Bakgrund och problem: Efter att redovisningen i Sverige traditionellt sett inte gjort någonåtskillnad mellan olika typer av företag så tog Bokföringsnämnden 2004 initiativ till Kprojektetdär en uppdelning görs utifrån företagets storlek och associationsform. Det nyaregelverket för mindre aktiebolag, kallat K2, syftar främst till förenkling. En förändring somgör att bland annat företag verksamma inom programutveckling kommer att påverkas i höggrad är att egenupparbetade immateriella tillgångar inte längre tillåts att aktiveras.Konsekvensen därav är att det egna kapitalet och soliditeten minskar, vilket kan påverkasynen på företagets ekonomiska ställning.Syfte: Vårt syfte är att undersöka hur mindre företag av kategorin programvaruutvecklarepåverkas av övergång till K2 avseende immateriella tillgångar i årsredovisningen och vaddetta får för effekt på eget kapital och soliditetsmåttet.Avgränsningar: Vi har valt att begränsa studien till egenupparbetade immateriella tillgångar.Vidare kommer vi endast att undersöka aktiebolag som tillhör kategorin Utgivning av annanprogramvara (ej för dataspel), SNI-kod 58290.Metod: Angreppssättet i studien är kvantitativt, där vi hämtat relevant data från företagensårsredovisningar, vilket sedan sammanställts i tabeller och diagram. Nyckeltal ochförändringar i dessa vid övergång till K2 har beräknats.Resultat och slutsatser: En relativt liten andel av undersökt population kommer direktpåverkas vid en övergång till K2 avseende att egenupparbetade immateriella tillgångar intelängre tillåts aktiveras. Av de som påverkas så innebär övergången för flertalet en markantförändring i eget kapital och soliditetsmåttet.

I uppsatsen kopplas styrdokumentens uppmaning om undervisning kring intersektionalitet med det innehåll som finns i religionskunskapsläroböcker för gymnasiet som publicerats efter gymnasiereformen 2011. Syftet var att studera om läroböckerna tar upp intersektionalitet uttalat eller indirekt och/eller om de olika kategorierna kön, sexualitet, socioekonomisk bakgrund och etnicitet behandlas var för sig samt i vilka sammanhang det i sådana fall sker. Tre frågeställningar formulerades. Den första handlade om hur gymnasiets religionsläroböcker med Utgivning från och med 2011 beskriver förhållandet mellan världsreligionerna och kategorierna kön, sexualitet, socioekonomisk bakgrund och etnicitet. Den andra frågan handlade om i vilka andra sammanhang (kapitel) de olika kategorierna beskrivs i läroböckerna.

     Titel:Datum: 16/1-2009Ämne/kurs: Företagsekonomi, C-uppsats i redovisning, 15 pFörfattare: Hanna Ekdahl, Gabriel Oktay, Tigran ZacharjanHandledare: Ann Wetterlind DörnerBakgrund och problem: När banker lånar ut pengar tar de av de medel som kunder satt in på banken. För att skydda kunder måste banken ha en viss kapitaltäckning. På grund av behov av en mer anpassad riskkänslighet har nya kapitaltäckningsregler i form av Basel II tagits fram. Genom dessa regler samt ett internationellt anpassat regelverk vill vi undersöka hur banker värderar och hanterar sina lånefordringar.De frågeställningar som vi besvarar i uppsatsen är:? Hur värderar banker sina lånefordringar och hur hanteras de risker som en lånefordran för med sig?? Hur har Basel II bidragit till en bättre riskhantering av lånefordringar?? Är det skillnad nu när det råder lågkonjunktur?Syfte:Syftet med uppsatsen är att undersöka hur banker värderar och hanterar sina lånefordringar när Basel II har börjat gälla.

Denna uppsats reder ut vilken grund miljöundervisningen i grundskolans senare del har att stå på i form av formuleringar i internationella och nationella styrdokument. Har lärarna kännedom om dessa dokuments skrivningar om miljö? Uppsatsen ska också reda ut vilka aktörer i form av myn-digheter och miljöorganisationer som finns inom miljöundervisningen och om lärarna använder sig av dessa. Dessutom undersöks vad inom miljö som tas med i miljöundervisningen och hur väl detta stämmer överens med Agenda 21. Arbetet har utförts med en litteraturstudie och en enkätundersökning.

I dagens företagsklimat väljer allt fler bolag att notera sina aktier på en aktiemarknad. Det har tillkommit nya börslistor under senare år med regler som gör det enklare för många bolag att gå publikt. Att notera sig ses i allt större utsträckning som ett naturligt steg i ett företags utveckling. Några av de vanligaste anledningarna till att bolag noterar sig på en aktiemarknad att det blir lättare att finansiera tillväxt via Utgivning av nya aktier. Andra anledningar är ökad prestige samt en exit strategi för tidigare ägare.

Att göra böcker i digitala format är inte längre någon nyhet då det har förekommit länge. Den svenska marknaden har dock inte förflyttat fokus från den traditionella fysiska boken till de digitala formaten ännu. Den nya tekniken har potential att förändra marknaden och göra den mer kommersiell med fler alternativ till den traditionella boken och flera amerikanska storföretag har utvecklat affärsmodeller som utnyttjar detta. Den amerikanska försäljningen av e-böcker har under år 2012 gått om försäljningen för inbundna böcker. I Sverige var marknaden för e-böcker i början av 2012 inte större än 1,5 procent av bokmarknaden.För de svenska författare och bokförlag som vill utforska kommersiella strategier för Utgivning av e-böcker står främst nordamerikanska och några få svenska företag till buds med olika alternativ för Utgivningen.