en bredare och nyanserad bild.

Unemployment amongst Swedish citizens is higher within the group which falls under the designation foreign-born. The aim of this thesis is to examine which municipal factors that can explain the differences in unemployment amongst foreign-born relative to native born.The empirical models are examined with both cross-sectional data for the year of 2010 and panel data for the years of 2002-2012. The examination is implemented through a linear regression analysis of the type Ordinary Least Squares (OLS) and Fixed Effect regressions. A theory section will be presented where the theory on Non-Accelerating Inflation Rate (NAIRU), theories on discrimination and country-specific human capital are illustrated.The result from the cross-sectional data shows that the amount of foreign-born, the level of foreign-born immigrated from Nordic countries have a significant negative effect on unemployment amongst foreign-born. The general unemployment shows a significant positive effect on the unemployment amongst foreign-born.

Syftet med uppsatsen Àr undersöka huruvida utbildningsnivÄ och arbetssituation har ett samband med attityder till invandring i Sverige idag. I litteraturen finns det förklaringar som menar att lÀgre utbildade individer hyser mer negativa attityder mot invandrare och invandring jÀmfört med högre utbildade individer som genom sin utbildning fÄr ett mer upplyst perspektiv som hÀmmar de negativa attityderna. Det förekommer Àven förklaringar som menar att arbetslöshet och en upplevd konkurrens frÄn invandrare leder till negativa attityder mot invandrare och invandring. I den hÀr uppsatsen anvÀnds material frÄn European Social Survey 2012 för att se hur attityderna mot invandring och invandrare ser ut i Sverige idag. Uppsatsen utgÄr frÄn tvÄ hypoteser.

Teknologin har gjort stora framsteg de senaste Ären. I och med den fortskridande utvecklingen har det skapats nya möjligheter för utveckling, tillvÀxt och marknadsföring för vÀrldens företag. Internet Àr ett hjÀlpmedel, som har bidragit till att skapa dessa möjligheter. Denna förmÄn har Àven medfört att de anstÀllda kan Àgna sig Ät ?osynliga? icke-arbetsrelaterade aktiviteter sÄsom cyberloafing (internetanvÀndning för privat bruk under arbetstid).

Syftet med denna litteraturöversikt var att sammanstÀlla och beskriva arbetsterapeutiska interventioner och effekten av dessa för individer mellan 18-65 Är med diagnosen reumatoid artrit. Datainsamlingen genomfördes i vetenskapliga databaser. Den insamlade datan analyserades och författaren anvÀnde arbetsterapeutiska praxismodeller som raster vid analys av de funna interventionerna. Resultatet presenterades i tre delar, interventioner, bedömningsinstrument samt effekten av genomförda interventioner. Resultatet av denna litteraturstudie visade att de vanligaste interventionerna som genomförs för individer med reumatoid artrit Àr kompensatoriska ÄtgÀrder och ÄtgÀrder som förbÀttrar kroppsfunktioner.

Detta projekt innefattar en förskola med en tvist. Tanken Àr att byggnaden ska ge mervÀrde till staden & dess invÄnare, inte bara som en privat verksamhet som stÄr för sig. Genom att korsa en privat med en offentlig anvÀndning d.v.s. en förskola med + aktiviteter, sÄ som café, ateljé & bibliotek, har denna byggnad tagit form. Till & börja med tar en förskola plats utanför hemmet & innefattar bÄde barnomsorg & utbildning. En sÄdan verksamhet ska hushÄllas i en trygg & kreativ miljö dÀr lek & behov fÄr ta sin plats; mÄnga dagis Àr som öar, avskurna frÄn allmÀnheten av en grind & gÄrd, med en tegel- eller trÀkÄk i mitten: i & med de stora barnkullarna pÄ senare tid hushÄlls verksamheten i temporÀra baracker eller bottenvÄningar i innerstan. Intentionen i detta projekt har varit att undersöka vad en trygg & spÀnnande miljö kan vara för barn att vistas i.

Syftet med uppsatsen var att beskriva socialbidragstagarna i en kommun samt beskriva vilka krav socialtjÀnsten stÀllt pÄ dem som förutsÀttning för att bevilja socialbidrag. För att kunna göra detta anvÀndes ett kvantitativt forskningsmaterial frÄn IMS vid Socialstyrelsen. Det framkom att det stÀlls krav pÄ större delen av kommunens socialbidragstagare och en av de vanligaste orsakerna till att klienterna inte klarar sin försörjning Àr att de saknar arbete. En stor del av kraven handlar om att söka arbete, ha kontakt med Arbetsförmedlingen samt att visa listor över sökta arbeten. Det stÀlls oftare krav pÄ dem som Àr födda i Sverige Àn pÄ utrikes födda.

Kongressindustrin Àr en miljardindustri i vÀrlden och utvecklingen av kongressindustrin ser olika ut i Sveriges stÀder. Med en jÀmförelse mellan Göteborg, Malmö och Lund var syftet att med frÄgestÀllningarna; hur samarbetar privat och offentlig sektor vid utveckling av kongressindustrin i en region?, vilka intressenter kan utgöra kÀrnan i ett sÄdant samarbete? och vilka resurser kan ses som primÀra i ett sÄdant samarbete? undersöka hur privat och offentlig sektor samarbetar för att utveckla kongressindustrin i en region. Med hjÀlp av ett omfattande empiriskt material och ett fÄtal vÀl valda teorier genomfördes en analys. Analysen resulterade i ett konstaterande om att det existerande samarbetet i Göteborg verkar vara i nÀtverksform.

SammanfattningDen finansiella marknaden har under de senaste decennierna till stor del prÀglats av bÄde stark ekonomisk tillvÀxt och stora kriser, detta har lett till att risken relaterad till sparande och investeringar har blivit allt viktigare att kontrollera och undersöka. Samtidigt visar statistik frÄn SCB att de svenska hushÄllen investerar allt mindre i aktier vilket kan skapa problem, bÄde för den finansiella branschen i sig och det framtida vÀlstÄndet. Dagens pensionssystem riskerar att inte klara framtidens ökande utbetalningsnivÄer som krÀvs för att underhÄlla en allt större, Àldre befolkning, som Àven lever allt lÀngre. Detta Àr ett problem som gÀller för hela EU och dÀrför blir det allt viktigare med ett privat sparande, och dÀrigenom att investera rÀtt.För att hjÀlpa privatpersoner att investera rÀtt, genom att utnyttja sin nivÄ av risktolerans, samtidigt som man gör det lÀttare för kreditgivare och rÄdgivare att kunna erbjuda korrekta produkter och investeringsstrategier, syftar denna studie huvudsakligen till att undersöka om det finns samband mellan olika demografiska och socioekonomiska variabler och nivÄer av risktolerans. Med hjÀlp av tidigare studier valdes följande variabler att undersökas: kön, Älder, utbildningsnivÄ, relationsstatus, sysselsÀttning och inkomstnivÄ.

Cyberloafing avser privat internetanvÀndning under arbetstid. Syftet med studien var att undersöka skillnader mellan cyberloafing pÄ datorer och mobiltelefoner samt skillnader i vissa demografiska variabler. Studiens hypotes var att cyberloafing sker i större utstrÀckning pÄ datorer. Dock förvÀntades cyberloafing Àven förekomma pÄ mobiltelefoner, dessutom förvÀntades viss internetaktivitet ske i högre grad pÄ dem. För att undersöka detta genomfördes en enkÀtundersökning pÄ fyra olika arbetsplatser i en medelstor svensk stad.

Syftet med den hÀr studien var att undersöka hur pedagoger interagerar och bemöter barn under vuxenledda aktiviteter pÄ förskolan utifrÄn ett genusperspektiv. Samt om det skiljer sig Ät mellan förskolorna beroende pÄ huvudmannaskap, privat eller kommunalt. Designen som anvÀndes Àr en kvalitativ, semi-strukturerad observationsstudie. Observationerna genomfördes pÄ tvÄ förskolor, en privat och en kommunal, med barn i Äldrarna fyra till sex Är. dÀrefter analyserades resultaten utifrÄn tidigare forskning författarna tagit del av.

Syftet med studien var att undersöka effekten av icke-farmakologiska behandlingsmetoder vid tecken pÄ Ängest hos individer med demens pÄ sÀrskilt boende samt hur ett sÀrskilt boende för individer med demens bör utformas. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med hjÀlp av 13 vetenskapliga artiklar som ansÄgs relevanta för studien. Resultat: Att lyssna pÄ musik kan ha en positiv inverkan pÄ individer med demens som visar tecken pÄ Ängest, och i kombination med aktivitet öka tankemönster. Enbart aktivitet pÄ verkade inte Ängest nÀmnvÀrt. Ljusterapi gav en positiv effekt i en studie, medan en annan studie inte visade nÄgon effekt.