Bakgrund: I Afrika Àr behovet av palliativ vÄrd stort efter utbredning av HIV, samt cancer och andra sjukdomar. Den palliativa vÄrden avser att öka livskvalitet en hos patienter och nÀrstÄende, lindra lidande och behandla smÀrta. World Health Organization startade ett projekt för att utveckla palliativ vÄrd i Afrika, ett projekt som önskar utveckla synen pÄ palliativ vÄrd, integrera den i vÄrdprogram och förbÀttra möjligheten till lÀkemedelstillgÄngar och utbildning. Sjuksköterskan Àr en central figur inom den palliativa vÄrden och relationen Àr betydelsefull för patienten. För sjuksköterskan Àr mötet med den palliativa patienten bÄde smÀrtsamt och stressfullt, och vÀcker starka kÀnslor.Syfte: Beskriva sjuksköterskors upplevelse av palliativ vÄrd i Tanzania.Metod: En empirisk studie och datainsamling i form av semistrukturerade intervjuer genomfördes med Ätta sjuksköterskor i Tanzania.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur de anstÀllda har upplevt apoteksmarknadens omreglering samt hur förÀndringarna har kommit att pÄverka dem. Uppsatsen behandlar omregleringen genom att kritiskt granska de frÀmst framtrÀdande konsekvenserna för arbetstagarna, hur dessa har hanterats samt vilka motivationsfaktorer som legat till grund under förÀndringen. Den bakomliggande anledningen till varför jag valt att studera hur de anstÀllda upplevt omregleringen av apoteksmarknaden, beror pÄ att forskningen kring hur personalen pÄverkas av avreglering, omregleringar och liberaliseringar av olika marknader Ànnu inte Àr utforskad i Sverige. Det empiriska material studien grundar sig pÄ Àr insamlat frÄn tvÄ apoteksverksamheter i VÀrmland dÀr de intervjuade respondenterna arbetat och fortfarande arbetar inom apoteksverksamheter som blivit uppköpta av nya Àgare. Urvalet av respondenter skedde genom telefonkontakt och förfrÄgan om personal som kunde tÀnka sig att stÀlla upp pÄ intervju.

Bakgrund: Levertransplantation ?r idag den enda botande behandlingen f?r patienter med palliativa leversjukdomar. L?nga v?ntetider och f?r f? donatorer leder till l?nga v?ntelistor och minskad livskvalitet hos personer i behov av levertransplantation. Sjuksk?terskans arbete att fr?mja h?lsa och lindra lidande ska str?cka sig genom hela patientens liv.

Utbildning Àr en central del av samhÀllet. PÄ senare Är har offentlig sektor genomgÄtt en rad förÀndringar vad gÀller styrreformer samt förÀndrade huvudmannaskap, frÀmst inom skolverksamheter. Genom det fria skolvalet har den kommunala verksamheten mött nya utmaningar. Den kommunala skolan drivs dÄ av förÀndring och av att genom positionering utnyttja sina grÀnser samt Àven anpassa sitt förhÄllningssÀtt gentemot samhÀllet. I denna studie undersöks hur en kommunal grundskola genererar positivt vÀrde för elever och personal med syftet att urskilja faktorer som Àr betydelsefulla för en skolas vÀrdeskapande. Metoden för studien har varit att intervjua chefer samt lÀrare om deras syn pÄ vad i skolans verksamhet som Àr vÀrdeskapande samt hur en skola kan utveckla sitt handlingsutrymme.

The aim of this bachelor thesis is to through a theoretical analyze, investigate the conditions and the challenges for a consolidated democracy in Egypt from 1952 until after the revolution of 2011. The central question in this thesis is what opportunities and challenges are there for the democratic consolidation in Egypt, with respect to civic, political and economic conditions. How have the conditions developed between 1952 and 2011? How has the transition government/military government handled the central problems in the transitions phase after 2011? The theory used in this analysis is Linz and Stepans famous five arenas (the political society, the economic society, the civil society, the bureaucracy and the state of rule, whit focus on the three first). Through a qualitative case study we have analyzed the conditions in Egypt from 1952 to after the revolution 2011.The empirical material shows that the arenas in Egypt are both historically and current very weak, and they are not supporting democratic consolidation as they are challenged by several enormous problems.

IT-branschens inverkan i miljön har under de senaste Ären blivit ett hett Àmne. Inte bara för att nÀringslivets ansvar i miljöfrÄgorna diskuteras mer utförligt. Utan ocksÄ för att IT-branschens miljöbelastning har, i led med den ökade IT-anvÀndningen, ökat markant. Grön IT kan dÀrför erbjuda stora möjligheter för företag för att ta sig an de utmaningar de stÄr inför. Men brist pÄ forskning har gjort att mÄnga företag avstÄr frÄn att arbeta med Grön IT.

I min studie vill jag undersöka och belysa hur gestaltande lekpedagogik som arbetsprocess kan startas upp och fortlöpa. För att fÄ förskollÀrares egna berÀttelser och perspektiv vÀljer jag att anvÀnda mig av intervju som metod. Jag utgÄr ifrÄn Lindqvists teori (1996) om gestaltande lekpedagogik. Lindqvist menar att ett gestaltande arbetssÀtt lÄter de teoretiska och de estetiska Àmnena samarbeta. LekvÀrldar byggs upp och gestaltningar genomförs, barnen fÄr en mening och lÀrandet blir lustfyllt.

Under de senaste tre decennierna har populÀra managementböcker erbjudit snabba och enkla recept för hur ledare ska leda personal pÄ ett effektivt sÀtt. Dessa böcker har blivit bÀstsÀljare och har inspirerat mÄnga ledare inför nya utmaningar angÄende personalfrÄgor. KÀnda managementförfattare har alltsÄ stor pÄverkan för hur individ och ledarskap uppfattas i samhÀllet, samt för att förstÀrka en viss vision om hur mÀnniskors beteende borde utformas för att företagsmÀssiga mÄl skall kunna uppnÄs. Denna studies syfte var att öka förstÄelsen för populÀr managementlitteraturs maktdimensioner. Tre bÀstsÀljande managementböcker frÄn sekelskiftet analyserades genom en foucaultinspirerad diskursanalys, med fokus pÄ styrningsmentalitet, disciplin och mÀnniskosyn.

Det har bedrivits mycket forskning kring förskolornas innemiljö under mÄnga Är, men utemiljön har inte alls fÄtt samma uppmÀrksamhet. VÄrt syfte med den hÀr uppsatsen Àr dÀrför att undersöka hur förskolans utemiljö kan utformas sÄ att den ska tilltala barnen och ge dem möjlighet till möten för utforskande, lÀrande och lek enligt förskolepedagogers erfarenheter.Som metod har vi valt att göra kvalitativa intervjuer med pedagoger vid fyra olika förskolor. TvÄ av förskolorna Àr s.k. uteförskolor, en har uteprofil och en Àr av mer traditionell typ. Utöver intervjuerna har vi anvÀnt oss av deltagande miljöobservationer för att fÄ en bÀttre förstÄelse för vÄra intervjusvar.De viktigaste slutsatserna som vi har kunnat dra Àr att en variationsrik miljö med möjligheter till spÀnning och utmaningar Àr utvecklande för barnens lekar enligt de intervjuade förskolepedagogerna och enligt litteratur om förskolors utemiljö.

Antalet personer med demenssjukdom ökar i Sverige och i stora delar av vÀrlden. SvÄra kognitiva symtom komplicerar relationen mellan vÄrdpersonal och de personer som vÄrdas med demenssjukdom vilket ofta leder till etiska frÄgor och dilemman. För att utveckla omvÄrdnaden av personer med demenssjukdom Àr det viktigt att kartlÀgga sjuksköterskans etiska perspektiv. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans etiska perspektiv i omvÄrdnaden av personer med demenssjukdom. Studien genomfördes som en litteraturstudie och tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultatet visade att etiska perspektiv uppstod i olika situationer.

Syftet med litteraturstudien var att belysa förÀldrars psykosociala upplevelser dÄ deras barn har cancer. Författarna gjorde en litteraturstudie med deskriptiv design baserad pÄ tolv artiklar med kvalitativ ansats. Artikelsökningen Àgde rum i databaserna PubMed och Academic Search Elite med de vedertagna sökorden ?neoplasms?, ?child?, ?family? och ?parents?. Utöver dessa inkluderades ord som ?experience?, ?cancer? och ?psychosocial?.

Syftet med litteraturstudien var att belysa förÀldrars psykosociala upplevelser dÄ deras barn har cancer. Författarna gjorde en litteraturstudie med deskriptiv design baserad pÄ tolv artiklar med kvalitativ ansats. Artikelsökningen Àgde rum i databaserna PubMed och Academic Search Elite med de vedertagna sökorden ?neoplasms?, ?child?, ?family? och ?parents?. Utöver dessa inkluderades ord som ?experience?, ?cancer? och ?psychosocial?.

I denna rapport undersöktes S&P 500 Energy Index genom multipel regressionsanalys. ModellerframstÀlldes genom regression och baserades pÄ data hÀmtad frÄn börsen. Modellerna angavs iprocentuell Àndring respektive absolut Àndring. Validitet för varje enskild kovariat testades och en risknivÄ avgjorde om en kovariat skulle inkluderas i modellen eller inte. Detta ledde till tvÄ modeller med bÀttre kurvanpassning till den givna mÀngd data över det valda energiindex.

VÀrlden stÄr idag inför mÄnga miljömÀssiga utmaningar och kapitalbehovet för attmildra effekterna av klimatförÀndringarna Àr stort. För att möta det stora kapitalbehovetmÄste de globala finansmarknaderna involveras. Gröna obligationer Àr ett nyttfinansiellt instrument vars likvid Àr Àmnad att gÄ till finansieringen av projekt sombidrar till en minskad klimatpÄverkan. Finansieringsformen har vÀxt i popularitet blandsvenska organisationer sedan introduktionen pÄ den svenska marknaden trots att dessaffÀrsnytta för den utförande enheten inte Àr övertygande. Syftet med uppsatsen ÀrdÀrför att undersöka drivkrafterna bakom emitteringen av gröna obligationer samt omdessa drivkrafter Àr tillrÀckligt starka för att öka investeringarna i klimatrelateradeprojekt och pÄ sÄ sÀtt bidra till en hÄllbar utveckling.Baserat pÄ uppsatsens syfte anvÀndes en kvalitativ metod vid genomfördet av denempiriska datainsamlingen utifrÄn emittenternas perspektiv.

Urbaniseringstrenden utsÀtter storstÀder för fler folk, mer rörelse och större efterfrÄgan pÄgodstransporter vilket i sin tur skapar trÀngsel. I stadskÀrnan Àr handeln ofta som mestcentraliserad och gods mÄste levereras dit pÄ ett eller annat sÀtt. Problematiken som uppstÄr Àratt stÀderna försöker minska den motoriserade trafiken samtidigt som den motoriseradetrafiken dominerar vid de urbana godstransporterna i form av paketbilar. Alternativa fordonbör dÀrför implementeras, vilket konceptet Stadsleveransen i Göteborg börjat göra dÀr en elbiloch en lastcykel anvÀnds för leveranser i vissa delar av innerstaden. Vad som dock Àr oklart Àrvilken fordonstyp som Àr lÀmpligast för godsdistribution i Göteborg utifrÄn kostnader,tidseffektivitet och de mÄlsÀttningar trafikkontoret har för trafiken.För att kunna studera föreliggande problem granskades tidigare forskning och empiriskastudier inom omrÄdet, men pÄ grund av det relativt outforskade problemet behövdeskompletteringar i form av mÀtningar göras.