Syftet med studien har varit att beskriva undervisning i Utomhuspedagogik ur ett didaktiskt och sociokulturellt perspektiv. De frågeställningar vi hade var: Hur kan man arbeta med naturen som inspirationskälla? Hur kan undervisning i Utomhuspedagogik ske utifrån ett didaktiskt perspektiv? Vad kan vi som blivande pedagoger lära oss av denna studie utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande? Varför är det viktigt att elever får kunskaper om naturen och vad ett hållbart samhälle är? Studien har utförts genom bearbetning av relevant litteratur samt en kvalitativ intervjuserie med elever i år 6 och lärare på tre skolor. Lärarna undervisar på följande nivåer: förskola, fritidshem, år 3, och år 9. De resultat som framkommit är att lärare och elever gemensamt upplever att kunskaper om Utomhuspedagogik är av största vikt.

Syftet med vår uppsats är att undersöka hur förskollärare resonerar om Utomhuspedagogiken som ett arbetssätt. Vi har använt oss av en kvalitativ ansats och intervjuat förskollärare för att söka svar på våra forskningsfrågor.Det som framkom av studien var att alla förskollärare utom en som vi intervjuat arbetar med Utomhuspedagogik i förskolan. De fördelar och möjligheter de ser med Utomhuspedagogiken som arbetssätt är att barnen får röra på sig och att motoriken främjas, barnen håller sig friskare, och att det är positivt för kommunikationen och relationen barnen och förskollärare emellan och barnens nyfikenhet och kreativitet stimuleras bl.a.De nackdelar och hinder förskollärare ser är först och främst vädret när det t.ex. är kallt ute. Hindren kan vara när förskolepersonal är sjuka och frånvarande, av vad som även framkom under intervjuerna var att det till stor del handlar om förskolepersonalens egen inställning till Utomhuspedagogik..

Syftet med vår studie är att utröna vilka vinster det finns med Utomhuspedagogik och även arbetssättets eventuella brister. Genom vår studie vill vi få reda på vad pedagogerna på sammanlagt fyra utomhusavdelningar anser om Utomhuspedagogik. Vi vill även få syn på hur de medverkande barnen upplever att vistas på utomhusförskola. Vi har utgått ifrån följande frågeställningar: Vilka vinster och brister i det utomhuspedagogiska arbetssättet kan vi genom vår studie urskilja? Hur påverkar Utomhuspedagogik barnets hälsa? Hur kan Utomhuspedagogik vara en del i barnets kunskapsutveckling? Hur kan Utomhuspedagogik vara en del i barnets sociala utveckling? Kan Utomhuspedagogik tillgodose alla barn, vad visar vår studie? Hur kan Utomhuspedagogik vara ett steg på vägen mot hållbar utveckling? Hur upplever de medverkande barnen att vistas på utomhusförskola? I vår undersökning har vi valt att använda oss av kvalitativa metoder.

Vår undersökning utgår från rektorers förhållningssätt och pedagogers arbetsätt till Utomhuspedagogik och varför användandet av Utomhuspedagogik i förskolan. Vi har även valt att inrikta oss på Utomhuspedagogikens betydelse för barns utveckling och hälsa. Metoden vi använt oss utav är den kvalitativa forskningsprincipen som innebär att vi samlat in data via intervjuer med fyra rektorer och åtta pedagoger. Vi har besökt fyra olika förskolor, där en av förskolorna är en profilerad uteförskola.Resultatet vi fick fram genom våra intervjuer var att samtliga informanter tycker det är viktigt med Utomhuspedagogik och att det har en betydelse för barns utveckling och hälsa. Arbetet med Utomhuspedagogik skiljer sig från förskola till förskola, då vissa kommit längre i utvecklingen än andra.Av vår undersökning drar vi slutsatserna att de olika förskolorna ser olika på vad Utomhuspedagogik är och hur man kan använda det i förskolans verksamhet och att alla rektorer.

Syftet med detta examensarbete är att söka efter olika uppfattningar som pedagoger har om Utomhuspedagogik i skolans tidigare år och i förskolan. Uppsatsen har en socialkonstruktionistisk ansats, vi menar att det är i språkliga interaktioner uppfattningar om världen skapas. Metoden är kvalitativ och består av fyra gruppintervjuer i förskola och i grundskolans tidigare år. Analysen inspireras av ett diskursanalytiskt angreppssätt och vi använder oss av analysverktyg som finns inom diskurspsykologin. Den allmänna definitionen av Utomhuspedagogik innebär att den anses kunna skapa en helhet mellan boklig bildning och sinnlig erfarenhet.

Syftet med arbetet var att undersöka hur lågstadielärare och mellanstadielärare uppfattar Utomhuspedagogik, hur de använde sig av Utomhuspedagogik, samt vilka svårigheter de såg med denna form av undervisning. Undersökningen skedde genom fyra kvalitativa intervjuer där lärare från låg och mellanstadiet blev intervjuade. Frågorna som pedagogerna fick var;ñ  Hur uppfattar du som lärare Utomhuspedagogik?ñ  Vilka fördelar respektive nackdelar ser du med Utomhuspedagogik?ñ  Hur ser du på Utomhuspedagogik i förhållande till klassrumsundervisning?ñ  I vilken utsträckning använder du dig av Utomhuspedagogik i din undervisning?   Resultatet visade på att pedagoger från de båda stadierna uppfattade Utomhuspedagogiks som en kompletterande undervisningsform till klassrumsundervisning, där ett lustfyllt, varierat, praktisk och sinnlig lärande stod i fokus. Rörelse och praktiskt arbete var det som uppfattades vara Utomhuspedagogikens största fördelar, samt att Utomhuspedagogiken hade möjlighet att lyfta svagare elever genom sin praktiska natur.

Syftet med uppsatsen är att jämföra klassrumsundervisning och Utomhuspedagogik och se vilket av dessa två arbetssätt som lärare föredrar och arbetar med. I den empiriska studien intervjuades lärare som arbetar inom förskola och grundskolans tidigare år om hur de ser på klassrumsundervisning och Utomhuspedagogik. Uppsatsen handlar om Utomhuspedagogik och klassrumsundervisning. Den utgår från följande frågeställningar: Vilka är för ? och nackdelarna med Utomhuspedagogik? Varför använder lärarna en viss undervisningsmetod mer? Har omgivningen någon påverkan för att bedriva Utomhuspedagogik? I resultatet och analysen framkommer det att lärarna har ungefär samma syn på klassrumsundervisning.

Syftet med undersökningen är att undersöka hur pedagoger i olika förskolor förhåller sig och arbetar med Utomhuspedagogik. Vi har ett intresse av att se hur förskolor arbetar med Utomhuspedagogik för att vi tycker det är viktigt som pedagog att aktivt vara ute och lära barnen om växter och djur, även lärande skapas ute till förmån för barnens utveckling. Ett urval gjordes av förskolor med olika inriktning för att få bredd på undersökningen. Vi valde intervju som metod för att få svar på våra frågeställningar. För att få en helhetssyn på hur pedagogerna arbetar med Utomhuspedagogik valde vi ut informanter från en småbarnsavdelning respektive en syskonavdelning från varje förskola.

Utomhuspedagogik är något som diskuteras på ett positivt sätt i olika sammanhang och med olika utgångspunkt, inom både förskolan och andra typer av skolverksamheter och även till exempel media. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka förskolors arbete med Utomhuspedagogik. Följande frågeställningar avses att belysas: Hur använder sig förskolor av rummet utomhus som resurs för barns lärande? Vems intresse styr vad förskolor gör i rummet utomhus? Är det några skillnader på vad förskolor planerar för aktiviteter inomhus respektive utomhus? Uppsatsen tar sin utgångspunkt i Deweys tankar om praktiskt arbete och hur det kan kopplas till förskolors arbete med Utomhuspedagogik. Metoden som använts i den här studien är enkäter som skickats ut till fem olika förskolor i olika kommuner inom sydsverige, totalt har 35 enkäter skickats ut och 11 enkäter från tre av de olika förskolorna har returnerats ifyllda.

Syftet med studien var att undersöka lärares erfarenheter och tankar om Utomhuspedagogik, samt hur Utomhuspedagogik påverkar elevers lärande och hälsa.Studien har en fenomenologisk infallsvinkel och metoden är kvalitativ. 14 stycken semistrukturerade intervjuer har utförts med lärare i årskurs F-3 på sex olika skolor.Resultatet visar att flera av lärarna anser att elever lär sig på olika sätt, samt lär med hela kroppen och alla sinnen. Görandets betydelse lyfts fram. Nästan alla lärare har stor erfarenhet av Utomhuspedagogik och de som arbetar med det idag har flera olika belägg till varför. Det belägget som flest lärare använder är att eleverna får använda hela kroppen och alla sinnen i lärandet, de får göra.

I arbetet undersöker vi lärares syn på Utomhuspedagogik och om lärare upplever att denomgivande miljön runt skolan påverkar hur de arbetar med Utomhuspedagogik. I teoriavsnittet presenteras ett utomhuspedagogiskt förhållningssätt och vilken roll läraren har för att skapa trygghet, upplevelser, sammanhang och samspel med eleverna utomhus.Åtta lärare i årskurserna F-2 deltog i en kvalitativ, semistrukturerad undersökning ochresultatet visar att de ser positivt på att använda sig av Utomhuspedagogik som en del avundervisningen. Vidare beskrivs på vilka sätt de upplever omgivningen och att de hinder som förekommer inte påverkar dem i den utsträckning som vi inledningsvis trodde skulle varafallet. I diskussionen redogörs för resultatet i förhållande till litteraturen och våra egna reflektioner..

Syftet med det här arbetet var att undersöka om och hur barnen på förskolan kan utvecklas genom Utomhuspedagogik. Det låg också i mitt intresse att undersöka i vilken utsträckning föräldrar uppfattar Utomhuspedagogikens eventuella fördelar. Mina frågeställningar var därför: Vad kan Utomhuspedagogik medföra för barns utveckling på förskolan? Vilken uppfattning har föräldrarna på den aktuella förskolan om Utomhuspedagogikens inverkan? För att få svar på mina frågor har jag gjort en litteraturstudie på tidigare forskning och en enkätundersökning bland föräldrarna på den förskola där jag jobbar. Jag har sen jämfört svaren för att få fram en bild av föräldrarnas uppfattning.

Titel: Utomhuspedagogik i förskolan ? möjligheter och hinder Författare: Annika Ivarsson och Ida Holmbro Syftet med detta arbete var att se hur pedagogerna förhåller sig till Utomhuspedagogik. Vad har de för uppfattning om Utomhuspedagogik? Vad ser de för möjligheter och hinder med att bedriva Utomhuspedagogik? Vi ville även få en bild av hur de upplevde sin miljö på gården och utemiljön i närområdet. I läroplanen för förskolan (Skolverket, 98 reviderad 2010) kan vi läsa att barnen bör ha möjlighet till att leka både inomhus och utomhus.

Syftet med denna studie var att ta reda på pedagogers och föräldrars uppfattningar om Utomhuspedagogik, för- och nackdelar med det samt på vilka sätt det pedagogiska arbetet skiljer sig mellan I Ur- och skur förskolor och förskolor som inte har Utomhuspedagogik som inriktning. Vi gjorde en kvalitativ studie där vi använde oss av semistrukturerade intervjuer med åtta pedagoger och åtta föräldrar från fyra olika förskolor. Resultatet visade att pedagoger och föräldrar har olika uppfattningar om Utomhuspedagogik och att det finns ett antal olika för- och nackdelar med Utomhuspedagogik enligt dem. Resultatet visade också att det fanns skillnader i det pedagogiska arbetet mellan förskolorna som profilerat sig som I Ur- och skur och de förskolor som inte har denna profilering. En del av resultatet visade även att I Ur- och skur förskolorna skiljer sig med avseende på hur mycket de vistas utomhus. .

Syftet med vårt utvecklingsarbete var att undersöka om Utomhuspedagogik kunde vara ett komplement till traditionell klassrumsundervisning. Vi planerade tio matematikaktiviteter och använde oss av detektivuppdrag som tema. Aktiviteterna genomfördes utomhus i en skogsmiljö med tretton barn i en förskoleklass. Resultatet visade att uterummet var en stimulerande miljö där barnen fick möjligheter att använda sin kropp och sina sinnen. Barnen visade engagemang och tyckte att detektivuppdraget var lustfyllt och spännande.