Traditionellt sett drar jurister en bred skiljelinje mellan straffrätt och skadeståndsrätt. Inom straffrätten ligger fokus på handlingen och brottslingen som företagit handlingen. Skadeståndsrättens fokus är istället själva skadan och ersättningens storlek påverkas inte av handlingens eventuella förkastlighet. Enkelt uttryckt står straffrätten för fördömandet av gärningen medan skadeståndsrätten reparerar densamma. Detta är i alla fall vad som återges i läroböckerna.Med min uppsats vill jag Utmana föreställningen att den svenska ersättningsrätten har en så begränsad funktion som att enbart vara reparerande.

Sammanfattning: Denna uppsats handlar om ledarskap och vilka tekniker chefer använder sig av i sitt arbete för att fungera som bra ledare.Uppsatsen omfattar åtta intervjuer med chefer inom den privata och offentliga sektorn i Göteborg.Bakgrund: Ämnet ledarskap är ett aktuellt och omdiskuterat ämne i dagens samhälle. Det finns olika sätt att leda, olika ledarstilar och olika strategier som chefer använder sig av för att kunna leda medarbe-tare och sträva efter organisationens mål. De flesta är överens om att ledarskap är viktigt eller till och med avgörande för en organi-sations möjligheter att nå framgångar. Ledare porträtteras ofta som starka och styrande och med förmågor att Utmana, driva och förändra. Men vad är egentligen en bra ledare och vilka tekniker använder sig ledare av? Det var dessa frågor som väckte vårtintresse inom ämnet ledarskap.Syfte: Syftet med denna undersökning är att genom kvalitativa intervju-er undersöka vilka tekniker som chefer använder sig av i sitt ar-bete för att fungera som bra ledare.Metod: Vi har utfört en kvalitativ undersökning i form av åtta semistruk-turerade intervjuer med chefer från olika branscher inom denprivata och offentliga sektorn.Resultat: Utifrån våra åtta intervjupersoners beskrivningar av sina subjek-tiva uppfattningar kring ledarskap har vi kunnat dra slutsatsen att de ledarstilar som framkommit mest är demokratiskt eller flexibla ledarskapet, det auktoritära ledarskapet och det situationsanpas-sade ledarskapet.

Syfte: Intentionen med en inkluderande skola genomsyrar skolans styrdokument, men trots goda intentioner så har arbetet med inkludering kommit olika långt. Syftet är att identifiera och analysera förutsättningar för delaktighet i matematikundervisningen för elever med utvecklingsstörning i en inkluderande miljö. Undersökningen riktar sig till klasser där elever som läser enligt särskolans kursplan i matematik är integrerade i ordinarie grundskoleklasser. Vad karaktäriserar delaktigheten mellan eleverna, lärare och assistent under matematiklektioner? Vilka interna och externa förutsättningar för elevernas delaktighet framträder? Hur planerar läraren för att ge förutsättningar för delaktighet? Teori:Som utgångspunkt använder vi det sociokulturella perspektivet där kommunikationen är central och lärande och förmåga förstås som något som uppstår i interaktion mellan individen och den sociokulturella miljön.

Syftet med denna studie var att undersöka hur barn i förskoleklassen ges möjligheter till delaktighet och inflytande. Fokus lades vid att ta reda på om det skiljde sig mellan formuleringsarenan och realiseringsarenan utifrån vår tolkning av begreppen d.v.s. pedagogernas förhållningssätt samt vad de säger om delaktighet och inflytande jämfört med vad de faktiskt gör i den vardagliga verksamheten. Syftet var även att Utmana begreppen delaktighet och inflytande då dessa oftast används synonymt i det svenska språket och inom förskoledidaktiken. Vi använde oss av kvalitativ forskningsmetod.

Många studier kring lärande missar elevernas kanske främsta syssla, i synnerhet bland pojkar och flickor på högstadiet och det övergripande syfte med den här uppsatsen är att studera hur eleverna är involverade i ett ständigt subjektsskapande inom ramen för en musikundervisningskontext. Som studiefokus har jag valt att pojkar och flickors subjektsskapande under pågående musikundervisning och hur dessa förhåller sig till rådande diskurser kring maskuliniteter och femininiteter. Jag har videofilmat fem lektioner i tre olika klasser vid en högstadieskola i Stockholms innerstad och sedan utifrån en diskurspsykologisk ansats analyserat elevernas olika positioneringar.Resultaten kan beskrivas på olika nivåer. Både killar och tjejer är hela tiden aktiva med att positionera sig i förhållande till kontexten på olika sätt, vilket kan ske på ett antal olika sätt. Detta kan exempelvis ske genom att uttala sig om någons musiksmak eller genom att fysiskt agera genom att gå omkring eller att svinga med en akustisk gitarr.

Syftet med denna studie är att skapa en bild av hur några förskollärare uppfattar barnlitteratur som socialsemiotisk resurs, det vill säga meningsskapande resurs, i förskolans verksamhet. Studiens centrala aspekter fokuserar på barnbokens inflytande på barns språkutveckling samt hur några förskollärare uppfattar att barnboken kan användas i barns språkutveckling. Frågeställningarna är: Hur uppfattar några förskollärarna barnboken som socialsemiotisk resurs i barns språkutveckling? Hur uppfattar några förskollärarna den gemensamma och individuella läsningen av barnboken som utvecklande för barns språk? Studien är kvalitativ och utgår från en induktiv samt kontextuell analys och ansats. Studiens teoretiska ramverk och analys utgår från den socialsemiotiska teorin, där fokus läggs på meningsskapande genom utvalda resurser i social interaktion.

Traditionellt sett drar jurister en bred skiljelinje mellan straffrätt och skadeståndsrätt. Inom straffrätten ligger fokus på handlingen och brottslingen som företagit handlingen. Skadeståndsrättens fokus är istället själva skadan och ersättningens storlek påverkas inte av handlingens eventuella förkastlighet. Enkelt uttryckt står straffrätten för fördömandet av gärningen medan skadeståndsrätten reparerar densamma. Detta är i alla fall vad som återges i läroböckerna.Med min uppsats vill jag Utmana föreställningen att den svenska ersättningsrätten har en så begränsad funktion som att enbart vara reparerande.

 Den digitala revolutionen möjliggjorde fildelning av musik via Mp3?formatet på en global nivå till miljontals användare. För musikindustrin resulterade detta i att musik inte ansågs vara en produkt utan en tjänst eller service. Det hävdas att denna förändring är anledningen till att musikindustrin har i princip halverat sin omsättning på en global nivå sen 1999. Den digitala revolutionen har kommit att Utmana och ifrågasätta den traditionella musikindustrins strukturer och tillvägagångssätt.Vår rapport belyser den digitala revolutionens inverkan på dagens musikbolag.

Syftet med denna studie var att studera reflektionsprocessen i fenomenet pedagogisk dokumentation. Detta gjorde vi genom att intervjua sex pedagoger på tre olika förskolor som arbetar Reggio Emilia inspirerat. Förskolor som arbetar inom inriktningen Reggio Emilia har pedagogisk dokumentation som ett självklart verktyg i verksamheten, det blev på så sätt naturligt att välja pedagoger som arbetar på detta sätt. Vår undersökning bygger på en kvalitativ studie där vi tolkat respondenternas svar utifrån ett hermeneutiskt och reflektionsteoretiskt perspektiv. Studien visade på att pedagogerna vi intervjuade har en hög grad av medvetenhet om och insikt i vad reflektion är och vad denna stöds av.

Syfte: Syftet med min uppsats var att undersöka hur idrottslärare arbetar för att motivera omotiverade högstadietelever till att delta i ämnet idrott och hälsa.Frågeställningar:Hur ser lärares erfarenheter och upplevelser ut av omotiverade elever i ämnet idrott och hälsa?Hur arbetar idrottslärare för att förebygga ointresse och skapa motivation hos eleverna?MetodMetoden som har använts under datainsamlingen är semistrukturerade intervjuer. Detta eftersom det lämpade sig bäst för uppsatsens syfte. Fyra stycken idrottslärare med varierande erfarenheter som idrottslärare intervjuades. Innan intervjuer med lärarna skrevs en intervjuguide som senare låg till grund för intervjuerna.

Syftet med denna studie var att undersöka hur barn i förskoleklassen ges möjligheter till delaktighet och inflytande. Fokus lades vid att ta reda på om det skiljde sig mellan formuleringsarenan och realiseringsarenan utifrån vår tolkning av begreppen d.v.s. pedagogernas förhållningssätt samt vad de säger om delaktighet och inflytande jämfört med vad de faktiskt gör i den vardagliga verksamheten. Syftet var även att Utmana begreppen delaktighet och inflytande då dessa oftast används synonymt i det svenska språket och inom förskoledidaktiken. Vi använde oss av kvalitativ forskningsmetod.

Revisorn anlitas för att ge ett oberoende yttrande som ska säkerställa pålitligheten i företagensfinansiella rapporter. Denna tilltrosskapandande effekt kan endast uppnås om revisorn görsina bedömningar och fattar beslut utan att låta sig påverkas av andra personers viljor ellerönskningar. Att revisorn är oberoende är särskilt viktigt i de fall revisorernas arbete påverkarintressenters beslutsfattande. Diskussionen kring revisorns oberoende i samband medtillhandahållandet av fristående rådgivning har debatterats flitigt. Vissa menar att denfristående rådgivningen medför positiva effekter på revisionen, medan andra anser att denborde förbjudas då den utgör ett hot mot revisorns oberoende och påverkar förtroendet förbranschen.

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare ser på uterummet som lärmiljö. Vad sker under utevistelsen på förskolan och hur tänker förskollärare kring miljön och dess betydelse för barns utveckling, lek och lärande? I denna studie har kvalitativ intervju som metod använts och sex olika förskollärare har intervjuats. Vi har valt att använda oss av John Deweys teori om lärande i denna studie. Ute får barn möjlighet att uppleva med alla sina sinnen och lära med hela kroppen vilket är en av grunderna i Deweys teori.

Pedagogisk dokumentation är en svensk företeelse och den betraktas som en vidare utveckling avReggio Emiliafilosofin. Den pedagogiska dokumentationen är ett resultat av barnens aktiviteter ochden bygger på material som har samlats in, bearbetats samt organiserats. Syftet med studien har varitatt undersöka hur några pedagoger beskriver sitt arbete med pedagogisk dokumentation som ett verktyg för att stimulera barns inflytande över sitt aktiva kunskapande i förskolan, samt undersöka hur arbetet med pedagogisk dokumentation yttrar sig. Jag har försökt skapa förståelse för hur pedagogerna på förskolan arbetar med pedagogisk dokumentation. I studien har pedagogisk dokumentation studerats utifrån begreppen observation och reflektion.

Framställningen av män och kvinnor i läromedel kan påverka elevers bilder av och kunskaper om kön och jämställdhet inom idrott och hälsa, beroende på hur läromedlen används och problematiseras i undervisningen. Därför är det viktigt att både elever och lärare blir medvetna om läromedlens budskap. Det har också idrottsvetenskaplig relevans eftersom den kunskap som skapas om människor utifrån ett idrottsligt perspektiv också inkluderar genusassociationer om hur en idrottande man eller kvinna bör vara och om hur de ska utöva idrott eller fysisk aktivitet på ett lämpligt sätt. Vårt syfte är att undersöka hur maskuliniteter respektive femininiteter och relationen dem emellan framställs i det idrotts- och hälsorelaterade innehåll som presenteras i läroböcker i idrott och hälsa för gymnasiet. Våra frågeställningar utgår från syftet och handlar om hur maskuliniteter, femininiteter och relationerna dem emellan framställs.