Bakgrund: I och med den tilltagande teknologiska utvecklingen och globaliseringen stÀlls dagens företag stÀndigt inför nya utmaningar. För att handskas med detta mÄste företag arbeta för att skapa innovationer pÄ ett sÀtt som de inte gjort tidigare. Det handlar om att slÀppa sargen ochvÄga göra saker pÄett nytt sÀtt! Ett sÀtt för dematt göra detta Àr att tillÀmpa synsÀttet som kallas ?Open Innovation?, alltsÄ att man tar hjÀlp av intressenter utanför företaget för att bli mer innovativa. Crowdsourcing Àr en del av open innovation ochinnebÀr bland annat attföretagtar hjÀlp av ?folkmassan?för att skapa nya idéereller lösa problem.

Bakgrund: I och med den tilltagande teknologiska utvecklingen och globaliseringen stÀlls dagens företag stÀndigt inför nya utmaningar. För att handskas med detta mÄste företag arbeta för att skapa innovationer pÄ ett sÀtt som de inte gjort tidigare. Det handlar om att slÀppa sargen ochvÄga göra saker pÄett nytt sÀtt! Ett sÀtt för dematt göra detta Àr att tillÀmpa synsÀttet som kallas ?Open Innovation?, alltsÄ att man tar hjÀlp av intressenter utanför företaget för att bli mer innovativa. Crowdsourcing Àr en del av open innovation ochinnebÀr bland annat attföretagtar hjÀlp av ?folkmassan?för att skapa nya idéereller lösa problem.

Syftet med studien Àr att undersöka potentialen för en cirkulÀr affÀrsmodell inom möbelindustrin. Genom en enkÀtundersökning har landsting/regioner, kommuner och myndigheter tagit stÀllning till frÄgor som utgÄr frÄn konceptet cirkulÀr ekonomi. Resultatet av studien visar att det finns en mycket lÄg efterfrÄgan för en cirkulÀr affÀrsmodell inom den offentliga sektorn. Det marknadshinder/barriÀr som framförallt anses begrÀnsa införandet av en cirkulÀr ekonomi Àr det juridiska ramverket, lagen om offentlig upphandling (LOU)..

Sedan 2006 har barn och ungdomar som flyttat till Sverige utan sina förÀldrar eller annan vÄrdnadshavare ökat kraftigt. Till skillnad frÄn vuxna Àr ensamkommande flyktingbarns livssituation mer komplex eftersom det saknas en ansvarig vuxen som kan tillgodose deras behov. Enligt svensk lag har dessa barn och ungdomar samma rÀttigheter som alla andra svenska barn vilket Àr anledningen till att det finns vÀl samordnat stöd frÄn olika myndigheter. SocialtjÀnsten Àr en av dessa myndigheter som har en central roll i mottagandet av ensamkommande barn. Hela socialtjÀnsten stÄr inför nya utmaningar som Àr en pÄföljd av förÀndringar i klienters demografi.

Tidigare studier om ledarskap har fokuserat pÄ att studera formellt ledarskap ur ett individperspektiv. Detta har sedan utvecklats till studier om ledarskap som en delad process, dÀr ledarskap utarbetas av fler Àn en person. En relativt ny inriktning inom ledarskapsomrÄdet menar att ledarskap borde studeras som en praktik, dÀr ledarskap uppstÄr i sociala interaktioner och som en process av kulturskapande. Baserat pÄ dessa antaganden har ett nytt teoretiskt begrepp introducerats, ledarskapskultur. I denna studie bidrar vi med kunskap kring detta nya begrepp, vilka möjligheter och utmaningar en förÀndrad ledarskapskultur stÀlls inför och hur dessa kan hanteras.Forskningen har genomförts som en fallstudie pÄ Malmen, ett större svenskt metallföretag som nyligen implementerat en ny ledarskapsfilosofi.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka de möjligheter och utmaningar som finns för ett sammanslaget finsksvenskt HR1-center pÄ TeliaSonera. UtgÄngspunkten för uppsatsen var slutsatserna Anners och Thureson (2008) pÄvisade i kandidatuppsatsen TystlÄtna finnar och pladdrande svenskar ? en teoretisk analys av utmaningar för en gemensam organisationskultur. Kandidatuppsatsens slutsats har operationaliserats för att konstruera intervjufrÄgor och för att analysera det empiriska materialet. Intervjuer har genomförts med fyra personer frÄn HR-center Finland och fyra frÄn HR-center Sverige.

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att studera upplevda tillvÀxtutmaningar utifrÄn en företagsledares perspektiv. Genom fokus pÄ tillvÀxtfasen skildras omfattningen och betydelsen av de hinder som tidigare forskning behandlat. Metod: Studien har en teoretisk grund som vi har anvÀnt oss av nÀr vi genomfört individuella intervjuer med utvalda företagsledare i gasellföretag. Dessa teorier har Àven anvÀnts som grund till analysen. Det teoretiska samt empiriska materialet Àr sammanstÀllt under respektive kapitel. Slutsatser: Det teoretiska materialet pÄvisar de utmaningar som företag möter under tillvÀxtfasen. Trots sin starka tillvÀxt under kort tid har samtliga av de intervjuade gasellföretagen upplevt nÄgot av utmaningarna.

Syftet med denna konsumtionsuppsats Àr att studera vad som hÀnder med lÀrarrollen i klassrummet nÀr IKTanvÀnds i matematikundervisningen. Det görs genom att undersöka vilka argument som finns för att anvÀnda IKT,samt vilka möjligheter och utmaningar som finns för lÀrarrollen nÀr IKT anvÀnds i matematikundervisningen. Dettahar undersökts genom en kvalitativ litteraturstudie dÀr analysprocessen har bestÄtt av att tolka forskares uttalanden ilitteraturen om IKT i skolan generellt och mer specifikt i matematikundervisningen.De slutsatser, som kan dras av studien, Àr att IKT ska ses som ett verktyg för lÀraren att skapa variation iundervisningen, motivera samt skapa verklighetsanknytning för eleverna. Dock Àr det av vikt att lÀraren förstÄr hurIKT ska anvÀndas för att skapa goda lÀrförhÄllanden. För att Ästadkomma detta mÄste lÀraren ha goda kunskaper iÀmnet som ska lÀras ut, men Àven veta pÄ vilket sÀtt det bör lÀras ut.

I denna uppsats har vi undersökt hur ledningen i Nordea arbetar med att implementera en av organisationens uppsatta strategier, frÄn ledningsnivÄ ner till kontorsnivÄ. I uppsatsen anvÀnds en modell utvecklad av Simons (1994, 1995, 2000), dÀr fyra olika kontrollverktyg för en framgÄngsrik implementering behandlas. Vidare har vi vidareutvecklat Simons modell till ett ramverk dÀr vi beskriver vilka utmaningar associerade med strategigenomförande dessa kontrollverktyg kan avhjÀlpa. Genom att intervjua anstÀllda med olika befattningar och pÄ olika nivÄer inom Nordea har vi dÀrefter undersökt huruvida Nordeas strategiimplementering prÀglas av dessa fyra kontrollverktyg. DÄ vi jÀmförde svaren frÄn de olika intervjupersonerna kunde vi Àven undersöka hur ledningens strategiarbete avspeglas pÄ de lÀgre nivÄerna inom företaget, det vill sÀga om ledningens intentioner har nÄtt hela vÀgen ner i organisationen.

I april 2009 upptÀcktes en ny typ av influensa som senare fick namnet A(H1N1). Influensan A(H1N1) innebar en internationell kris och krÀvde sÀrskilda krishanteringsÄtgÀrder. I Sverige innebar detta att den största nationella massvaccineringen i modern tid genomfördes under hösten 2009 till och med början av 2010. Hanteringen stÀllde myndigheter, landsting och ansvariga individer inför en rad utmaningar, inte minst gÀllande planering och kommunikation. Syftet med studien var att studera erfarenheter av och planering inför kriskommunikation vid en pandemi utifrÄn erfarenheter och uppfattningar hos ansvariga aktörer inom ett landsting.

Syftet med föreliggande arbete Àr att undersöka hur nÄgra svensklÀrare i grundskolans senare Är ser pÄ anvÀndandet av IKT i svenskÀmnets litteraturundervisning. Vi har tagit reda pÄ vilka möjligheter respektive utmaningar som de ser med att anvÀnda IKT i litteraturundervisningen. Dessutom har vi tagit reda pÄ hur deras litteraturpedagogiska syften stÀmmer överens med deras anvÀndning av IKT, samt hur de tolkar de nya styrdokumenten. Vi har genomfört fyra kvalitativa intervjuer med lÀrare som arbetar med att integrera anvÀndande av IKT i sin svenskundervisning. I analysen av intervjuerna utgÄr vi frÄn ett sociokulturellt perspektiv samt ett semiotiskt perspektiv pÄ lÀrande.

MÄngkulturella samhÀllen vÀxer sig allt större. Detta innebÀr att sjuksköterskan möter individer med olika etniska, kulturella och religiösa bakgrunder. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur mÀnniskor upplever mötet med vÄrden i ett frÀmmande land. Den grundar sig pÄ tio vetenskapliga artiklar som analyserats enligt kvalitativ manifest innehÄllsanalysmetod. Genom sjustegskategorisering framkom fem kategorier: förvÀntningar i mötet med vÄrden, svÄrigheter och utmaningar för Ätkomst av vÄrd, svÄrigheter att kommunicera, bristande kunskap om kulturens betydelse, negativa och positiva upplevelser av vÄrden.

Att finna nya vÀgar för att reducera och effektivisera verksamheten blir allt vanligare bland dagens företag. VÀrlden blir mindre och företag finner möjligheter att utveckla sin verksamhet med hjÀlp av andra företag. Detta innebÀr att de nationella grÀnserna alltmer börjar suddas ut, att söka internationella partners har dÀrmed blivit allt vanligare för att integrera ny teknik och innovationer i verksamheten. Att vÀlja att offshora delar av verksamheten till Indien innebÀr ofta nya utmaningar för företaget. I denna affÀrsrelation kommer företaget att möta kulturella, kommunikativa och organisatoriska skillnader.

Ur ett globalt perspektiv blev under 2014 ungefÀr 7 av 1000 resvÀskor försenade isorteringsprocessen, vilket resulterade i 24.1 miljoner resvÀskor. Kostnaden kopplattill detta Àr stor hos mÄnga flygbolag, dÄ det innebÀr manuell hantering. Ett steg motlösningen av misskött bagage Àr Radio Frekvent Identifikation (RFID) som börjardyka upp pÄ flygplatser runt om i vÀrlden som ett komplement till denstreckkodslösning som finns idag. En fullstÀndig implementering av ett RFID-systemöver samtliga flygplatser i vÀrlden skulle göra att hela industrin sammanlagt skullekunna spara $760 miljoner USD Ärligen i kostnader kopplat till försenat ochborttappat bagage.Tidigare studier visar att ett införande av ett RFID-system inom bagagehantering pÄen flygplats har medfört fler fördelar Àn nackdelar inom olika aspekter somexempelvis minskade kostnader och effektivare processer. Vilket leder till frÄganvarför har inte svenska flygplatser infört detta? Denna studie har som syfte attundersöka vilka utmaningar som finns kring ett införande av ett RFID-system inombagagehantering pÄ svenska flygplatser.

Sammanfattning Uppsatsens titel: Motivation till avancemang inom dagligvaruhandelnUppsatsnivÄ: Kandidatuppsats inom ledarskapFörfattare: Ahmed Ismail och Johan KarlssonHandledare: Henrik BarthNyckelord: Dagligvaruhandeln, avancemang, behov, mÄl samt inre och yttre motivationProblemformulering: Vad motiverar personal inom dagligvaruhandeln att avancera? Syfte: Studien syftar till att fÄ en förstÄelse för vad som motiverar personal inom dagligvaruhandeln genom undersöka omrÄdena behov, mÄl samt inre och yttre motivation. Vidare vill vi förstÄ vad som motiverar personal att avancera. Undersökningen genomförs i form av intervjuer med ett antal avdelningsansvariga samt sÀljledare och butikschef i en fallstudie inom dagligvaruhandeln. Teoretisk referensram: Vi utgÄr frÄn fyra huvudbegrepp i vÄr teoretiska referensram vilka Àr behov, mÄl samt inre och yttre motivationsfaktorer. I dessa teorier utgÄr vi huvudsakligen frÄn fem författare men det tas Àven upp flera andra författare som styrker deras pÄstÄenden.