Medierad sport är ett område som ständigt står i förändring. Genom den tekniska utvecklingen och förändringar i hur branschen ser på hur journalistiskt arbete ska bedrivas befinner sig medie-eventet kring sport i en kontinuerlig förändringsprocess, både sett till dess innehåll och hur det konstrueras. Bland annat har Twitter börjat användas i mediernas rapportering av sport. Mot denna bakgrund tar denna uppsats sin utgångspunkt. Den handlar om hur medie-eventet kring sport ser ut idag och hur Twitter används när det konstrueras. .

Syftet med min uppsats är undersöka Carl Johan De Geers konstnärsmyt utifrån De Geers egna perspektiv. Det har tidigare inte gjorts några studier kring De Geers myt utan främst har det funnits intresse kring hans förflutna. Mitt mål har varit att tillföra något nytt inom Carl Johan De Geers konstnärskap och ge en modern bild av vem han är. För att förstå De Geers framställning av sig själv krävdes svar på följande frågeställningar:Hur framställer De Geer sin resa från borgerlig slottsadel till kommunistisk multikonstnär?Hur skildrar De Geer sin barndom i sina verk?Hur förhåller han sig till sin familj och sin bakgrund?Hur går han till väga för att framhäva myten om sig själv?.

Bakgrund: Hur vet vi som sjuksköterskor vad som menas när det talas om palliativ? Världen utvecklas och så gör även begreppen i den. Genom att studera ord får forskaren reda på den egentliga betydelsen och den allmänna definitionen. Syfte: Att klargöra och definiera begreppet palliativ. Metod: Begreppsanalysmodell av Walker och Avant (1995). Studien är byggd på vetenskapliga artiklar, ordböcker och lexikon. Resultat: Ur den lexikala och litterära analysen växte studiens kärna fram, attributen. För att begreppet palliativ skall kunna infrias krävs det obotlig sjukdom, tillfällig hjälp, lindring och stöd.

Syftet med följande arbete är att få en bild av hur flerspråkiga gymnasieelever uppfattar sin skolsituation då de har ett annat modersmål än svenska, med fokus på inlärningen av ett för dem tredje språk. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om språkinlärning samt skolsituationen för och resultat hos flerspråkiga elever. Med hjälp av en serie intervjuer skapas en bild av några elevers upplevelse av sin skolsituation. Sammanfattningsvis pekar resultaten på att synen på flerspråkiga elever ofta är något ensidig och fokuserad på elever med problem och bortser från en grupp mycket framgångsrika elever som lärt sig att utnyttja alla sina kunskaper. Dessutom är det tydligt att trygghet och självkänsla är av vikt för flerspråkiga elever med annan kulturell bakgrund..

Gemensamma genomgångar och därefter tyst räkning var den vanligaste undervisningsformen under vår grundskoletid på 70-talet. På många skolor i grundskolans senare del är det fortfarande det vanligaste arbetssättet. Forskning visar att om eleverna får arbeta i par eller grupp inverkar det positivt på deras inlärning. Undersökningar konstaterar dessutom att läroboken fortfarande styr undervisningen i alltför hög grad. Mot denna bakgrund har vi undersökt om läroböckerna stämmer överens med kursplanen i matematik med avseende på muntlig kommunikation.

Bakgrund: Munvård är en viktig del av omvårdanden för patienters välbefinnande. Daglig rengöring av tänder och munhåla är grunden till att förebygga olika sjukdomstillstånd. Undersökningar visar att kunskapen om munvård är låg hos vårdpersonal. Syfte: Syftet med studien är att belysa vårdpersonals uppfattning om munvård. Metod: En litteraturstudie har gjorts där fem artiklar ingår. En kvalitativ analysmetod har använts. Resultat: Resultatet visar på att vårdpersonal har uppfattningen att de fått för lite utbildning i munvård men att de ändå prioriterar munvård högt. Vårdpersonals utbildning har betydelse för hur de upplever att utföra munvård. Slutsats: Det behövs mer utbildning för vårdpersonal i området munvård och en manual för hur de ska utföra munvård..

Vi har i vårt examensarbete undersökt om det finns någon skillnad på fritidspedagogens arbete idag och för 20 år sen. Vi har ställt oss frågan hur fritidspedagogens arbete förändrats under en 20 års period. I litteratur delen börjar vi med en historisk bakgrund sedan en beskrivning av fritidspedagogens arbete på 1980-talet och 2000-talet. I forsknings delen tar vi upp intervjuer med fritidspedagoger angående deras arbete på 1980-talet och 2000-talet. Resultatet visar att fritidspedagogens yrkesroll har förändrats till viss del gentemot barnen, och att det finns en viss förändring i mötet med skola/lärare.

SammanfattningI min undersökning har jag haft som syfte att undersöka läroplan för de frivilliga skolformerna Lpf 94 och där visa på hur ämnet ensemble beskrivits i styrdokumenten mot bakgrund av tidigare forskning. Därtill har jag genom fyra kvalitativa intervjuer undersökt hur de intervjuade lärarna sätter upp mål, tolkar undervisningens syfte och planerar undervisningen i jämförelse med vad som står i läroplanen. Frågeställningarna var: Hur har ensemble beskrivits som aktivitet/ämne i styrdokumentet Lpf 94 mot bakgrund mot traditioner som funnits i tidigare läroplaner? Hur planerar, lägger fokus, sätter upp mål och tolkar lärarna ensembleundervisningens syfte i jämförelse med vad som står i läroplanen? Det som framgår i Lpf 94 är bristen på en tydlig anvisning om hur mycket/lite, ensemble som ska ingå i musikundervisningen vid gymnasieprogrammen. Endast Estetiska programmet inriktning musik beskrivs ensemblelektionernas riktlinjer och innehåll lite tydligare.

Uppsatsen syftar till att belysa det svåra samtalet mellan chef och medarbetare i arbetslivet. Att hålla i svåra samtal är en chefsuppgift som författarna anser bör uppmärksammas. Undersökningen som gjorts är en kvalitativ semistrukturerad intervjustudie där fem chefer och fem personalchefer deltagit och delgivigt sina tankar och funderingar kring hur de arbetar med svåra samtal. Resultatet visar att det finns olika samtalskategorier som anses vara svåra. Det samtal som respondenterna ansåg var svårast att hålla var det att framföra kritik till medarbetare, därefter kom missbrukarsamtal.

Sammanfattning Bakgrund: Med bakgrund i att ideella föreningar upplever sin verksamhet som ovillkorligt skattebefriad är det intressant undersöka den faktiska medvetenhet kring skatteredovisning, och hur den påverkar föreningarnas redovisningsval. Problematiskt är att samtidigt som ideella föreningars skatteregler är likartade, finns indikationer på skillnader i såväl medvetenhet som redovisningsval föreningarna emellan.Syfte: Syftet är att ur ett institutionellt perspektiv undersöka ideella idrottsföreningars medvetenhet kring skatteredovisning. Vidare avser vi undersöka hur denna medvetenhet uttrycker sig i föreningarnas redovisningsval.Teori: Teoribildningen utgår ifrån ett institutionellt perspektiv som förklarar organisationers ageranden. Fokus ligger vid formella regler och informella normer vilka utgör institutioner som formar organisationers beteenden. Vidare förklaras också vägberoende, som kan ses som ett resultat av organisationers tendenser att följa tidigare handlingsval.Metod: Tillvägagångssättet bygger på kvalitativ metod, i form av semistrukturerade intervjuer som genomförts med tio ideella idrottsföreningar i Uppsalaregionen.

Syftet med denna studie är att öka kunskapen om hur pedagoger inom montessori- grundskolor ser på implementeringen av Lgr11 i sin verksamhet. Studiens empiri grundar sig på intervjuer med sex pedagoger som arbetar inom montessorigrundskolor. Vilka för- och nackdelar anser pedagogerna det finns med Lgr11 och hur de ser på framtiden att jobba utifrån den? I litteratur genomgången ger vi bakgrund till montessoripedagogiken och läroplanen 2011. Resultatet av studien är att pedagogerna är positiva till den nya läroplanen även om det medför att de blir tvungna att sätta betyg på sina elever.

Syftet med denna studie är att öka kunskapen om hur pedagoger inom montessori-grundskolor ser på implementeringen av Lgr11 i sin verksamhet. Studiens empiri grundar sig på intervjuer med sex pedagoger som arbetar inom montessorigrundskolor. Vilka för- och nackdelar anser pedagogerna det finns med Lgr11 och hur de ser på framtiden att jobba utifrån den? I litteratur genomgången ger vi bakgrund till montessoripedagogiken och läroplanen 2011. Resultatet av studien är att pedagogerna är positiva till den nya läroplanen även om det medför att de blir tvungna att sätta betyg på sina elever.

Bakgrund: Inom den palliativa vården är närstående ofta en förutsättning för att den anhörige ska kunna vårdas i hemmet, trots hjälp från ett vårdteam. De närstående är en viktig del av vården då de känner den anhörige bäst och kan fungera som ett stöd i anpassningen till en ny situation. Den palliativa vården vilar på fyra hörnstenar där närståendestöd ingår. Det ligger också i sjuksköterskans ansvar att stödja närstående i syfte att främja hälsa och förhindra ohälsa. Syfte: Syftet var att beskriva närståendes upplevelser av att vårda en anhörig i ett palliativt skede i hemmet. Metod: Litteraturöversikten baserades på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats, publicerade mellan åren 2003-2011. Artiklarna togs fram via databaserna CINAHL plus with full text och PubMed.

BAKGRUND:Det finns en stor mängd litteratur kring problemlösning. Den litteratur vi tagit upp anser vivara den mest relevanta för vår undersökning. Vi har med tre artiklar som belyser detaktuella forskningsläget.SYFTE:Syftet med studien är att undersöka elevers sätt att lösa och tolka en problemformuleradmatematisk text i år 3.METOD:Eleverna i undersökningen har löst ett öppet matematiskt problem, därefter har vi genomfört17 barnintervjuer i år 3.RESULTAT:Utifrån vår analys fann vi tre strategier i elevernas lösningsmetoder. Vi har kallat dem försymbolstrategi, bildstrategi samt text- och sifferstrategi. Vi har också funnit att eleverna haranvänt olika räknemetoder i sina lösningar, dessa är addition, multiplikation och i ett falldivision..

Bakgrund: Sjuksköterskor kan möta patienter med ätstörningar på olika avdelningar. Sjuksköterskor blir ofta överraskade av det stora omvårdnadsbehov som patienterna har. Syfte: Syftet är att belysa sjuksköterskans upplevelser av vården av patienter med ätstörningar. Metod: En litteraturstudie och granskning av sju vetenskapliga artiklar har genomförts, materialet analyserades med inspiration av Graneheims och Lundmans analysmetod. Resultat: Sjuksköterskor tycker inte att de har tillräcklig kunskap och utbildning för att vårda patienter med ätstörningar.