This paper is intended to provide a picture of which associations water can wake in the human mind from the perspectives of garden history as well as from that of environmental psychology. I hope to paint a fairly broad picture of our perception of water that can serve as a basis for discussion and as a starting point for different forms of design work in landscape architecture. The historical perspective emphasizes the importance of water as a condition for the emergence of gardens and in a wider perspective the importance of water in early cultures. Also, I describe a picture of how water has been used throughout the history of gardens from early Egypt to the baroque era. The garden history analyzed from an art historical perspective gives a picture of human associations to water, and the history behind these associations is presented. As a compliment to the art history approach, I have chosen to highlight our associations with water from the perspectives of environmental psychology and evolutionary science.

Syftet med uppsatsen har varit att beskriva hur patienter under utredning för stressrelaterad ohälsa ser på sin känsla av sammanhang totalt och uppdelat på komponenterna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. För att kunna göra detta användes ett kvantitativt material i form av patientdata som samlats in av forskarna vid Centrum för miljörelaterad ohälsa och stress (CEOS) i Uppsala. Det är 155 patienter som har svarat på frågor rörande deras känsla av sammanhang i ett av Aaron Antonovsky utformat frågeformulär. Vidare har patienternas basvariabler som kön, ålder, civilstånd med mera beskrivits och analyserats tillsammans med svaren på KASAM-formuläret. Det framkom att patienterna har en lägre känsla av sammanhang (KASAM) än studier som gjorts på friska människor.

Att drabbas av yrsel är ett komplext symptom med varierande bakgrundsorsaker. Yrsel utan fysiskt definierbar anledning, tex. Störning på balansorganen, är ofta förknippad med stress och psykisk ohälsa. Föreliggande studie genomfördes i form av sex intervjuer med syftet att undersöka hur det är att leva med yrsel och hur denna är relaterad till stress och psykisk ohälsa. Resultaten indikerade en koppling mellan yrsel, stress och symptom på Utmattningssyndrom.

Syftet med denna studie var att undersöka nyutexaminerade sjuksköterskornas upplevelse av stress i yrket. Metoden som användes var en litteraturstudie som baserade sig på 17 artiklar. Resultatet blev tydligt att stressen var en nedbrytande faktor för de nyutexaminerade sjuksköterskorna. Upplevelsen att det förväntades av dem att vara en självständig sjuksköterska och kunna allt från början skapade stress. Den kliniska kunskapen och ledarskapsrollen har den nyutexaminerade sjuksköterskan för lite träning på och detta anses vara en brist i utbildningen.

Stress i arbetslivet anses vara den främsta orsaken till utbrändhet/Utmattningssyndrom, men det finns forskare som menar att det är värt att även studera individfaktorer i detta sammanhang. Syftet med denna studie var att fokusera på ohälsa bland medberoende individer genom att undersöka om dessa var mer utbrända/utmattade än icke medberoende. I undersökningen deltog 92 personer. 45 studenter ingick i en kontrollgrupp och 47 medlemmar i självhjälpsrörelsen Alanon ingick i experimentgruppen.Deltagarna besvarade en enkät, bestående av två självskattningsformulär; Karolinskas utbrändhetsformulär samt ?the Holyoake Co-Dependency Index?.

Begreppet stress innebär en obalans mellan de krav som ställs på en person och resurserna för att uppfylla dessa. Om detta tillstånd är långvarigt och utdraget kan det kopplas till Utmattningssyndrom. Tidigare studier har indikerat att höga krav och låg nivå av kontroll och eller svagt stöd kan generera stress och i förlängningen utmattning. Det återfinns bevis för att starkt socialt stöd underlättar hanteringen av stress. Dock finns endast få studier på studenter.

Research shows that people with burnout experience a high degree of impairments in a range of cognitive functions including memory, attention and concentration. The overall aim of the present study is to investigate whether there is a correlation between subjective estimates of cognition and cognitive performance with objective tests in people with burnout with a focus on working memory and executive functions. Three specific questions were addressed; First, what cognitive problems are described and to what degree? Second, is the performance of executive and working memory tests related to self-reported cognitive problems? Third, are the self-reported cognitive problems related to measures of psychological distress? The study included 77 patients, 65 women and 12 men, with a mean age of 43.48 years. The results show that patients with burnout perceive themselves as having significantly impaired cognition in everyday life, which is clearly evident on the basis of the self-assessment forms PRMQ and CFQ.

The aim of this essay is to investigate what is burnout and how women who are affected by it manage their condition. Furthermore, we have investigated stigma and whether or not those affected by burnout are in turn stigmatised.A qualitative approach has been used to achieve our aims with this project. To support our analysis we have interviewed ten women who all have been diagnosed with fatigue syndrome along with studying relevant literature. The main theories used in this investigation are the symbolic interaktionism by G.H Mead, the term stigma by Erving Goffman and different theories on coping.The results show that the majority of women in the study had suffered from burnout due to work related stress and changes in their working environment. How they coped with and recovered from the condition depended on their own activity and how it related to their own support system.

Forskning har visat att den komplexa miljö som tränare är verksamma i kan leda till både psykiska och fysiska problem på grund av den press denna miljö skapar. Fotbollstränare verkar i en miljö som såväl på som utanför fotbollsplanen ställer hårda krav på dem och framkallar stress hos dem vilket i värsta fall kan leda till att de blir utbrända.Syftet med denna studie är att identifiera  de mest frekventa stressorerna som upplevdes av svenska elitfotbollstränare som rapporterades med höga nivåer av utbrändhet år 2003.Åtta stycken fotbollstränare på elitnivå i Sverige har identifierats ur tidigare insamlad data där de genomgick en enkätstudie. I studien svarade de bland annat på Maslach Burnout Inventory och Job Stress Survey som mäter utbrändhetsnivå respektive stressnivå.Resultatet visar att det finns åtta stycken stressorer som sticker ut från mängden där den mest frekvent upplevda stressorn bland dessa utbrända fotbollstränare år 2003  är att ?Fatta viktiga beslut?. Resultatet visar också att det finns samband mellan flera av de mest frekventa stressorerna..

Studien har undersökt effekter av deltagande i ett mindfulnessprogram på stressrelaterade sjukdomar som depression, ångest och fysisk ohälsa, för att utröna om programmet har varit ett effektivt verktyg för individer med stressproblematik. Studien som var av longitudinell karaktär baserades på självrapporterade uppgifter om ångest, depression, psykisk ohälsa, stresshantering och grad av mindfulness (BDI-II, BAI, KIMS, CRI och SCI), samt ett antal bakgrundsfrågor av social karaktär som baserades på ett icke-randomiserat sampel (n=15). Resultaten visade att efter avslutat program samt åtta månader efter hade deltagarna signifikant förbättrade värden vad gäller depression, ångest och fysisk ohälsa. Analyser visade vidare att ju högre grad av mindfulness individen uppvisade desto signifikant lägre grad av depression och fysisk ohälsa, men inte av ångest. Sammantaget tyder resultaten i denna studie på att programmet hade mycket goda effekter och det finns därför behov av fortsatt forskning kring mindfulnessprogrammets effekter vid behandling av stressrelaterade problem..

Begreppet stress innebär en obalans mellan de krav som ställs på en person och resurserna för att uppfylla dessa. Om detta tillstånd är långvarigt och utdraget kan det kopplas till Utmattningssyndrom. Tidigare studier har indikerat att höga krav och låg nivå av kontroll och eller svagt stöd kan generera stress och i förlängningen utmattning. Det återfinns bevis för att starkt socialt stöd underlättar hanteringen av stress. Dock finns endast få studier på studenter.

Bakgrund: Stress är en naturlig del av livet, men när stressen är långvarig blir den patologisk. För att inte utveckla Utmattningssyndrom och andra sjukdomar är det viktigt att ta stressen på allvar och försöka åtgärda den. Studier visade att sjuksköterskor som arbetade på sjukhus kände sig stressade och uppvisade tecken på utbrändhet, samt att sjuksköterskor på stora sjukhus upplevde mer stress än sjuksköterskor på mindre sjukhus och inom andra vårdformer. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att identifiera stressfaktorer hos sjuksköterskor som arbetar på sjukhus. Metod: Resultatet i denna litteraturstudie sammanställdes utifrån Goodmans sju steg genom granskning av artiklar som byggde på genomförda kvantitativa empiriska studier. Resultat: Följande teman av stressfaktorer identifierades: Dåliga arbets-förhållanden, problem mellan personalen, individuella och sociala faktorer, kunskapsnivå och arbetsuppgifter, samt emotionella och etiskt svåra situationer.

Bakgrund:Långtidssjukskrivning på grund av stressrelaterad ohälsa har under senaste åren ökat i Sverige. Det medför oftast ett stort lidande för den enskilde och ger även ökade kostnader för samhället. Hur rehabiliteringen genomförs är av vikt för att kunna hjälpa personerna som är långtidssjukskrivna tillbaka till familjeliv och arbetsliv. Därför är det viktigt att få ta del av de sjukskrivnas egna erfarenheter av rehabiliteringen. Syftet: Var att undersöka hur personer som är långtidssjukskrivna > 3 månader på grund av långvarig stress har upplevt sin rehabilitering och vad som har underlättat för återgång till familjeliv och arbetsliv.

Närstående till svårt sjuka patienter som vårdas på en intensivvårdsavdelning blir delaktiga i diskussionen kring att avbryta eller avstå behandling, då behandlingen ses meningslös. Detta kan upplevas som en kris för de närstående. Responsen på denna kris kan resultera i Utmattningssyndrom, ångest, depression och posttraumatiskt stressyndrom. Det är viktigt för sjuksköterskan i omvårdnadsarbetet att känna till vilka de närståendes upplevelser är för att kunna bemöta dem på ett adekvat sätt, då beslut ska tas om att avbryta eller avstå livsuppehållande behandling. Syftet med litteraturstudien var att ta reda på vilka upplevelser de närstående känner då beslut om att avbryta livsuppehållande behandling ska tas.

Syftet med uppsatsen har varit att genom intervjuer undersöka vad människor som varit utbrända menar att orsakerna till att de inte kunde hantera sin livssituation var. Resultatet visar att de menar att krav och förväntningar som deras omgivning och som de själva har ställt är anledningen till att de har blivit utbrända. Krav som varierar från att vara en duktig medarbetare, en duktig förälder, att alltid vara tillgänglig, till att göra rätt val. Krav som till slut har blivit för mycket, eftersom de inte har kunnat balansera dem på ett rimligt sätt. Kraven har fungerat som stressorer och de har i sin tur utlöst fysiska reaktioner som till slut har blivit övermäktiga.