Syftet med denna uppsats är att försöka ta reda på hur andraspråkselever på den skola jag undervisar uppfattar sin skolsituation gällande Svenska som andraspråk, ämnes- och modersmålsundervisning och vilka faktorer som är viktiga för dem för att de skall lyckas i skolarbetet. Jag har valt att göra en kvalitativ studie på skolan där jag har intervjuat fyra andraspråkselever. I mitt arbete har jag har utgått ifrån följande frågeställningar: (1) Vad innebär, för andraspråkseleverna, en väl fungerande undervisning i den svenska grundskolan? (2) Är det viktigt för andraspråkseleverna att de får möjlighet att utveckla andraspråket parallellt med sitt modersmål? (3) Har föräldrasamverkan en betydande roll för andraspråkselevernas skolresultat? (4) Upplever andraspråkselever i hög utsträckning att de får förenklade texter och uppgifter av sina lärare? Hur påverkar det dem i så fall?Resultaten av min studie stämmer till största del överens med tidigare forskning. Likvärdig, varierad och inspirerande undervisning för såväl första- som andraspråkselever, god samverkan mellan olika pedagoger på skolorna samt mellan hem och skola och att bli sedd och respekterad för den man är betonas av samtliga informanter under mina intervjuer.

Forskning visar att många yrken kämpar för att få benämnas som professioner. För att kunna klassas som profession krävs det att yrkesutövningen uppfattas som professionell. Detta handlar om sociala konstruktioner som kontinuerligt utsätts för tvivel och omförhandling vilket tyder på att en professionell identitet skapas genom fortgående processer. Tidigare har fokus legat på just profession som ett statiskt begrepp men välfärdssamhällets utveckling har skapat ett behov av att revidera fenomenet till de mer dynamiska begreppen; professionalisering och professionalism.Vi kan se att det finns forskning kring olika yrkens professionaliseringsprocess såsom sjuksköterskor, socionomer, barnmorskor, bibliotekarier med flera men vi saknar en liknande studie över administratörsyrket. Administratörsprogrammet utgör en av utbildningarna på Högskolan i Borås.

Examensarbetets syfte är att undersöka hur pedagogisk dokumentation används av sju pedagoger på Reggio Emilia-inspirerade förskolor, samt vilket förhållande de har till detta verktyg. Undersökningen utgår från följande frågeställningar: Vad ser pedagogerna för syfte med den pedagogiska dokumentationen? Hur strukturerar pedagogerna dokumentationsarbetet? Hur väljer pedagogerna ut vad som skall dokumenteras? Hur använder sig pedagogerna av reflektion och återkoppling? Den metod som har använts för att besvara frågeställningarna är kvalitativa intervjuer. Svaren i dessa har sedan tolkats med hjälp av tidigare forskning på området och Vygotskijs teori om en utvecklingsfrämjande pedagogik. Resultatet påvisar att syftet med de pedagogiska dokumentationerna främst är att synliggöra barnens lärande.

Syftet med denna studie är att undersöka det svenska spanskämnets kanon på gymnasiet, hur den ser ut och hur den förändrats över tid. Detta genom att studera 77 läroböcker för gymnasiet, för att se vilka författare som förekommer i dessa, och på så sätt fastställa spanskämnets kanon.En kanon är en term som används inom bland annat litteraturvetenskapen och som betecknar normen för de författare som anses vara de som varje bildningssökande bör läsa och känna till något om. En kanon är långsamt föränderlig och kan inte vara alltför omfattande, det ska vara rimligt att kunna ta del av en kanon under en livstid. Det är en kollektiv åsikt som ligger till grund för kanon, vilken påverkas av flera olika faktorer. Jag har definierat och motiverat tre maktfaktorer som kan spela in på kanonisering av författare, vilka är ?kön?, ?nationalitet? och ?litterära pris?.

Syfte: Studiens syfte var att undersöka samband mellan hur universitetsstudenter skattar sin fysiska aktivitetsnivå och hur de registrerar aktivitetsnivå med hjälp av dagbok samt att se om de kom upp i ACSM (American College of Sport Medicine) och WHO´s (World Health Organisation) rekommendationer.Metod: Studien hade en icke experimentell, deskriptiv och korrelerande design där 26 försökspersoner, två män och 24 kvinnor, rekryterades via anslag. De fick först svara på en enkät och därefter registrera sin aktivitet via en 7-dagars aktivitetsdagbok.Resultat: Studenterna ansåg inte att de hade en stillasittande livsstil och alla deltagare utom en ansåg sig komma upp till ACSM´s rekommendationer av fysisk aktivitet 30 minuter per dag av måttlig intensitet alla dagar i veckan. Trettiofem procent kom inte upp i WHO´s rekommendationer och av dessa överskattade 67% sin fysiska aktivitetsnivå. Sextiofem procent kom inte upp i ACSM´s rekommendationer och av dessa överskattade 94% sin aktivitetsnivå.Konklusion: Studenterna hade en låg fysisk aktivitetsnivå utifrån ACSM´s rekommendationer och majoriteten av de som inte levde upp till WHO och ACSM rekommendationer överskattade sin fysiska aktivitetsnivå. Det krävs dock mer omfattande studier för att dra några generella slutsatser då denna studie hade en skev könsfördelning och ett lågt antal deltagare.Keywords: Self-estimation, Perception, Activity diary, Physical Activity level, Overestimation. .

Diskussioner kring kostnader inom hälso- och sjukvårdsverksamhets kan betraktas som ett omtvistat ämne. Avvägningen mellan kostnad och kvalitet är kanske mer komplext på detta område än på många andra. Moraliska aspekter, liksom värdighet och diskretion är exempel på avseenden som är svåra att mäta i ekonomiska termer men som är nödvändiga för att kvaliteten på vården skall betraktas som hög. Det kan således anses finnas en inbyggd konflikt mellan vissa kvalitetsaspekter och kostnaden för vården.Denna uppsats har sin utgångspunkt i vårdverksamhetens ökade ekonomiska styrning, vilket är en följd av de rationaliseringar och omstruktureringar som sedan 1980-talet uppmärksammats inom den offentliga sektorn och som går under benämningen New Public Management. Syftet är att utifrån relevant teori genomföra intervjuer för att samla information om hur de förändringar som kommit att ta plats inom hälso- och sjukvården märks av och hur de bemöts av vårdpersonalen, samt konsekvenser av styrningens villkor och effekter.Slutsatserna har landat i att det inte råder något tvivel om att New Public Management kommit att förändra organisation och styrning inom hälso- och sjukvården.

Balanced Scorecard hade en blomstrande period med snabb spridning under 90-talet. Dock har det nu gått mer än 20 år sedan Balanced Scorecard först introducerades och modellen har blivit kritiserad. Kritiken visar på att det förekommer tvivel om Balanced Scorecard som styrmodell. Därför har syftet med denna uppsats varit att skapa en förståelse för varför Balanced Scorecard har kritiserats. Detta genom att svara på frågeställningen: Vilka svårigheter finns det med Balanced Scorecard och varför?För att kunna svara på frågeställningen tillämpade vi en kvalitativ undersökning där vi gjorde intervjuer på två företag, The Palladium Group samt SKF Business Consulting.

Bakgrund: Vid omvårdnad av personer med bensår är det lätt att lägga fokus på bensåret med risk för att den subjektiva upplevelsen kan komma i skymundan. Därför kan det vara viktigt att belysa patienters upplevelser ur ett holistiskt perspektiv. I tidigare forskning har det framkommit att livskvaliteten påverkas negativt där smärta visat sig vara en betydelsefull faktor. Syfte: Att ur ett livskvalitetsperspektiv belysa personers upplevelse av att leva med svårläkt bensår. Metod: En litteraturöversikt baserad på 10 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats.

Bakgrund: I Sverige avlider årligen 4 700 kvinnor till följd av hjärtinfarkt. Studier har visat att äldre personer över 65 år, särskilt kvinnor, upplever andra symtom än bröstsmärta, vilket är förenat med ett försenat vårdsökande och ökad dödlighet. Ämnet har dock tidigare studerats i begränsad omfattning.Syfte: Syftet är att beskriva äldre kvinnors kroppsliga upplevelser och hantering av tecken på en hjärtinfarkt.Metod: Kvalitativa öppna intervjuer genomfördes med fem kvinnor över 65 år. Kvalitativ innehållsanalys utgjorde analysmetoden. Resultatet diskuterades utifrån ett vårdvetenskapligt synsätt grundat i livsvärldsperspektivet.Resultat: I resultatet framkom att kvinnorna i studien upplevde diffusa symtom på hjärtinfarkt och att det var svårt att förstå innebörden av det som kroppen uttryckte.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur erfarenhet av mäns våld ser ut för de kvinnor med funktionsnedsättning som ingår i studien ?Slagen dam. Mäns våld mot kvinnor i jämställda Sverige - en omfångsundersökning?, avrapporterad 2001, (Lundgren m.fl.)Frågan är om erfarenheten av mäns våld skiljer sig åt när gruppen kvinnor som angett att de har en funktionsnedsättning alternativt ett långvarigt hälsoproblem jämförs med gruppen kvinnor som angett att de inte har en funktionsnedsättning, det vill säga, är den större, mindre eller lika stor?Metod: En kvantitativ analys där enkätens svarsmaterial delas i två grupper, kvinnor som anser att de har en funktionsnedsätt¬ning resp. de som inte anser att de har en funktionsnedsättning.Resultat: Sammanfattningsvis rapporterar kvinnorna med funktionsned¬sättning i jämförelse med kvinnor utan funktionsnedsättning, en högre ut¬satthet för hot, fysiskt och sexuellt våld i alla relationer, efter femton års ålder, utom i den nuvarande relationen, det vill säga make eller sambo.Kvinnor med en funktionsnedsättning är i betydligt högre grad utsatta av vänner, bekanta och grannar samt betydligt mer utsatta av en far, bror eller annan släkting jämfört med kvinnor utan funktionsned¬sättning.

Syftet med examensarbete är att undersöka tre bildlärares förställningar om fenomenet hållbar utveckling samt utforska hur de omsätter detta till en konkret verklighet i klassrummet för elever. Syftet är också att undersöka vilka betydelser begreppet hållbar utveckling har för bildlärarna i deras pedagogiska uppgifter. Genom studien vill jag erbjuda ett empiriskt bidrag om bildundervisning för hållbar utveckling. Jag har valt en kvalitativ inriktning på studien och anser ett hermeneutiskt förhållningssätt är rimligt att använda i arbetet i syfte att förstå och tolka lärares utsagor. Resultatet av tolkningen visar att ett mer utvecklat förhållningssätt till utbildning för hållbar utveckling är att genomföra ämnesövergripande arbete i skola.

Asylrätten finns till för att hjälpa människor i nöd som på grund av förföljelse eller fara för sitt liv och hälsa tvingas söka uppehälle i annat land. Tyvärr finns det människor som utnyttjar denna rätt i kriminella syften. För att dessa människors möjlighet att begå brott under oriktiga identiteter skall minska krävs ett nära samarbete mellan Migrationsverket, Utlänningsnämnden, polisen och åklagarmyndigheterna samt ett gränsöverskridande samarbete över nationsgränserna såväl inom som utom de länder som ingår i Europeiska Unionen och Schengensamarbetet. Andelen människor som söker asyl i Sverige utan giltiga identitetshandlingar har ökat drastiskt de senaste åren och ligger idag på över 90%. Avsaknaden av identitetshandlingar försvårar Migrationsverkets utredningsarbete och medför även svårigheter för polisen i lagföringsarbetet.

Syftet var att undersöka om det fanns skillnader i retoriken i bifallsärenden respektive avslagsärenden och om besluten var logiska utifrån argumentationen. Vid genomförandet av studien användes kvantitativ och kvalitativ textanalys av tolv biståndsutredningar gällande särskilt boende enligt Socialtjänstlagen.En av Stockholms stadsdelar hade arbetat med kvalitetssäkring av verksamheten. Biståndsenheten hade granskat tolv biståndsutredningar. Hälften av ansökningarna avslogs och hälften ledde till beslut om bifall. Biståndsenheten visste inte med säkerhet varför utfallet blev som det blev och det fanns därmed betänkligheter om godtycke i beslutsfattandet.Studiens innehållsanalys visade att klienternas egna resurser, sociala skäl, anhöriga och juridiska skäl (riktlinjer) angavs som skäl för avslag.

Handledning av lärarstudenter syftar till att låta lära, alltså att den handledde själv genom samtal kan dra slutsatser kring samtalets innehåll och sin lärandeprocess. Handledaren får rollen av medtänkare snarare än som hjälplärare eller modell att ta efter. I föreliggande studie undersöks fotoelicitering som metod för att låta den handledde leda handledningssamtalet. Fotoelicitering innebär att berätta med hjälp av bilder. I studien består bilderna av tre lärarstudenters fotografier, tagna under praktikperioden och i ett fall även under den teoretiska delen av lärarutbildningen.

Syftet med denna uppsats är att undersöka den samiska kvinnans roll i samisk kultur under 1600-1700-talen och den samiska kvinnans roll idag. För att kunna uppnå vårt syfte har vi som metod genomfört litteraturstudier av tidigare forskning, litterära texter, artiklar, och elektroniska källor. Resultatet visar på både kontinuitet och förändring. En av kvinnans viktigaste roller i den traditionella kulturen och religionen var som utövare av jojken. Det var vanligt att kvinnan jojkade i allmänhet, men även i vissa rituella sammanhang.