Denna uppsats handlar om huruvida dialektord fortfarande finns kvar i dagens gymnasieungdomars språk i Mönsterås och Kalmar. Syftet är att undersöka förekomsten av dialektord i ungdomarnas språk samt att se vilka av de undersökta orden som är mest och minst frekventa i deras ordförråd. För att ta reda på om ungdomarna använder dialektord genomförde jag en enkätundersökning i sammanlagt åtta gymnasieklasser i orterna. Enkäten innehöll 40 ord och varje ord följdes av tre frågor: de fick svara på om de hade hört ordet, själva skulle kunna använda det och om de vet vad ordet betyder.Resultaten mellan flickor och pojkar, gymnasieklasser och ursprung jämfördes. Flickor har fler dialektord i sitt ordförråd än pojkar.

I denna studie har det huvudsakliga syftet varit att undersöka hur de danska diftongerna i det fonologiska inventariet realiseras fonetiskt. De primära faktorer som har studerats är dels hur öppningsdiftongernas respektive slutningsdiftongernas "bana" ser ut, dels vilken variation det finns beroende på hur diftongen börjar eller slutar, dvs om t.ex [w]-läget kommer att uppnås oberoende av hur diftongen börjar, samt vilka effekter bakre [R] har på vokalerna.Materialet som låg till grund för undersökningen bestod av 37 rammeningar (det var . du sagde).

SammanfattningSyftet med studien var att undersöka tre andraspråkselevers situation på gymnasiet. De tre eleverna kommer från Afghanistan, och deras hemspråk dari är en dialekt av persiskan. En fråga var huruvida interferens från hemspråket kunde märkas i elevernas skriftliga och muntliga svenska. En andra fråga var på vilken nivå elevernas läs- och begreppsförståelse låg, och en tredje gällde vilka uppfattningar de hade om att lära sig svenska och att studera på gymnasiet. Slutligen söktes svar på hur lärare kan stödja eleverna i deras språkutveckling och därmed också i deras kunskapserövrande.Den metod som valdes var inspelning av intervjuer med eleverna för att få veta deras uppfattningar, samt kunna analysera uttal, syntax och form i talet och göra jämförelser med persiskan.

På Robotförsöksplats Norrland, RFN, i Vidsel, har flygplan och robotar utprovats sedan 1958. Provplatsen har Västeuropas största provområde över land, med en area på över 1600 kvadratkilometer. Radar, Kinoteodoliter, Telemetri och Kameror används för att övervaka provobjektens rörelser. Att kunna följa robotbanan och lagra positionsdata är en väsentlig del av provningsverksamheten.All positionsdata samlas in av ledningsprogramvaran, BAPS, och används för att i realtid presentera positionsdata på en karta till stöd för provledaren. Samma data kan sedan bearbetas för att generera mera exakta positionsuppgifter i efterhand.2001 infördes ett nytt geodetiskt referenssystem i Sverige, SWEREF99.