Visuella vÀgledande element kan höja eller sÀnka en spelupplevelse. DÀrför har vi gjort en studie kring hur man kan uppnÄ intuitiv visuell navigation med fyra beprövade visuella vÀgledande element, nÀmligen ljussÀttning, fÀrgkulör, fÀrgmÀttnad samt objektplacering. Dessa element har anvÀnts för att skapa ett visuellt sprÄk i en bana som vi har lÄtit ett antal respondenter spela och simultant kommentera. Resultaten har varit som vÀntat, att ljussÀttning fungerar som det starkast vÀgledande elementet, samt att respondenterna reagerade pÄ, samt vÀgleddes av, nÀmnda element..

Det hÀr examensarbetet undersöker möjligheten att detektera kolvens lÀge inuti hydraulcylindrar genom ultraljudsmÀtningar. Metoden gÄr ut pÄ att fÀsta en piezoelektrisk givare pÄ cylindern och sÀnda ultraljudspulser in i cylindern och sedan lÀsa av de ekon som uppkommer pÄ grund av reflexioner mot olika impedansförÀndringar och dÀrur bestÀmma lÀget pÄ kolven.Metodundersökningen har bestÄtt av datorsimuleringar i programmet COMSOL Multiphysics som anvÀnds till att simulera fysikaliska förlopp med finita elementmetoder. Rapporten innehÄller tvÄ simuleringar dÀr den första Àr enklare att berÀkna och att analysera och den andra mer verklighetsnÀra och komplex, vilket innebÀr mer tidskrÀvande berÀkningar.I simuleringarna finner man att cylinderns geometri Àr att likna med en tunn platta, med vÄgformer som hör dÀr till och att under de gjorda antagandena ska det vara möjligt att pÄ detta sÀtt detektera kolvlÀget. Detta motsÀgs dock av gjorda mÀtningar pÄ liknande objekt.Att resultatet skiljer sig Ät mellan simuleringar och mÀtningar kan bero pÄ flera saker som skillnad i centerfrekvens, 300 kHz - 500 kHz, i simuleringar, jÀmfört med 2,25 MHz i mÀtningar. Det kan ocksÄ vara sÄ att de förenklingar och antaganden som gjorts för att inte simuleringarna skulle bli för resurskrÀvande har varit för grova för att man ska fÄ ett tillförlitligt resultat.För framtiden rekommenderas fler simuleringar med olika centerfrekvens och detaljstudier av förenklingarna för att se hur de pÄverkar resultatet.

Visuella vÀgledande element kan höja eller sÀnka en spelupplevelse. DÀrför har vi gjort en studie kring hur man kan uppnÄ intuitiv visuell navigation med fyra beprövade visuella vÀgledande element, nÀmligen ljussÀttning, fÀrgkulör, fÀrgmÀttnad samt objektplacering. Dessa element har anvÀnts för att skapa ett visuellt sprÄk i en bana som vi har lÄtit ett antal respondenter spela och simultant kommentera. Resultaten har varit som vÀntat, att ljussÀttning fungerar som det starkast vÀgledande elementet, samt att respondenterna reagerade pÄ, samt vÀgleddes av, nÀmnda element..

Visuella vÀgledande element kan höja eller sÀnka en spelupplevelse. DÀrför har vi gjort en studie kring hur man kan uppnÄ intuitiv visuell navigation med fyra beprövade visuella vÀgledande element, nÀmligen ljussÀttning, fÀrgkulör, fÀrgmÀttnad samt objektplacering. Dessa element har anvÀnts för att skapa ett visuellt sprÄk i en bana som vi har lÄtit ett antal respondenter spela och simultant kommentera. Resultaten har varit som vÀntat, att ljussÀttning fungerar som det starkast vÀgledande elementet, samt att respondenterna reagerade pÄ, samt vÀgleddes av, nÀmnda element..

Visuella vÀgledande element kan höja eller sÀnka en spelupplevelse. DÀrför har vi gjort en studie kring hur man kan uppnÄ intuitiv visuell navigation med fyra beprövade visuella vÀgledande element, nÀmligen ljussÀttning, fÀrgkulör, fÀrgmÀttnad samt objektplacering. Dessa element har anvÀnts för att skapa ett visuellt sprÄk i en bana som vi har lÄtit ett antal respondenter spela och simultant kommentera. Resultaten har varit som vÀntat, att ljussÀttning fungerar som det starkast vÀgledande elementet, samt att respondenterna reagerade pÄ, samt vÀgleddes av, nÀmnda element..

Visuella vÀgledande element kan höja eller sÀnka en spelupplevelse. DÀrför har vi gjort en studie kring hur man kan uppnÄ intuitiv visuell navigation med fyra beprövade visuella vÀgledande element, nÀmligen ljussÀttning, fÀrgkulör, fÀrgmÀttnad samt objektplacering. Dessa element har anvÀnts för att skapa ett visuellt sprÄk i en bana som vi har lÄtit ett antal respondenter spela och simultant kommentera. Resultaten har varit som vÀntat, att ljussÀttning fungerar som det starkast vÀgledande elementet, samt att respondenterna reagerade pÄ, samt vÀgleddes av, nÀmnda element..

Visuella vÀgledande element kan höja eller sÀnka en spelupplevelse. DÀrför har vi gjort en studie kring hur man kan uppnÄ intuitiv visuell navigation med fyra beprövade visuella vÀgledande element, nÀmligen ljussÀttning, fÀrgkulör, fÀrgmÀttnad samt objektplacering. Dessa element har anvÀnts för att skapa ett visuellt sprÄk i en bana som vi har lÄtit ett antal respondenter spela och simultant kommentera. Resultaten har varit som vÀntat, att ljussÀttning fungerar som det starkast vÀgledande elementet, samt att respondenterna reagerade pÄ, samt vÀgleddes av, nÀmnda element..

Denna uppsats behandlar roller, social responsivitet och reflexivitet. Undersökningen gÀller utmattning eller utbrÀndhet. Syftet med uppsatsen Àr att belysa processer som orsakat detta tillstÄnd men ocksÄ bidragit till ÄterhÀmtning. Informanters livshistorier anvÀnds för att visa historik och situation för drabbade men ocksÄ sÀtt att komma vidare. Beskrivningen sker utifrÄn möjliga sociologiska teorier vilka samtidigt utgör förklaringsmodeller.

Slaget vid Goose Green var det första slaget att Àga rum pÄ land under Falklandskriget. Slaget Àgde rum under ett par dagar i slutet av maj 1982 mellan brittiska 2 Para och argentinska Task force Mercedes och slutade med en argentinsk kapitulation. Slaget Àr spektakulÀrt i flera avseenden ?  bland annat för att britterna lyckades slÄ en numerÀrt jÀmbördig försvarsgrupperad argentinsk motstÄndare, det var nÀstan enbart infanteriförband som stred och att befÀlhavaren för 2 Para stupade. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om nyttjandet av manöverkrigföring pÄ de bÀgge sidorna kan ha varit avgörande för utgÄngen av slaget.

PÄ Sandvik Materials Technology i Sandviken finns en lyftgrupp som ansvarar för samtliga kranar pÄ industriomrÄdet. Syftet med examensarbetet Àr att skapa ett verktyg som hjÀlpmedel för att kunna ta fram rekommendationer för ett kostnadseffektivt utbyte eller underhÄll av traverser som baseras pÄ livslÀngden. En lyftkrans livslÀngd beror pÄ hur den körs d.v.s. lastvikt och lyftfrekvens samt hur den fÀrdas. Verktyget skapades i kalkylprogrammet Microsoft Excel. Med hjÀlp av driftdata som tas fram ihop med produktionen och matas in i programmet resulterar det i en teoretisk livslÀngd för den aktuella kranen.

Kugghjul Àr ett av de viktigaste elementen som finns i en maskin. KuggvÀxlar har den högsta verkningsgraden bland kÀnda energiomvandlare idag. KuggvÀxlar har höga krav och det krÀvs en robust konstruktion för att göra dem okÀnsliga för störningar. Störningar pÄ kuggvÀxlar ger upphov till transmissionsfel. Transmissionsavvikelser orsakar olika typer av oönskat beteende som exempelvis utmattning och buller Àr ofta en följd av tillverkningsavvikelser.I detta arbete har ett kommersiellt program, Helical3D, som bygger pÄ kontaktmekanik och finita element metoden anvÀnds för att studera inverkan av tillverkningsavvikelser pÄ vÀxelns prestanda i form av kontakttryck och transmissionsfel.

Med tiden förÀndras mÀnniskans sÀtt att leva och dÀrmed anvÀndandet av befintliga konstruktioner. Det finns ett stort vÀrde av att fortsÀtta anvÀnda konstruktionerna och anpassa dem till dagens behov. De senaste decennierna har cykeln fÄtt en mer betydande roll i vardagen, vilket krÀver en sÀker och lÀttillgÀnglig infrastruktur. Sundsvalls Kommun har uttryckt en önskan om att undersöka möjligheten att flytta körfÀlten pÄ Alnöbron för att ge plats Ät en bredare gÄng- och cykelvÀg pÄ brons ena sida. Trafikverket har i och med detta bestÀllt en bÀrighetsutredning av Alnöbron för att utvÀrdera om det Àr möjligt att anpassa den befintliga bron till dagens behov samt för att kontrollera dess funktion i sitt nuvarande utförande.Alnöbron uppfördes under 1960-talet och förbinder Alnön med fastlandet strax norr om Sundsvall.

Idag existerar det inga produkter pÄ marknaden för att objektivt kunna mÀta radiokarpalledens styrka vid extensionen. SmÄ skador pÄ radiokarpalleden har stor inverkan pÄ den enskilde individen. Syftet med detta projekt Àr att utveckla en grundlÀggande lösning för att objektivt mÀta kraften i handleden (radiokarpalleden). Arbetsmetoden har följt principkonstruktionsmetoden i produktutveckling (F.Olsson, 1995). Viktningsverktyget har anvÀnts för att jÀmföra och ranka lösningsidéer mot varandra.

Vid anvÀndande av polymerer och elastomerer i konstruktioner, lÀmnar leverantörer oftast endast materialparametrar i form av ett hÄrdhetstal. De vanligaste provningsmetoderna för hÄrdhetsmÀtning av polymerer och elastomerer Àr Shore samt IRHD (International Rubber Hardness Degree). HÄrdhetstalen som erhÄlls Àr svÄra att anvÀnda i Finita Elementanalyser, dÄ de ej direkt kan översÀttas till mer lÀtthanterliga storheter. Syftet med examensarbetet Àr att utveckla en metod för att omvandla hÄrdhetstal till anvÀndbara Finita Elementstorheter. Det finns flera olika metoder för hÄrdhetsmÀtning inom Shore och IRHD.Arbetet begrÀnsades dock till att enbart tÀcka en metod för Shore samt tvÄ metoder för IRHD.

Det hĂ€r examensarbetet behandlar viktsoptimering och omkonstruktion av en lastcontainer genom att anvĂ€nda höghĂ„llfast stĂ„l. Arbetet har utförts i LuleĂ„ Ă„t LuCoil Steel AB i samarbete med Vikströms Åkeri AB. Vikströms Åkeri AB Ă€r ett rikstĂ€ckande företag med huvudkontor pĂ„ Storheden utanför LuleĂ„ dĂ€r det Ă€ven finns en tillverkningsverkstad för lastbilscontainrar. Man har under de senaste Ă„ren i samarbete med LuCoil Steel AB börjat tillverka containrar i höghĂ„llfast stĂ„l för att kunna anvĂ€nda sig av tunnare material och göra dessa containrar lĂ€ttare Ă€n tidigare. Vikten pĂ„ containrar har stor betydelse inom transortnĂ€ringen.