Invandringen sker i Sverige i allt större utsträckning, och till följd av det ställs högre krav på den transkulturella omvårdnaden. Nya krav ställs på vårdpersonalen i deras arbete. Med detta som grund utformades studiens syfte, som var att genom en litteraturstudie belysa patienters upplevelser och uppfattning av sjukdom och hälsa relaterad till deras kultur, samt vad som kan göras för att förbättra vården utifrån deras kulturella bakgrund. I resultatet visas att kulturella värderingar är de mest framträdande faktorerna som påverkar patientens uppfattning om sin hälsa och sjukdom. Kunskap och förståelse om kulturella värderingar är grunden för en optimal omvårdnad. Nyckelord: transkulturell omvårdnad, sjuksköterskan, kultur, respekt, patienter med annan kulturell bakgrund..

Syftet med studien har varit att undersöka möjliga förklarningar till överrepresentationen av ungdomar med utländsk bakgrund inom vålds- och kriminalitetsstatistiken. I studien ingick två socialarbetare, en auktoriserad socionom från Fagareds ungdomshem och två ungdomar med utländsk bakgrund, även de från Fagareds ungdomshem. Uppsatsen bygger på kvalitativ metod influerad av grounded theory. Materialinsamlingen har skett med hjälp av semistrukturerade intervjuer. I studien framkom att vissa sårbarhetsfaktorer varit avgörande för att dessa ungdomar har valt en utagerande livsstil.

BAKGRUND: Vi har i vår bakgrund tagit upp aktuell forskning kring attbedriva undervisning i utomhusmiljö. Vi har valt att se på dettaur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv när det gäller eleverslärande.SYFTE: Vårt syfte med studien är att försöka belysa hur ett antal lärarebeskriver sina tankar kring och sitt arbete med utomhusmiljönsom en plats för att utmana elevers lärande.METOD: Vi har använt oss av kvalitativ forskningsmetod, där vi gjortvår datainsamling genom skriftliga intervjuer, s.k. self report,med elva verksamma lärare på två olika skolor.RESULTAT: Vi kan se ett flertal gemensamma drag i våra respondenterstexter gällande utomhusundervisning. Samtliga lärare i vårstudie är positivt inställda till utomhusundervisning. Vi fannockså tecken på variationer när det gäller hur och varför lärarnaanvänder utomhusmiljön i sin undervisning.

Denna magisteruppsats i kommunikation är gjort på uppdrag av Sveriges Televisions Barn och Ungdomskanal i Växjö. För att koordinera datainsamlingen för vårt examensarbete har samverkan skett med Helsingborgs Stad och skolor i kommunen. www.svt.se/spinn - en webbcommunity för unga - SVT har en webbcommunity på sin hemsida som heter SPINN och som i första hand riktar sig till tonårsungdomar. Trots ett stort antal medlemmar på webbcommunityn är dessa medlemmar, ur ett demografiskt perspektiv, en ganska enhetlig grupp. Framför allt är det unga tjejer med svensk bakgrund som utgör majoriteten av de registrerade medlemmarna på webbcommunityn.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur ungdomarna med utländsk bakgrund upplever sin arbetslöshet, hur arbetslösheten påverkar deras identitet och livsvillkor samt vilken inverkan det sociala nätverket har på deras arbetssökning. Eftersom syftet med studien var att generera kunskap baserad på ungdomars subjektiva erfarenheter valdes en kvalitativ metod intervjuer med sex arbetslösa unga invandrare i åldern 20 till 30 år. Syftet med denna metodstrategi var att via en temainriktad intervjuguide möjliggöra en ingående detaljbeskrivning av ungdomarnas identitetsupplevelser i olika sociala kontexter, samt att undersöka hur respondenternas livsvillkor och identitet påverkades av att vara arbetslösa och arbetssökande. Samtidigt utforskades andra förhållanden som syftade till att se hur respondenternas bakgrund påverkade deras förmåga att komma in på arbetsmarknaden, och vilka förväntningar respondenterna hade om framtiden på den svenska arbetsmarknaden.Empirin analyserades mot bakgrund av mitt metodologiska tillvägagångssätt samt mina teoretiska teorier som har sin utgång i bl.a. Bourdieus begrepp om olika kapital, formella och informella kanaler, etnicitet samt stigmateorier.

Syftet med detta arbete är att undersöka, - Vad elevers förväntningar till matematik är utifrån ett förgrundsperspektiv i början av deras skoltid. Detta har genomförts genom att göra kvalitativa intervjuer med sex elever på två skolor i södra Sverige. En elevs förgrund är dess bakgrund, nuvarande situation och framtidsvision. Resultatet visar på att elever har olika faktorer som påverkar deras framtidstro, några elever påverkas av deras familj medan andra har en yttre påverkan. Undersökningen har genomförts på två skolor vars etniska sammansättning skiljer sig.

Studiens syfte är att, med hjälp av life-history metoden, bidra med en fördjupad förståelse av hur föräldrar med utländsk bakgrund upplever och erfar sitt liv under ankomsten till Sverige och hur de minns och konstruerar sin egen migrationshistoria och sönernas skolgång. Livshistorierna baseras på intervjuer med två föräldrar från Irak och Iran. Föräldrarnas utsagor visar att de livsval som föräldrarna har gjort har haft betydelse för sönernas skolgång. De har valt att undvika att bosätta sig i segregerade områden och de har strävat efter att bli integrerade i det svenska samhället. Familjer med utländsk bakgrund genomgår en ackultureringsprocess och de båda informanterna tillhör assimilerade familjer vilket betyder att de har anammat majoritetskulturens normer. I informanternas utsagor belyses de erfarenheter de har av maktförhållandet mellan minoritetskulturer och majoritetskulturer vilket leder vidare till begreppet intersektionalitet.

Arbetet innefattar en bakgrund i de byggstenar som finns i en digital ljudfil och hur de påverkar ljudet. De problem som undersökningen menar att besvara är när upplever en människa kvalitetsförlust och vilken del eller aspekt av ljudet är det viktigaste för upplevelsen. Även huruvida ljud av olika ursprung som syntbaserade eller inspelade ljud påverkas i olika grad av kvalitetsförlust. De försökspersoner som använts vid undersökningen har olika bakgrund, ena gruppen har erfarenhet av ljuddesign eller Hifi medan den andra inte har speciella preferenser beträffande ljud. Undersökningen genomfördes med en kvantitativ undersökning där försökspersonernas uppfattningsförmåga testades och sedan sammanställdes.

Bakgrund:Nyarekommendationerharkommitsomenreaktionavoförsiktigtochoansvarigtrisktagandeavdefinansiellainstitutionerna.Regleringarnaskapadesförattmotverkadeomotiveradebonusregnsomharfallittillhandfördesvenskabankdirektörerna.Iochmeddettaberörslegitimitetenhosbankerna,därbankernasstorägareutgörgrundenförlegitimitetisamhället.Förattderörligaersättningarnaskavaralegitimakrävsupplysningarifrånbankernassida.Nuvaranderegelverksaknarvägledningfördennariskhantering,vilketgjortattfinansinspektionenframställtnyarekommendationerFFFS2009:6medsyfteattökalegitimiteten.Syfte:Studienämnarundersökalegitimitetenkringutdelningaravrörligersättning.Dettakommerattbesvarasurettintressentperspektivsomlederstudienvidarepåattavspeglaupplysningskravenkringersättningsprogram.Avgränsningar:Eftersomfinansinspektionenregleringarberörkreditinstitut,fondbolagochvärdepappersbolagkännsdetnaturligtattavgränsastudientilldefyrastörstabankernapådensvenskafinansiellamarknaden.Metod:Studienärbegränsadtilltrekategoriersomämnasförattundersökauppsatsensfrågeställningar.Förattpåbästamöjligasättgesvarpåstudienstvåövergripandefrågeställningarkommerforskningenattutgörasavtvåolikametoder.Metoddelenäruppdeladitvåolikablockmedantagandenförredogörelsen.Urdessablockkommerbetygkringupplysningensättasmedhänsyntilltrebedömningskriterierberoendepåutförlighetkringbankernasredovisning.Resultatochslutsatser:Bankernaföljerdenregleringsomfinnsochmerdärtillgenomfriviligaupplysningar.ErsättningartycksvaralegitimaurettintressentperspektivsamtidigtsomdetfinnsettförtroendeförFFFS2009:6nyaregleringaromattökaupplysningskraven.Förslagtillfortsattforskning:Utifrånvåraresultatskulledetvaraintressantattstuderahurbankernasfriviligaupplysningarharutvecklatsmedårenförattåtgöralegitimitetsamtstuderautfalletpåhureffekternablevavregleringen..

Bakgrund&ProblemFrån1januari2009skaföretagsomredovisarienlighetmedIFRSföljaIFRS8vidredovisningavrörelsesegment.InförandetavIFRS8haripraktikenmedförtfleraförändringar.Dennyastandardentarsinutgångspunktiledningensperspektivdåinformationensompresenterasidefinansiellarapporternaskastämmaöverrensmeddeninternarapporteringenochvadsomföljsuppavdenhögsteverkställandebeslutsfattaren.IföregångarentillIFRS8,IAS14,utgickföretageniställetfrånriskerochmöjlighetervididentifieringenavsegmenten.ÄvendåutgångspunktenharändratsförhurettföretagenligtIFRS8,jämförtmedIAS14,skaidentifierasegmentharstudieravdelårsrapporterintefunnitnågrastörreförändringarefterinförandetavstandarden.Problemformuleringförstudienlyder:HarinförandetavIFRS8letttillnågonförändringvadgällervilkasegmentsomidentifieratsochrapporteratsavföretagen?SyfteSyftetmeduppsatsenärattgenomenstudieavsamtliganoteradebolagpåStockholmsbörsenundersökaochbeskrivahuruvidaförändringarskettiochmedinförandetavIFRS8vadgälleridentifieringenochrapporteringenavsegment.StudienämnarundersökadelsifalldetredovisaderörelsesegmentetienlighetmedIFRS8i2009årsredovisningärsammasomdetidentifieraderedovisadeprimärasegmentetienlighetmedIAS14i2008årsredovisning,samtifallnågonytterligareförändringskettvadgällerindelningenavderedovisaderörelsesegmenten.MetodEnkvantitativundersökningavsamtliganoteradebolagpåStockholmsbörsen.Resultat&SlutsatsEfterengenomgångav215årsredovisningarharslutsatsenkunnatdrasatt41företagharändratsinsegmentsidentifiering.TrotsattstudienvisarpåattinförandetavIFRS8inneburitenförändringförenfemtedelavdeundersöktaföretagen,vadgälleridentifieringenavsegment,kandetändockintedrasnågonslutsatsattengenerellförändringskett..

Syfte: Att undersöka om något mer än en god läsförmåga påverkar hur väl lantbrukare lyckas med sina EU ansökningar.Teori: Läsförståelse, läsprocess, kommunikationsteori. Metod: Intervjuer utfördes med fyra lantbrukare vilka ansökte om EU stöd. Lantbrukarnas bakgrund och deras kunskaper om jordbruk och jordbrukarstöd jämfördes med hur de lyckades tyda två texter samt med hur väl de hade lyckats med sina ansökningar av EU-stöd.Resultat: De intervjuade lantbrukarna hade alla bra tilltro till sin läsförmåga och de var positiva till att läsa. Lantbrukarna hade olika jordbruks bakgrund. Alla lantbrukarna hade svårt att fullt ut förstå de två texter som presenterades för dem.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien har varit att undersöka vilka som väljer att studera till lärare i idrott och hälsa samt till tränare på Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm.? Hur ser studenternas bakgrund (ålder, kön, bostadsort, social bakgrund, invandrarbakgrund och idrottslig bakgrund) ut?? Varför valde studenterna att studera på GIH i Stockholm, och på vilka antagningsgrunder blev de antagna?MetodI studien deltog 83 studenter, varav 35 stycken från tränarprogrammet och 48 stycken från lärarprogrammet. Studenterna svarade på en enkät som tog upp frågor rörande studenternas bakgrund och studieval. Enkätsvaren bearbetades sedan i SPSS där signifikansnivån sattes till p<0,05. De resultat vi fick fram i vår undersökning tolkades sedan med hjälp av tidigare forskning samt Pierre Bourdieus teori om habitus, kapital och fält.ResultatMedelåldern på lärarprogrammet var 24,5 år samt 25,2 år för studenter på tränarprogrammet.

I samhället finns det en allmänt vedertagen uppfattning om att studenter inom socialt arbete har en negativ psykosocial och socioekonomisk bakgrund som är motiv till varför de studerar det de gör. Denna studies syfte är därför dels att undersöka vilken inverkan socioekonomisk och psykosocial bakgrund har på studenter inom socialt arbete vid val av utbildning, och dels att undersöka studenters uppfattningar om denna inverkan. Tidigare forskning visar på samband mellan trauman och valet att studera socialt arbete och att studenterna inom denna profession i större utsträckning kommer ifrån de lägre samhällsskikten. Studien är multidimensionell med empiri hämtad från en kvalitativ fokusgrupp och 249 kvantitativa enkäter. Empirin inhämtades hos studenter i västra Sverige som för närvarande studerar socialt arbete.

Det här är en systematisk litteraturstudie vars syfte är att se vilken betydelse skolors arbete med integration har på elever med utländsk bakgrund. I studien diskuteras det hur olika skolor arbetar med integration och vilka konsekvenser det leder till hos elever med utländsk bakgrund, samt vilka svårigheter dessa elever kan stöta på. Denna studie utgår från ett interkulturellt förhållningssätt. Metoden som använts i denna studie är databassökningar för att finna tidigare empiriska studier. Den här studien använde sig av 17 sökord totalt i fyra olika databaser.

Syftet med studien var att beskriva hur personer med diabetes upplevde sin sjukdom utifrån kultur och hur sjuksköterskan kunde bemöta dessa olika personer. Metoden var en beskrivande litteraturstudie baserad på 10 vetenskapligt granskade artiklar. Resultatet visade att det fanns kulturella skillnader i upplevelsen av sjukdomen som i stort baserades på religion och tro. Det har även visat sig att det fanns obalans i mötet mellan personen och sjuksköterskan. För att balansera mötet behövde sjuksköterskan bland annat ta sig tid att lära känna personen.