Läroplanen (Skolverket, 2011) och Skollagen (SFS 2010:800) anger att undervisningen ska individanpassas. Skolinspektionen (2011) fastställer att det finns brister i hur skolorna bedriver en sådan undervisning och även min erfarenhet var att detta inbegrep en del utmaningar. Med detta som bakgrund blev studiens syfte att beskriva, tolka och förstå innebörden i lärares upplevelser av att individanpassa den egna undervisningen samt eventuella relaterade utmaningar. För att undersöka detta användes en kvalitativ metod med intervjuer som datainsamlingsteknik, där fem verksamma lärare intervjuades. En hermeneutiskt-fenomenologisk ansats användes som utgångspunkt.Resultatet visade att individanpassa undervisningen inte är lätt att göra, då det är mycket upp till läraren att själv tolka och bedriva undervisningen med de svårigheter det innebär.

Syftet med studien är att ta reda på mer om dyskalkyli, vad det innebär och vad mellanstadielärare i årskurs 4-6 har för kunskaper om att använda hjälpmedel och strategier för att hjälpa elever med dyskalkyli. I undersökningen deltog 23 lärare från nio skolor i två olika kommuner. Undersökningen genomfördes med hjälp av en enkät med öppna svarsalternativ och är därmed en både kvalitativ och kvantitativ studie.  I arbetet kommer resultatet av enkäterna att redogöras och kopplas till litteratur samt diskuteras. Målet med detta arbetet har varit att undersöka vad lärare har för kunskaper om att använda sig av hjälpmedel och strategier för att hjälpa elever med dyskalkyli. Kunskapen om dyskalkyli och hur lärare ska arbete kring detta bör förbättras. Ett flertal av lärarna i undersökningen har inte fått någon utbildning om dyskalkyli och känner därmed att deras kunskaper om att använda sig av hjälpmedel och strategier för att hjälpa elever med dyskalkyli inte är tillräckliga.

I denna uppsats vill jag få en bättre förståelse för de utmaningar som kan finnas när datorn används som ett redskap i lärande. Mitt mer specifika syfte är att se hur användandet av datorn i en utvald gymnasieklass kan utvecklas utifrån ett socialkonstruktivistiskt synsätt. I detta syfte använder jag mig av en enkätundersökning där respondenterna är en gymnasieklass som går sista året på sin utbildning. Enkätens resultat speglar jag sedan i sociokulturell teori och i mina förförståelser som jag har fått i mina möten med klassen. I mina slutsatser framträder de utmaningar och utvecklingsområden är en konsekvens av den rådande synen på kunskap och arbetssätt i klassen.

Studien undersöker reklamfilmer som använder sig av andra varumärken i sin reklam för att marknadsföra sig. Studien analyserar de olika reklamfilmerna för att se vilka retoriska strategier som används i reklamfilmerna, samt hur publiken kan tänkas uppfatta dessa. Studien problematiserar och diskuterar användningen av de olika strategierna som används i reklamfilmerna, samt på vilket sätt reklamfilmerna är utformade. Studien visar på att företag gynnas av de jämförande marknadsföringsstrategier de använder sig av. Det framkommer också i studien att när jämförande reklam publiceras blir det ofta stor uppmärksamhet riktad till just den och de företag som är inkluderade i den.

Syftet med vårt arbete är att finna vägar att stärka och utveckla självförtroende och självkänsla hos elever med lättare intellektuella funktionshinder i gymnasiesärskolan, med hjälp av en kvalitativ intervjustudie med elever och deras föräldrar. Resultatet av vår undersökning visar, att ungdomarna upplevt sin tidiga skolgång problematisk, i större eller mindre omfattning. Övergången till gymnasiesärskolan har genomgående varit en positiv erfarenhet. Den kritik som elever och föräldrar framför mot skolan är att det ställs för låga krav och att man saknar utmaningar och variation i undervisningen. För att möta dessa krav och för att bemöta eleverna på ett riktigt sätt behövs ett specialpedagogiskt förhållningssätt hos alla som arbetar i skolan..

Studiens syfte är att se vad olika sorters pedagoger inom skolan skulle kunna berätta och beskriva om vad de har för erfarenhet och om arbetet med elever med diagnosen ADHD, vilka utmaningar som möts och vilka arbetssätt som kan användas. Kvalitativa intervjuer var den metod som användes, och intervjuerna spelades in med mobiltelefon för att inte missa vad pedagogerna från de fyra olika skolorna som intervjuades berättade och beskrev. Som teoretiskt perspektiv valdes behaviorismen som användes som analysverktyg för analysen. Resultatet visar att det inte bara finns ett arbetssätt pedagogerna använder utan av flera olika metoder. Den visar även deras erfarenheter och utmaningar av- och i skolan.

This research paper has the aim of examining Swedish and Australian teachers? knowledge base and use of learning strategies in their language classes. After conducting qualitative interviews, the interviewees? answers are tabled to corresponding descriptions of how strategies are communicated in current curricula of the two countries. The answers confirm that teachers? understanding of learning strategies partly agree with previous research on strategies.

Uppsatsen beskriver den arbetssituation som möter de lärare på gymnasiet som undervisar i ämnet datorteknik. När datorer införts i skolan har det gjorts för att ungdomar behöver utbildas för det framtida IT samhället. Skolan skulle anpassas till den rådande arbetsmarknaden. Demokrati och rättvisa tillsammans med jämställdhet och jämlikhet skulle uppnås genom att alla fick samma möjligheter. Förväntningarna var också att ekonomiska vinster skulle uppnås genom en rationalisering.

Att möta en person i svår kris och/eller sorg är bland de känslomässigt tyngsta utmaningar enkurator ställs inför. För vissa i yrkesgruppen är det just kriser och sorg som upptar den störstadelen av arbetstiden. Hur påverkas kuratorn av denna emotionella belastning? Vilka känsloruppstår i behandlingsarbetet och varför? Vilket inflytande har detta på kuratorernas personlighetoch sociala sammanhang? Dessutom; vilka medvetna strategier används för att hanterakänslorna?Vi genomförde kvalitativa intervjuer med sju kuratorer för att ta reda på just deras upplevelseroch erfarenheter. Det huvudsakliga resultatet visar att känslor som ledsenhet, otillräcklighet ochfrustration är vanliga hos respondenterna.

Förskolans uppdrag är bland annat att skapa goda lärande miljöer och lärandetillfällen som är anpassade efter barns individuella behov. Syftet med denna studie var att undersöka vilka pedagogiska strategier förskollärare i förskolan använder för att inkludera de barn som anses vara inåtvända. De frågeställningar som låg till grund för denna studie var; Vilka strategier använder förskollärare i förskolan för att inkludera inåtvända barn? Vilka uppfattningar har yrkesverksamma förskollärare, vad gäller stödbehovet hos inåtvända barn? För att få svar på dessa frågeställningar valde jag att utföra intervjuer med fem yrkesverksamma förskollärare. Resultatet av denna studie visar att pedagogens förhållningssätt, bemötande, engagemang, tillrättalagd lärandemiljö och ett individualiserat arbetssätt är strategier som kan bidra till att de inåtvända barnen inkluderas i lärande och socialt samspel..

Den här uppsatsen syftar till att beskriva hur en federation fattar beslut och arbetar med strategier och visioner. En fallstudie har gjorts på Länsförsäkringar för att jämföra hur beslutsvägar ser ut och hur förankrade strategier och visioner är i verksamheten. Resultatet av studien visar på att det finns en väl beskriven form för beslutsvägar och beslutsforum. Dock är dessa vägar och forum relativt sett okända i verksamheten vad gäller deras syften och innehåll. Strategier och vision vet de flesta i organisationen att de finns och arbete bedrivs löpande med dessa som grund.

Syftet med den här uppsatsen var att ta reda på fritidspedagogers syn på sina strategier för arbetet med barn som har diagnosen ADHD och hur de upplever att de är förberedda inför den uppgiften, med fokus på om de anser sig fått tillräckligt från sin utbildning eller från skolan de arbetar på. Frågeställningarna som behandlades är: Hur upplever fritidspedagogerna att deras yrkesutbildning har förberett dem för att arbeta med barn som har ADHD? Vilka pedagogiska strategier använder fritidspedagogerna i sitt arbete med barn som har ADHD? Har yrkeskåren en gemensam strategi eller är den individuell från pedagog till pedagog? En intervjustudie genomfördes med fem aktiva fritidspedagoger. Intervjuerna spelades in på band och transkriberades, tolkades och analyserades. Resultatet från intervjuerna visade att fritidspedagogerna inte anser sig vara förberedda på arbetet med barn som har diagnosen ADHD från sin skoltid.

BAKGRUND:Det finns en stor mängd litteratur kring problemlösning. Den litteratur vi tagit upp anser vivara den mest relevanta för vår undersökning. Vi har med tre artiklar som belyser detaktuella forskningsläget.SYFTE:Syftet med studien är att undersöka elevers sätt att lösa och tolka en problemformuleradmatematisk text i år 3.METOD:Eleverna i undersökningen har löst ett öppet matematiskt problem, därefter har vi genomfört17 barnintervjuer i år 3.RESULTAT:Utifrån vår analys fann vi tre strategier i elevernas lösningsmetoder. Vi har kallat dem försymbolstrategi, bildstrategi samt text- och sifferstrategi. Vi har också funnit att eleverna haranvänt olika räknemetoder i sina lösningar, dessa är addition, multiplikation och i ett falldivision..

Syftet med studien var att identifiera vilka primära strategier coacher använder sig av för att hjälpa en allvarligt skadad idrottare. Hur en skada upplevs och hanteras ur en coachs perspektiv är ett outforskat område. Podlog och Dionigis (2010) är en av få studier där man undersökt världselit coachers strategier. Författarna i föreliggande studie valde att använda sig av liknande tillvägagångsätt. Nio semistrukturerade intervjuer genomfördes med coacher som hade aktiva idrottare på en lägre nivå än den högsta världseliten, samt hade erfarenheter av allvarligt skadade idrottare.

Syftet med detta examensarbete är att få kunskap om hur man som pedagog kan gå tillväga för att fånga barnens uppmärksamhet under samling i förskolan.Vi har diskuterat detta ämne utifrån litteratur som behandlar uppmärksamhet, samling och ledarskap. Vi har använt oss av två undersökningsmetoder; observationer och intervjuer. Fokus har legat på observationer och intervjuerna har fungerat som ett komplement till dessa. Intervjuer användes för att få fram mer kunskap om pedagogernas strategier och för att få en förståelse kring varför de gör som de gör. Resultaten av studien visar på att pedagogerna använder sig av ett flertal strategier för att fånga barns uppmärksamhet och för att hantera barn som stör eller som inte är uppmärksamma under samlingen.