I London har en grupp kring psykoanalytikern och anknytningsforskaren Peter Fonagy utformat en mentaliseringsteori. Denna uppsats är en studie av denna teori. Mentaliserings- teorin har beskrivits som ett nytt paradigm inom psykoanalysen - och är en vidareutveckling av objektrelationsteorin. Styrkan med Fonagy och medarbetares bidrag är ambitionen att hålla ihop olika forskningsfält och visa på ett rimligt sammanhängande mellan olika teorier: Anknytningsteori, ?theory of mind?, neurobiologiska-, kognitiva- och affektiva teorier.

Detta är en kvalitativ uppsats med syfte att ge en inblick i hur ett antal läroböcker och lärare valt att belysa Sveriges nationella minoritetsspråk i Svenska B på gymnasiet. Jag har analyserat fem läroböcker böcker i svenska, samtliga utgivna efter år 2000. Analysen visade att alla analyserade böcker utom en har gett minoritetsspråken mycket lite utrymme. Informationen i majoriteten av böckerna fokuserar på vilka minoritetsspråken är och vilka rättigheter de sedan 2000 erhållit. I tre av de analyserade böckerna nämns den historiska aspekten men informationen är ofta tagen ur sin kontext.

Rådande marknadssituation för lokaluthyrning är tuff. I konkurrensutsatta branscher är nöjda kunder en klar målsättning och ett måste för att överleva. Fastighetsbranschen har tidigare haft andra mål med sin verksamhet än kundnöjdhet, byggandet har varit i fokus och förvaltningsfrågorna har varit lågprioriterade.Idag är många fastighetsföretag på vägen mot att bli mer kundorienterade, det vill säga sätta kunden i fokus istället för fastigheten. Den kunddrivna fastighetsförvaltningen innebär att maximera värdet för sina hyresgäster. Genom ökade resurser på förvaltningen kan man skapa bättre relation med sina hyresgäster vilket medför många fördelar och på sikt kanske även en högre värderad fastighetsportfölj.

Studiens fokus har legat på hur elever utvecklas i sin läsning under den första terminen i årskurs 1. Vi valde att titta på två klasser i samma kommun, dock inte på samma skola. Vi intervjuade 38 elever angående deras tankar om läsning. Dessutom genomförde vi en kartläggning om var eleverna befann sig när det gällde språklig medvetenhet och läsutveckling i början på skolåret. Vi lät även berörda pedagoger svara på enkäter om hur de arbetar för att stimulera elevernas läsning.

Vi valde att genomföra en undersökning baserad på intervjuer med syfte att undersöka hur lärare resonerar kring handskrivandets roll i förhållande till ny skrivteknik. Både lärare på högskolenivå och som undervisar i förskoleklass medverkar i studien. Forskningsfrågorna som ligger till grund för undersökningen är följande: Hur resonerar lärare kring en korrekt pennfattnings betydelse för barns skrivförmåga? Hur resonerar lärare om att använda datorer och andra skrivhjälpmedel i barns skrivande? Vår undersökning kommer att belysas utifrån ett sociohistoriskt perspektiv.Uppsatsen tar upp ämne som skrivundervisning i Sverige, definition av en korrekt pennfattning, styrdokument, barnet som skrivande person samt datorn i undervisningen. Vi finner det rimligt att fråga hur korrekt pennfattning har betydelse för barns skrivförmåga.

Denna uppsats undersöker huruvida personer som talar dialekt behärskar svenska språket sämre än vad personer som talar rikssvenska gör. För att testa detta undersöktes två niondeklasser på två olika skolor. Den ena skolan låg i en sydsvensk kommun, varför eleverna följaktligen talar sydsvensk dialekt. Den andra skolan låg i Mälardalen, vilket allmänt anses vara det område där man talar rikssvenska. De deltagande eleverna fick läsa en text och svara på läsförståelsefrågor.

Denna undersökning syftar till att undersöka nationella skillnader i moralutveckling och innehåll i moraliskt resonemang. Studien omfattar 445 svenska och 148 amerikanska ungdomar i åldern 14-19 år. De svenska fpp är hämtade från högstadium och gymnasium i Stockholmsområdet, och de amerikanska från två katolska privatskolor i New York. Dessa tog del av ett moralfrågeformulär av Gibbs (Gibbs & Widaman, 1982; Socio-moral Reflection Measure; SRM) som är en reviderad version av Kohlbergs intervjumetod för bedömning av en individs moralutveckling och kvalitativa, moraliska synsätt i frågor rörande moral. Vid analysen förelåg inga nationella skillnader i moralutvecklingsnivå.

Syfte med studien är att öka kunskapen om undervisning utomhus för att variera klassrumsundervisning och integrera undervisning utomhus till en helhet. Ett strategiskt urval gjordes där intervjufrågor ställdes till pedagoger. Likheter och skillnader jämfördes mellan pedagoger som arbetar efter Friluftsfrämjandets pedagogiska idé ?I Ur och skur? och pedagoger som arbetar utan naturinriktning. I bakgrunden redogörs för hur elevaktiva metoder kan vara ett sätt för utom- och inomhusundervisning där inga tydliga gränser finns.

Ungdomars alkoholkonsumtion har minskat i hela landet utom för ungdomarna i Skåne. I den senaste genomförda skolundersökningen om ungdomars alkoholvanor i Sverige, rapporterades det att medeltalet konsumerade liter alkohol för åren 2009-2011 är drygt dubbelt så högt i Skåne i jämförelse med resten av landet (Henriksson & Leifman, 2011). Syftet med studien är att undersöka om Malmö i tre olika viktiga indikatorer; tillgång, hälsa och brott, som påverkar eller påverkas av alkohol, skiljer sig från Göteborg och Stockholm. Vi undrar om det hade gått att förutsäga den höga alkoholkonsumtionen. Studien bygger på svensk registerdata och vetenskapliga rapporter som behandlar och kan kopplas till alkoholkonsumtion och problembeteende.

Varje år insjuknar ungefär 300 barn i Sverige i cancer. Cancerbeskedet slår familjens tillvaro i spillror och föräldrarna försätts i ett emotionellt kaos med känslor som chock, tvivel, rädsla och maktlöshet. I vården av barn med cancer är det inte bara barnet utan hela familjen som behöver stöd och vård. Sjuksköterskor möter föräldrar till cancersjuka barn i många olika vårdsammanhang, det är därför viktigt att sjuksköterskor har kunskap om föräldrars upplevelser i samband med barnets cancersjukdom. Syftet med uppsatsen är att belysa föräldrars upplevelser av det dagliga livet när barnet har cancer.

I den här studien undersöks hur arkeologi framställs i svenska, tryckta nyhetsmedier. Arbetet har sina teoretiska utgångspunkter dels i att det arkeologiska fältet populariseras när det förekommer i nyheter, dels att allt meningsskapande sker utifrån institutionella diskursiva praktiker. Centralt är att relationen mellan nuet och det förflutna får effekter för synen på samhället och att arkeologi och kulturarv har stor betydelse för identitetsskapande. Med hjälp av kritisk diskursanalys som teoretisk fond och metod analyseras ett urval av artiklar som förekommit i storstädernas dagspress under det gångna året. Båda institutionerna, tidningarna samt arkeologfältet, producerar en dominerande diskurs som har ett marknadsanpassat och liberalt perspektiv utom då hotet mot kulturarvet står i fokus då tongångarna blir mer inriktade på konservativa värden såsom bevarande och beskyddande.

Denna studie har som syfte att undersöka vilka textgenrer förskollärare i förskolan erbjuder barn samt hur förskollärare tänker beträffande valet av dessa texter. En variation av textgenrer bidrar till barns språkutveckling. Genom observationer och intervjuer på två förskolor och med fyra förskollärare undersöks frågeställningarna. Resultatet visar att förskollärare erbjuder barn i förskolan flera olika genrer. Alla slags textgenrer som beskrivs i studien finns representerade utom den argumenterande genren även om de olika genrerna förekommer i olika grad.

I samband med att Afghanistan själva skall ta över säkerhetsansvaret i landet från 2015 kommer en stor del av framgången bero på den afghanska arméns (ANA) förmåga och färdigheter. Avseende dess kapacitet att klara av denna uppgift har det framförts tvivel. Mot bakgrund av detta kommer den afghanska arméns krigföringsförmåga i nutid att undersökas i denna uppsats i syfte att kartlägga eventuella förtjänster samt brister som i sin tur kanske kan ge en fingervisning om framtiden. Metoden utgörs av en fallstudie av (ANA) där ett analysverktyg skapas med hjälp av J.F.C Fullers teorier om krigföringsförmåga han framför i sin bok ?The Foundations of the Science of War? och specifikt det han benämner som the threefold order. Krigföringsförmågan delas i sin tur in i fysiska, konceptuella och moraliska faktorer. Med hjälp av detta analysverktyg sorterar jag undersökningsmaterialet, som framförallt utgörs av rapporter från det amerikanska försvarsdepartementet och kongressen, med hjälp av kvalitativ textanalys. Avslutningsvis besvaras den övergripande frågeställningen genom en analys av det insamlade undersökningsmaterialet och en avslutande diskussion. Det övergripande resultatet är att ANA har gjort stora framsteg under de senaste åren men att den samlade krigföringsförmågan bedöms som låg.

Syftet med uppsatsen har varit att genom intervjuer undersöka vad människor som varit utbrända menar att orsakerna till att de inte kunde hantera sin livssituation var. Resultatet visar att de menar att krav och förväntningar som deras omgivning och som de själva har ställt är anledningen till att de har blivit utbrända. Krav som varierar från att vara en duktig medarbetare, en duktig förälder, att alltid vara tillgänglig, till att göra rätt val. Krav som till slut har blivit för mycket, eftersom de inte har kunnat balansera dem på ett rimligt sätt. Kraven har fungerat som stressorer och de har i sin tur utlöst fysiska reaktioner som till slut har blivit övermäktiga.

Sammanfattning Livshotande kammararytmier drabbar flera tusen personer i Sverige varje år varav många med dödlig utgång. De som räddas till livet löper risk att drabbas av en ny arytmi inom något år. Den behandlingsmetod som visat sig överlägsen när det gäller minskad dödlighet är inopererande av en implanterbar hjärtdefibrillator, även kallad ICD, i kombination med antiarytmiska läkemedel. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelse av att leva med en ICD. Resultatet visade att alla ICD bärare upplevde förändringar i livssituationen.