Förväntningsgapet inom revisionen är en sedan länge identifierad problematik för revisorer och revisionsbyråer. Ett förväntningsgap uppstår då beställaren av en revisionstjänst har en uppfattning av vad som ska innefattas i tjänsten vilken inte stämmer överrens med vad revisorn menar är dennes jobb. Uppsatsens syfte är att beskriva mikroföretagares syn på förväntningsgap utifrån deras relation med sin revisor och sedan analysera om det finns indikationer på ett samband mellan ett upplevt eller icke upplevt förväntningsgap och mikroföretagares inställning till frivillig revision.För att uppfylla uppsatsens syfte har vi intervjuat fem stycken mikroföretagare. Resultatet visar att ingen av de intervjuade mikroföretagarna upplever något förväntningsgap i deras relation till sin revisor. Vi analyserar och presenterar tänkbara anledningar till det obefintliga förväntningsgapet.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att behandla det pågående förenklingsarbetet inom redovisning och revision för att undersöka hur detta påverkar redovisningskonsulter på den svenska marknaden. Metod: Uppsatsen är av kvalitativ karaktär och tar sin form i en liten N-studie. Insamling av data har skett genom semi-strukturerade intervjuer med tio respondenter i Sverige och Danmark. Vidare har vi i arbetet använt en abduktiv ansats för att nå våra slutsatser. Litteraturgenomgång: Hur den danska och den svenska redovisnings- och revisionsmarknaderna fungerar samt hur förenklingsarbetet har gått till, alternativt föreslås gå till, är utgångspunkten för uppsatsen.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka huruvida revisorer, från befattning revisorsassistent till delägare, på revisionsbyråer i Sverige upplever att arbetsplatsen är hierarkisk samt hur de ställer sig till den hierarkiska strukturen. Vidare är syftet att undersöka huruvida hierarkin påverkar revisorns professionalism. Metoden har en kvantitativ inriktning med en deduktiv ansats. Examensarbetet består av åtta hypoteser. Information till studien samlades in genom en webbenkät.

Revision i samtliga aktiebolag infördes dels för att ge ägare bättre kontrollmöjligheter samt för att hjälpa till att bekämpa den ekonomiska brottsligheten. Revision innebär en trygghet för företagets intressenter då de vet att informationen är granskad av oberoende part. Tidigare studier visar att små företag ofta har sämre kvalitet på redovisningen jämfört med stora. En förklaring till detta är att små företag saknar internkontroll och kunskap om hur redovisningen skall upprättas. Brist på internkontroll leder även till att dessa företag är speciellt känsliga för fel och bedrägerier.

Sedan 1983 har revisionen varit lagstyrd. Alla aktiebolag är skyldiga att utse en revisor för att godkänna bolagets räkenskaper. Dock har revisionens nytta gentemot dess kostnader på senare tid börjat ifrågasättas. Regeringen har därför år 2006 utsett en utredning för att mäta nyttan av revisionen för de mindre aktiebolagen, Utredningen om revisorer och revisorns uppdrag. Ett avskaffande av revisionsplikten kan komma att förändra aktiebolagens efterfrågan av tjänster från revisionsbyråerna, vilket kan leda till en ny arbetssituation för dagens revisorer.

År 2010 avskaffades revisionsplikten för små bolag i Sverige vilket gör att det numera är frivilligt för dessa bolag att ha en revisor. Det är kombinationen av Sveriges låga gränsvärden för undantagande av revisionsplikt, samt avsaknaden på tidigare forskning i en svensk kontext som motiverar denna studie. I denna undersökning, som bygger på ett slumpmässigt urval av 400 svenska små bolag, testas faktorer som i utländska studier tidigare funnits påverka efterfrågan på frivillig revision. Detta görs för att se om samma samband finns i Sverige. Vi förutspår att efterfrågan på revision påverkas av företagets storlek, skuldsättningsgrad, risk och ålder.

SAMMANFATTNINGEfter en rad stora företagsskandaler har det blivit allt viktigare med kraftigt ökade regleringar som påverkar revisionen och som mer tydliggör revisorns uppgifter. Revisorns uppgift är att granska ett företags årsredovisning och bokförning samt företagsledningens förvaltning av företaget. Granskningen skall ske enligt god revisionssed. Ett företags intressenter har det främsta intresset av revision som kreditgivare, leverantörer, kunder, anställda, styrelse och företagsledning, stat och kommun. Ett förväntningsgap uppstår då ett företags intressenter inte har tillräckligt med kunskap om revisorns yrkesroll, begränsningar och uppgifter.Eftersom det är sedan länge forskat att det finns ett förväntningsgap mellan revisorer och dennes klienter om vad revisorns uppgifter är, vill vi vidare studera det utifrån allmänheten och de övriga användarnas perspektiv.

Uppsatsens syfte är att undersöka om revisorernas uppfattning om uppdragsbrevet, avseende på syfte, innehåll och förhållningssätt ter sig vara olika. Som följd härav ska vi även undersöka om det finns skiljaktigheter i uppfattningen mellan revisionsbyråerna. Vi har skrivit uppsatsen med en induktiv ansats och således tagit utgångspunkt i empirin. Data har samlats in med kvalitativt metod i form av personliga intervjuer. Intressenter och uppdragsgivare har olika förväntningar på revisorerna, vilket resulterar i ett förväntningsgap dem emellan.

Syftet med den här studien är att utreda hur redovisningsmarknaden skulle kunna påverkas av högre gränsvärden för frivillig revision samt vilka effekter det skulle medföra. För att undersöka detta har vi valt att utforma en kvalitativ intervjustudie där respondenterna har bestått av auktoriserade revisorer, auktoriserade redovisningskonsulter samt tjänstemän inom Upplysningscentralen, Bolagsverket samt Skatteverket.Studien har inspirerats av de gränsvärden som presenterades i det nya EU-direktivet som kom år 2013. Vi har diskuterat en eventuell höjning av gränsvärdena med respondenterna för att se hur detta skulle kunna påverka den svenska redovisningen.Studien har inspirerats av grounded theory som innebär att jämförelser sker löpande under undersökningens gång och studien har analyserats utifrån ett principal- och agent förhållande. I studien har vi kommit fram till att för kort tid har gått för att det ska synas några tydliga resultat men samtliga respondenter är över lag positiva mot högre gränsvärden och de tror att gränsvärdena kommer att höjas på sikt..

Förväntningsgapet är sedan länge ett definierat fenomen som kvarstår trots upprepade försök att minska det. En anledning till att gapet kvarstår påstås vara att revisorer själv har introducerat det. Detta i kombination med att förväntningsgapet troligtvis kommer att fortsätta att existera, medför att det finns anledning att undersöka om revisorer kan dra nytta av det i sitt dagliga arbete.Syftet med den här studien är att utifrån revisorers perspektiv undersöka förväntningsgapet och revisorers möjlighet att med hjälp av gapet utöva inflytande över klienter. Undersökningen är baserad på intervjuer med revisorer från olika byråer.Studiens teoretiska referensram är baserad på antaganden från professionsteori för att beskriva revisorers kunskap, vilket är väsentligt för att undersöka om revisorer har ett kunskapsövertag de kan nyttja för att utöva inflytande. I detta avseende presenteras även antaganden från agent-teorin för att beskriva den informationsasymmetri som kan förekomma.

Vårt syfte med denna uppsats är att identifiera huruvida det förekommer ett förväntningsgap mellan affärsjournalister, klienter och revisionsbranschen och därefter förklara bakomliggande orsaker. En abduktiv studie via telefonintervjuer baserade på en attitydenkät med både kvantitativa och kvalitativa frågor. Teorin omfattar revisionens utveckling, syfte och olika intressenter. Vidare diskuteras revisorns dubbla roller och den problematik gällande oberoendet som detta förhållande kan medföra. Teorin fortsätter med en redogörelse av hur oberoendet bibehålls genom reglering och avslutas med en beskrivning av förväntningsgapet och medias påverkan på allmänhetens opinion.

Det finns idag en stark trend bland företag att outsourca hela eller delar av sin ekonomi-funktion, det vill säga att anlita en extern redovisningsbyrå. Sveriges Redovisningskonsulters Förbund, SRF, har idag 4 500 auktoriserade redovisningskonsulter som medlemmar. Dessa anlitas av mer än 200 000 företag. Denna ökande trend har givit upphov till en helt ny och unik problematik kring hur granskningen av dessa företag ska gå till. Det finns i dagsläget en revisionsstandard, RS 402: Revisorns övervägande vid revision av företag som anlitar servicebyråer, som föreskriver att revisorn ska ta hänsyn till hur redovisningsbyrån påverkar företagens redovisningssystem och interna kontroll. Uppsatsen är en kvalitativ flerfallsstudie vars syfte är att undersöka vilka ställningstaganden revisorn ställs inför vid revision av företag som outsourcar ekonomifunktionen.

Revision har funnits sedan decennier tillbaka och dess utveckling och betydelse har ständigt ökat. Revisionens huvudsakliga syfte är att kvalitetssäkra företagets ekonomiska information. På senare år har det uppdagats flertalet skandaler där det tydligt framgått att företagens intressenter och företaget de själva har förväntningar på revisorn som inte överensstämmer med vad som är revisorernas uppgifter. Detta fenomen benämns som ett förväntningsgap som uppstår mellan revisor, kund och intressenter.Vi har valt att i denna uppsats lägga fokus på förväntningsgapet mellan revisor och kund. Syftet i vår uppsats är att redogöra vad det är revisorn gör samt vad kunderna förväntar sig av sin revisor.

Då en av revisorns viktigaste uppgift är att skapa tilltro för ett företags räkenskaper och förvaltning hos dess intressenter är det tvunget att revisorn är oberoende i förhållande till företaget. Detta oberoende hotas av så kallade kombiuppdrag som är en vanlig tjänst hos de flesta revisionsbyråer. Detta innebär att samma revisionsbyrå utför både revision samt redovisning eller rådgivning åt klienten. Vårt syfte var att undersöka revisorernas syn på denna oberoendeproblematik. Detta har vi gjort genom att studera relevant litteratur, aktuell lagstiftning och följt pågående diskussioner i facktidningar.

Syfte: Syftet med vårt examensarbete är att försöka identifiera och analysera hur revisorer definierar revisionskvalité och hur de förvissar sig om att de genomför revision med hög kvalitéMetod: För att nå fram till ett resultat har en abduktiv ansats med en kvantitativ metod använts för denna explorativa studieTeoretiskt perspektiv: Studien utgår ifrån befintlig teori och vetenskapliga studier men även resultatet av våra pilotintervjuer som använts för att urskilja faktorer som kan förklara vårt syfte. Teorier som använts är professionsteori, institutionell teori och byråkulturell teoriEmpiri: Det empiriska materialet grundar sig på en enkätundersökning som vänder sig till Sveriges revisorer i FARs medlemsregister. Det empiriska materialet har analyserats av statistiska testerResultat: Analysen påvisade att de faktorer som har den största positiva påverkan på revisionskvalité är expertis tillsammans med revisorns kompetens.