Denna studie berör de regler och reglementen som behandlar ett passagerarfartygs Utkik, som återfinns i Transportstyrelsens författningssamling TSFS 2012:67. Dessa regler är framtagna av Transportstyrelsen och ska gälla för samtliga fartyg som seglar under svensk flagg. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur fartygens seniorbefäl tolkar och förhåller sig till ovannämnda regler. Undersökningen har genomförts genom intervjuer ombord på fem passagerarfartyg. Respektive intervju utfördes med ett seniorbefäl ombord på vardera fartyg.

Att kollidera är en av riskerna som föreligger då ett fartyg framförs till sjöss trots att det finns internationella regelverk, så som Sjövägsreglerna, enbart utformade för att förhindra detta. I denna kvantitativa litteraturstudie har det undersökts vilka avvikelser från Sjövägsreglerna som bidragit till kollision samt hur regelavvikelserna skiljer sig utifrån fartygstyp, tid på dygnet, sikt och bryggbemanning. Haverirapporter utarbetade från två haverikommissioner har undersökts och utifrån haverikommissionernas egna slutsatser om orsak till kollision har författarna sedan identifierat vilka Sjövägsregler fartygen avvikit från vid kollisionen. Två haverikommissioner valdes för att kunna jämföra om det finns skillnader i resultatet i deras utredningar. I en majoritet av kollisionerna hade fartygen avvikit från någon eller några av Sjövägsreglerna.

Denna studie undersöker om elever får möjlighet att tillgodogöra sig de redskap de enligt samhället behöver för att hantera historieämnet i historieundervisningen. Undersökningen är speciellt inriktad mot historieundervisningen i årskurs 7-9, och graden av samstämmighet mellan Lgr 11 samt läromedlen SO-Serien Historia och Utkik: historia. 7-9. är det som är i fokus. Undersökningen gjordes genom att de långsiktiga målen för historieundervisningen på grundskolan samt kunskapskraven för historia årskurs 9 kategoriserades i det Teoretiska ramverket för historiskt resonerande.

The thesis examines the crisis that the Swedish-flagged merchant marine underwent in the 1990s, that resulted in a narrow market for the Swedish-flagged fleet. In order to save the industry, the TAP- agreement was created, consisting of three parties, government- market and interest organizations.  Purpose in this thesis, is to exam how the TAP-agreement was carried out in relation to the parties, and how it correlates in relation to how the global political economy affected the Swedish maritime politics. Two questions are presented. Is the TAP agreement an expression of Swedish corporatism?  Which aspect of Global Political Economy is characteristic for the TAP agreement? A case study is preformed in three steps. The different parties of the TAP-agreement have been interviewed.  A comparative study of two Swedish crises has been performed, in order to establish the correlation between them, in regards to corporatism.  A survey, with the aim to pinpoint which aspect of Global Political Economy is characteristic of the TAP agreement. Findings in this thesis are that the TAP-agreement was designed through corporatism, and that the most important aspect of all, the Swedish flag was worth saving, for all parties. .