Syftet med denna studie är att undersöka om det finns några mönster och samband i hur förskolepedagoger upplever förutsättningar för barns lärande beroende på ålderssammansättningen i gruppen. Studien är kvantitativ med webbenkät som metod för insamling av data från pedagoger. Undersökningen omfattar alla förskolor inom en kommun i Värmland, totalt 55 kommunala avdelningar och 144 pedagoger. Följande ålderssammansättningar ingår i studien: åldersindelade grupper, småbarnsavdelningar (1-3), avdelningar för äldre barn (3-5) och syskonavdelningar (1-5).Studien har sin utgångspunkt i interaktionistiska teorier, vilket innebär att förskolans verksamhet studeras utifrån olika samspelade aspekter, faktorer och nivåer. I studien ses förutsättningar för barns lärande i förhållande till förskolans kvalitet, vilken i sin tur tolkas som ett komplext fenomen som skapas i samspel mellan olika faktorer på struktur-, process- och resultatnivåer.

Stadsodling och förtätning är två högst aktuella ämnen idag inom hållbar stadsutveckling som har fått och får allt mer uppmärksamhet inom politiken och olika medier på senaste. Dessa ämnen är nära kopplade till den gröna miljön och dess betydelse för människa och miljö och utgör bakgrund för arbetet. Syftet med arbetet är att ta fram ett gestaltningsförslag till en fickpark med odlingstema på en offentlig plats i stadsdelen Limhamn i Malmö. Som inspirationskälla används fruktlunden som svar på odlingstemat. Huvudfokus ligger på parkens utformning, vilka element och funktioner som fickparken bör innehålla och vilket växtmaterial som kan vara lämpligt. Arbetet grundar sig på litteraturstudier inom ovan nämnda bakgrundsområden.

Denna rapport handlar om hur en applikation utvecklades för att samla prisinformation om en given marknad och sedan tillgängliggöra den på ett strukturerat sätt. Målet med detta är att en webbutik ska få en översikt över hur de förhåller sig till sina konkurrenter. Rapporten börjar med en kort beskrivning av hur planen för utvecklingen såg ut innan utveckling påbörjades. Den fortsätter sedan med en ganska detaljerad beskrivning av hur slutprodukten blev.Applikationen utvecklades i Java och drar till stor del nytta av trådning för en öka prestandan. Det gäller speciellt när det handlar om uppgifter som involverar kommunikation med källor på internet.

Syftet med denna studie är att redogöra för mitt karaktärsarbete under höstterminen 2012 med slutproduktionen ?Cosi fan tutte? av W. A Mozart.Frågorna i denna studie var: Vilka verktyg behöver operasångaren/sångerskan för att skapa en trovärdig operakaraktär anser regissören? Är de övningar och uppgifter vi fick göra innan repetitionsarbetet påbörjades baserade på någon specifik skådespelarteknik? Hur uppstod idén till att lägga in gudarna Venus och Mars som två nya karaktärer i ?Cosi fan tutte?? I denna uppsats har jag valt att använda mig av en kvalitativ intervju. I studien har jag intervjuat regissör Mira Bartov som regisserade ?Cosi fan tutte? vid Högskolan för scen och musik i Göteborg höstterminen 2012..

Detta examensarbete har genomförts i samarbete med Svero Lifting. Företaget säljer och utvecklar lyftanordningar. Svero Lifting arbetar idag med att reducera vikten på företagets komponenter genom ett materialbyte och har påbörjat utveckling av en ny lyftanordning, en blockvagn och ett snabblyftblock. Svero Lifting vill fortsätta utveckla företagets lyftanordning så att komponenterna i lyftanordningen passar varandra och utmärker sig på marknaden. Idag har Svero Lifting inga CAD-modeller eller ritningar på företagets produkter.Huvudsyftet med examensarbetet är att skapa en ny design av ett snabblyftblock.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka användbarheten av en webbapplikation som möjliggör beställning/bokning av taxi via Internet. De huvudsakliga frågeställningarna var: Vad har användare för förväntningar på tjänsten samt Vilka delar av webbapplikationen behöver förbättras? Ett tänka-högt protokoll användes där sex försökspersoner fick prova på att använda tjänsten via en dator och samtidigt resonera om applikationen. Resultaten visar att försökspersonerna förväntade sig en enkel, icke tidsödande tjänst, där de skulle behöva ange i stort sett samma uppgifter för att beställa en taxi via Internet som via telefon. Försökspersonerna upptäckte ett flertal förbättringsmöjligheter, vilka handlade om tydligare förklaringar/beskrivningar och gränssnittets design, främst gällande perceptionsproblem..

Hur en texts typografiska utformning påverkar hur enkel den blir att läsa är en fråga som har sysselsatt forskare under lång tid. Förhoppningen har varit att få en bättre förståelse för hur läsning går till och hur man bäst bör sätta text för att underlätta för läsaren. Ett problem har dock varit att skapa medvetenhet om forskningens resultat bland dem som arbetar med att sätta text.Tanken med detta examensarbete var att skapa en överblick av forskningen, med inriktning på hur mikrotypografin, det vill säga den typografi som berör detaljer i textens utformning, påverkar läsbarheten i brödtext. Efter litteratursökningar valdes tio vetenskapligt publicerade empiriska studier på detta område ut. Artiklarna beskrevs och diskuterades med hänsyn till deras metodik och deras resultat.

Syftet med studien är att beskriva informationschefers arbete i den moderna organisationen för att därefter analysera varför arbetssituationen är som den är och vilka konsekvenser det får. Författaren ger med utgångspunkt i resultaten förslag på åtgärder för att förbättra förutsättningarna för att åstadkomma god kommunikation inom organisationer.Studien bygger på kvalitativa intervjuer med fem informationschefer i skilda organisationer, detta för att få en bredd i materialet. Empirin behandlas med innehållsanalys.Bakgrunden till PR- och informationsbranschen pågående utveckling är det informations- och konsumtionssamhälle vi lever i. I teorikapitlet återfinns teorier om hur informationschefen och kommunikationsverksamheten bör fungera. Excellencemodellen spelar här en viktig roll.

Information är informationssamhällets hårdvaluta på samma sätt som industrier och deras produkter var för industrisamhället. Informationens höga värde gör att den är oerhört eftertraktad, så till den grad att regelrätta krig kan komma att utkämpas om den. Mindre krig på låg nivå pågår säkerligen redan i dag. Det huvudsakliga syftet med en sådan krigföring är att få tillgång till information samt se till att fienden inte får detsamma. Vapnen och skydden kan vara av fysisk, logisk och psykologisk art.

SammanfattningVår uppdragsgivare Metso Paper Karlstad AB är världsledande inom tillverkning av Tissue maskiner (tunn papper). Av Metso Paper fick vi uppgiften att utveckla en Mekanisk Slitter. En mekanisk slitter sitter monterad i slutet av en tissue maskin och har uppgiften att dela pappersbanan i flera delar beroende på hur många slittrar man valt att installera. Varför man delar pappersbanan är för att underlätta efterhanteringen av rullarna.Problemet med dagens Mekaniska Slitter är att den inte klarar av de säkerhetskrav som ställs för att få kunna vistas i området där den är installerad. Avståndet som klingan är oskyddad är för stort.

Syftet med detta arbete är att undersöka vilka huvudräkningskunskaper några elever i år 3 har. Vi har gjort en empirisk undersökning bestående av kvalitativa intervjuer och löpande observationer av 11 elever i skolår 3 och deras lärare. Vi ville kartlägga deras tankemetoder och strategier vid sju olika huvudräkningsuppgifter. Resultaten visade en stor spridning på eleverna. Några valde olika strategier beroende på uppgifterna, andra valde alltid samma metod och en tredje kategori hade svårigheter med att räkna uppgifterna utan hjälpmedel.

Undersökningens syfte är att ta reda på vilka räknestrategier som elever i skolår 1 och 2 använder då de löser additionsuppgifter. Syftet är att undersöka vilken variation av lösningsstrategier, som kan visa sig i en och samma klass. I undersökningen har det sammanlagt genomförts 13 kvalitativa intervjuer med elever från en klass, som både består av elever i skolår 1 och 2. Vid analysen av deras svar, som skett utifrån fenomenografin och variationsteorin har variationer i elevernas räknestrategier framkommit. Den vanligaste strategin i både skolår 1 och 2 visade sig vara ett- och ett räkning och då ofta tillsammans med fingerräkning, som ett konkret hjälpmedel.

Det svenska taktiska radiosystemet (TARAS) bygger på en tekniskt liknande arkitektur som NATOs system JointTactical Information Distribution System/Multifunctional Information Distribution System (JTIDS/MIDS). JTIDS/MIDShuvudsakliga tjänst är den taktiska datalänken link 16. En avsikt med uppsatsen är att visa på vilka likheter ocholikheter som finns mellan dessa två radiosambandssystem ur ett tekniskt perspektiv. På grundval av dessa likheteroch olikheter studeras hurvida det finns någon internationell anpassningsförmåga av TARAS-systemet motJTIDS/MIDS-systemet. En anpassningsförmåga som syftar till interoperabilitet för svenska flyg- och sjöstridskraftergentemot NATO.

Arbetet handlar om sjömätning, både hur det går till i dag och hur det gick till förr. Jag har också forskat i alternativa metoder som skulle kunna komplettera konventionell sjömätning.Syftet med mitt arbete var att ta reda på hur många oupptäckta grund det finns kvar i den Svenska skärgården.Metoden för att få fram bra och trovärdiga uppgifter har varit att intervjua personer som på ett eller annat sätt sysslar med sjömätning. För att kunna beskriva sjömätningens historia har jag tagit hjälp av litteratur.Resultatet av min undersökning är att sjökortet i huvudsak stämmer någorlunda med verkligheten. Det finns dock vissa undantag, ofta stämmer sjökortet sämre i skärgårdar där få yrkesfartyg opererar..

Rapporten redovisar utredning, skisser och det slutliga förslaget för en ombyggnation av en skollokal till ett science center.BakgrundFramtidsmuseet i Dalarna har under en längre tid varit i behov av en större lokal för att kunna expandera. En lämplig lokal i närheten av köpcentret Kupolen finns, då den har använts för undervisning och inte har genomgått någon större förändring sedan den byggdes i slutet av 70-talet, behövs en omfattande exteriör och interiör ombyggnation för att passa Framtidsmuseets behov.GenomförandeLokal- och byggprogram har framtagits genom att sammanställa beställarens krav och ambitioner med egen införskaffad information om lämplig innemiljö, med tanke på barns inlärning och gällande praxis för att göra byggnader tillgängliga och användbara för alla. Dessa har sedan omvandlats via olika skisser och utkast till ett färdigt förslag på ombyggnation av byggnaden till Framtidsmuseets nya lokaler.ResultatFörslaget innefattar Framtidsmuseets alla olika verksamheter, men även en sammanslagning med Kulturcentrum Asken inryms i förslaget. Förslaget är anpassat efter barns behov av att ha ett ljust och stillsamt inneklimat för att lättare kunna lära sig de kunskaper som Framtidsmuseet och Kulturcentrum Asken förmedlar. Museet har även utformats med tillräckliga passagebredder och minimala nivåskillnader etcetera för att kunna användas till fullo av alla besökare.