Det är viktigt att faktorer som fördröjer uppsökande av vård vid insjuknandet i hjärtinfarkt hos kvinnor uppmärksammas. Syftet: var att belysa faktorer som fördröjer uppsökandet av vård hos kvinnor som insjuknar i hjärtinfarkt. Metod: en systematisk litteraturstudie. Artiklarna som använts i studien är från och med år 2005. Databaserna Cinahl, Pubmed och PsycINFO har genomsökts, där sammanlagt 9 artiklar valdes ut till dataanalysen.

Syftet med denna studie var att undersöka och analysera vad och hur det skrivs om kvinnor och feminism i texter inom socialt arbete. Studiens frågeställningar handlade om vilka områden och sammanhang kvinnor främst beskrivs inom, vad och hur det skrivs om kvinnor samt vilken relation feminism och socialt arbete har i texter. Empirin bestod av 24 nummer av tidskriften ?Socionomen?, från år 2009 till 2012. De texter som valdes ut var brukstexter i form av annonser, notiser och reportage med kvinnor i fokus.

Syftet med denna studie var att undersöka hur en svensk dagstidning framställer hemlösa kvinnor. Materialet i undersökningen bestod av 58 tidningsartiklar publicerade i Dagens Nyheter under perioden första januari 1993 och sista december 2003, tidningsartiklarna hämtades genom sökverktyget Presstext. Metoden som använts vid analysen av artiklarna är innehållsanalys med en kvalitativ och en kvantitativ ansats. Materialet analyserades med stöd av teorin symbolisk interaktionism. Studien visade att det i de undersökta artiklarna till stora delar inte skrivs nyanserat om hemlösa kvinnor.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor i Sverige. Den initiala behandlingen är huvudsakligen kirurgisk med bröstbevarande kirurgi eller mastektomi. Internationell forskning visar att kvinnor som behandlats med bröstbevarande kirurgi har bättre kroppsuppfattning och sexuell aktivitet i jämförelse med kvinnor som behandlats med mastektomi. Få studier är gjorda i Sverige rörande sexualitet och kroppsuppfattning med ett tidsperspektiv inom det första året efter ingrepp.Syfte: Studien avsåg att undersöka skillnader av kroppsuppfattning och sexualitet över tid bland kvinnor som genomgått bröstbevarande kirurgi i jämförelse med kvinnor som behandlats med mastektomi.Metod: En kvantitativ studiedesign med en longitudinell utformning användes. Undersökningsgruppen var kvinnor diagnostiserade med bröstcancer som behandlats med bröstbevarande kirurgi eller mastektomi på tre sjukhus i mellersta Sverige.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor, cirka 6 300 kvinnor i Sverige drabbas varje år. Ett cancerbesked innebär ett förändrat livsperspektiv för patienten. Syftet med denna kvalitativa litteraturstudie var att beskriva hur bröstcancerdrabbade kvinnor upplevde sjuksköterskans stöd. Litteraturstudien planerades och genomfördes enligt Polit & Hunglers (1999) arbetsgång. Resultatet delas in i tre olika kategorier: Emotionellt stöd, informativt stöd och instrumentellt stöd.

Bröstcancer drabbar cirka en miljon kvinnor världen över varje år och det är den vanligaste cancerformen hos kvinnor i Sverige idag. Kirurgi är ofta det primära valet av behandling. I vissa fall är kvinnan tvungen att ta bort hela bröstet, en så kallad mastektomi. Att förlora ett bröst innebär både fysiska och psykiska förändringar för kvinnan och många olika aspekter av hennes liv påverkas. Därför väljer en del kvinnor att göra en bröstrekonstruktion.

Fastän vi lever på 2000-talet, finns många hinder som håller tillbaka kvinnor i deras karriärer. Fortfarande kan kvinnliga ledare upplevas som en stor förändring, och för vissa människor upplevs förändring som ett hot. Ett verktyg, eller kanske snarare en arena för att åstadkomma upplysning, jämställdhet och bana vägen för kvinnor till chefskapet, kan vara nätverket. Vi vill med denna uppsats undersöka om de med nätverkens hjälp lättare kan nå en chefsposition. Kan nätverken bidra till förändring och jämställdhet av organisationsstrukturer? Finns det någon konkret koppling till nätverket och att kvinnor har lyckats nå en chefsposition? Har nätverket givit dem något speciellt stöd på vägen till chefsposition? Till vår empiri har vi intervjuat ett antal kvinnor som är medlemmar i något karriärrelaterat nätverk och som är i en chefsposition.

Bakgrund: Kvinnors hjärt- och kärlfysiologi är annorlunda än männens. Tillexempel är hjärta och muskelmassa mindre. Hjärt- och kärlsjukdomar är en livsstilssjukdom. Det är ett globalt problem och är idag den vanligaste dödsorsaken för kvinnor. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors upplevelser i samband med en pågående hjärtinfarkt.

[inget abstract finns].

Bakgrund: Stressrelaterade symtomen har ökat i samhället och framförallt bland yngre kvinnor. Grundstenarna i distriktssköterskans arbete är att främja hälsa och förebygga sjukdom. Ett preventivt arbetssätt har visats ha god effekt på stress. Syftet: Syftet med studien var att undersöka hur distriktssköterskan skattar förekomsten av unga kvinnor som söker med stressrelaterade symtom, samt synliggöra distriktssköterskans preventiva arbete. Metod: Studien utfördes som en kvantitativ enkätundersökning.

Debatten om kvinnligt ledarskap på toppnivå är omdiskuterat i dessa dagar. Det finns för få kvinnor på toppbefattningar i Sverige, det är männen som dominerar på dessa positioner i svenskt näringsliv. Inom många områden är kvinnor i majoritet på ?basnivå?. Allteftersom avtar kvinnorna i antal ända tills eliten i hierarkin i huvudsak består av män.

En god relation med barnmorskan kan öka den blivande mammans möjligheter till en positiv förlossningsupplevelse och minska risken för bl a medicinska ingrepp under förlossningen och postnatal depression. Ibland beskriver dock kvinnor förlossningar där de saknat inflytande och kroppslig integritet och särskilt tydligt kan detta bli hos invandrade kvinnor då såväl det kvinnliga könet som invandrarbakgrund är riskfaktorer för diskriminering inom hälso- och sjukvården. Med syftet att undersöka relationen dem emellan genomfördes kvalitativa intervjuer med invandrade kvinnor och förlossningsbarnmorskor. Intervjuerna analyserades utifrån en socialkonstruktionistisk förståelseram och resultaten indikerar att barnmorskorna utifrån felaktiga föreställningar om invandrade kvinnor kan beskära dessa på individualitet och inflytande och istället öka det egna handlingsutrymmet. I syfte att bättre möta det professionella uppdraget vilket inbegriper att understödja kvinnors inflytande över den egna vården bör barnmorskor i sin utbildning/fortbildning ges möjlighet att granska det negativa inflytande en essentialistisk förståelse av kön och ?ras?/etnicitet kan ha över vårdkvaliteten..

Bröstcancer är en utav de vanligaste cancerdiagnoserna bland kvinnor. Omkring 7 000 svenska kvinnor blir diagnostiserade med sjukdomen varje år. Trots mängden bröstcancerdiagnoser ser prognosen god ut och 75 procent av kvinnorna överlever sjukdomen under en tioårsperiod. Syftet med denna studie var att belysa kvinnors upplevelser av hur bröstcancer påverkar livssituationen. Metoden var en litteraturöversikt.

Det är av stor vikt att vårdpersonal har goda kunskaper när det gäller bemötandet av kvinnor som blir utsatta för våld, eftersom sjukvården oftast är den första eller enda instans som kvinnan kommer i kontakt med. Det framgår enligt undersökning att nästan 50 % av alla kvinnor över 15 år har någon gång utsatts för psykiskt, fysiskt eller sexuellt våld av sin partner. Syftet med studien var att belysa faktorer som påverkar vårdpersonals möte med våldsutsatta kvinnor. Metoden som användes var innehållsanalys av vetenskapliga studier enligt Burnard. Resultatet visar att viktiga faktorer som påverkar mötet är rädsla hos vårdpersonal, frustration och brist i kunskap när det gäller kvinnovåld och hur man skall kommunicera med kvinnan på ett tillfredsställande sätt.

Syftet med studien var att undersöka förekomsten av sexuella övergrepp hos kvinnor inom den frivilliga missbruksvården samt beskriva kvinnornas situation utifrån utvalda livsområden. Studien bygger på material hämtat från DOK:s inskrivningsintervju 2007. Urvalet bestod av kvinnor inom den frivilliga missbruksvården som genomfört långa inskrivningsintervjun i DOK. Resultatet visade att 31,3 % av kvinnorna i undersökningsgruppen hade svarat ja på frågan om de varit utsatta för sexuellt övergrepp innan missbruksdebuten. Vid en jämförelse mellan kvinnor som varit utsatta för, respektive inte varit utsatta för sexuella övergrepp innan missbruksdebuten, visade resultatet att gruppen som varit utsatta hade sämre förhållanden inom flera livsområden samt ett tyngre missbruk jämfört med gruppen som inte varit utsatta.