Aspholmen är ett av Örebros största verksamhetsområden, beläget nära Örebro city. När stadsdelen började utvecklas som ett industriområde under 1950- och 60-talen låg området i stadens ytterkant. I och med att Örebro vuxit har dock områdets placering förändrats från att ha varit perifer till att ha blivit central. Detta har inneburit att tyngre industriverksamheter i allt större omfattning flyttat ut från stadsdelen till lägen utanför staden. Allt fler företag som bedriver kontors- och handelsverksamhet har i sin tur flyttat in.

Johan Klings debutroman Människor helt utan betydelse har fått epitetet flanörroman i många artiklar och recensioner. Den är, i likhet med Hjalmar Söderbergs flanörroman Förvillelser, hans debutroman. Klings bok utspelar sig vid millennieskiftet, Söderbergs vid sekelskiftet. Detta väckte ett intresse hos mig och de frågor som kom upp var vad som definierar en flanörroman som genre och om det var en tillfällighet att flanörromanen dyker upp igen efter 100 år. En annan fråga som kom upp var vilka skillnaderna och likheterna skulle kunna vara.

I arbetet med att ta fram en detaljplan medverkar flera olika aktörer med olika intressen. En stor del av dagens detaljplanering görs med initiativ från privata byggherrar som ofta är aktiva i arbetet med att ta fram den aktuella detaljplanen. En aktiv byggherre har större möjlighet att påverka planens utformning och kan i vissa fall även påverka processen. Denna påverkan kan ha olika omfattning och kan ha både en positiv och en negativ inverkan. Syftet med detta examensarbete är att undersöka på vilket sätt en aktiv byggherre kan påverka en detaljplans bestämmelser och utformning.

Studiens syfte är att beskriva erfarenheter och upplevelser hos förskollärare av samverkan och samsyn mellan förskola och förskoleklass, samt hur processen kring barns övergång mellan de båda instanserna kan komma i uttryck. För att precisera mitt syfte har följande frågeställningar varit centrala: Hur ser förskollärare i förskola och förskoleklass på samverkan mellan förskola och förskoleklass? Hur förbereds barnen inför förskoleklass/skola och hur tänker förskollärare runt övergången mellan förskola och förskoleklass? Vad upplever förskollärarna som positivt respektive problematiskt i processen? Vad ser förskollärarna för utvecklingspotential i samverkansarbetet?Forskningsansatsen är etnografiskt inspirerad där studiens utformning har grundat sig i en kvalitativ metod där intervjuer med förskollärare verksamma i förskola eller förskoleklass genomförts. Frågorna hade karaktären av att vara öppna i sin utformning och svaren blev därefter detaljerade och omfångsrika. Tolkningsansatsen för studien har utgått från det sociokulturella perspektivet och resultatet av intervjuerna har satts i relation till tidigare forskning och styrdokuments skrivningar.Resultatet av studien visade på en samverkan mellan förskola och förskoleklass som är förbundet med den överskolning som verksamheterna planerar för då barnet ska lära känna sin nya förskoleklassmiljö.

Begreppet ?fickpark? är en direktöversättning från det engelska ordet ?pocket park?vilket för det mesta syftar på en liten park med mycket innehåll. Det är ett relativt nytt begrepp inom den svenska planeringen. Den kommun som i Sverige jobbat mest aktivt med fickparker är Enköping. Parktypen kan vara användbar i takt med att städerna förtätas.

Arbetet är en undersökning av vilken isoleringsgrad i klimatskal som leder till den lägsta livscykelkostnaden för ett prefabricerat småhus över en 50 års period. Arbetet är utfört åt husleverantören Arkos International AB som bygger och levererar prefabricerade hus.Undersökningen är avgränsad till att endast undersöka variationer i klimatskalets ytterväggar och fönster. Resterande byggnadsdelar utgår från deras typiska utformning vid en vanlig beställning till Arkos. Undersökningen tar hänsyn till var i Sverige huset byggs och vilken uppvärmningsform som nyttjas. Detta för att försöka få resultatet relevant för kunder i hela Sverige.

Syfte: Syftet var att studera hur lärare verksamma inom grundskolans senare år erfar och hanterar specialpedagogisk handledning.Teori och metod: Studien vilar på hermeneutisk forskningsansats och studien är genomförd som en kvalitativ studie med intervjuer med åtta lärare yrkesverksamma inom grundskolans senare år.Resultat: Handledningens utformning beskrivs av lärarna variera beroende på arbetsplats, uppdrag och handledare. Vissa organisationer har ett inarbetat system för handledning, där handledning finns som ett naturligt inslag i verksamheten, medan andra organisationer normalt inte tillämpar handledning. Studien visar på en distinktion mellan individuell konsultativ handledning och grupphandledning. Dessa två handledningsformer skiljs åt i syfte, initiering och utformning.Denna studie visar att handledarens roll kan ha stor påverkan på lärarnas lärande i relation till handledning. Samtliga lärare beskriver att handledning där handledaren intar en önskad roll fyller en trygghetsskapande funktion både i gruppen och i relation till den egna yrkesrollen, samtidigt som yrkeskompetensen och tilliten till den egna yrkesrollen hos lärarna ökar.

2007 gjorde Uppsala studentkår en enkät om cykeltrafiksäkerhet riktad till sina studenter. I enkäten framkom att studenterna var missnöjda med ett antal korsningar och även med underhållet av stadens cykelnät. I mitt kandidatarbete har jag samtalat med ett antal berörda tjänstemän, upprepat enkäten samt bedrivit litteraturstudier. Därefter har jag resonerat kring hur man skulle kunna underlätta för studenter att färdas med cykel i Uppsala. Resultatet är en sammanställning av hur Uppsala kommuns arbete med några cykelrelaterade frågor är upplagt och hur det fungerar i dag samt ett antal förslag till förbättring.

Sammanfattning Helsingborg är i behov av att växa. Detta beror bl.a. på dess geografiska placering i centrum av Öresundsregionen. Som en av de större städerna i denna till innehållet växande landsdel är framtidsutsikter extra goda. Av den anledningen förutspås befolkningsantalet fortsätta stiga och behoven öka.

Världen står inför ett klimat i förändring. Redan idag märker vi av dessa förändringar och då främst i form av temperatur- och nederbördsförändringar. Den nederbörd som faller över en, av människan, bebyggd miljö osynliggörs snabbt och leds effektivt bort i underjordiga ledningar för att slutligen hamna i våra sjöar och vattendrag eller i ett reningsverk. Förutom att dessa traditionella kommunala ledningssystem inte är ekologiskt hållbara så är de dessutom underdimensionerade och uttjänta och klarar inte av de flödesvariationer som uppstår vid extrema skyfall, vilket resulterar i översvämningar och bräddning av avloppsvatten i sjöar och vattendrag. Det har byggts och byggs fortfarande ett samhälle som är ytterst väderberoende och sårbart.

Uppsatsens syfte har varit att konkretisera vad en socialt hållbar utveckling skulle kunna betyda för det sociala arbetets vardag. Vilken plats socialarbetarna har att fylla och vilken typ av praktik som skulle utformas om syftet var att främja en socialt hållbar utveckling. För att bryta ner syftet med uppsatsen i mer lätthanterliga bitar har jag formulerat ett antal frågeställningar; -Vad betyder begreppet socialt hållbar utveckling? -Vilken roll skulle det sociala arbetet kunna ha i en socialt hållbar utveckling?-Vilka kompetenser och konkreta handlingar behövs hos den enskilda socialarbetaren för att socialt arbete ska vara del i en socialt hållbar utveckling?.

Detta arbete behandlar operatörers informationshantering och problemlösning på en arbetsplats som utmärks av en hög grad av automatisering och datorisering. Automatisering innebär att det tillkommer ett system mellan operatörerna och deras arbetsuppgifter. Gränssnittet är den yta som finns mellan operatören och systemet, och det är gränssnittet som avgör vilka systemtjänster som operatörerna kan använda. Utformningen av gränssnittet är således betydelsefullt för hur väl operatörerna kan utföra sina arbetsuppgifter.För att studera samspelet mellan operatörerna och gränssnitten har jag gjort en utforskande undersökning. Denna bygger på en fallstudie av ett arbetsområde på vevstakslinjen på Volvo Personvagnar Komponenter AB, Flobyfabriken.

Denna studie är en undersökning av vilka grunder som den lokala Agenda 21-handlingsplanen för Linköpings kommun vilar på och hur genomförandet av mål ser ut. Jag har i min undersökning utgått från en kvalitativ textanalys. Syftet med studien var att granska energisektorns målformuleringar och målgenomförande samt att se om dessa kunde kopplas till nationella och internationella utgångspunkter. Studien syftar även till att utreda hur framtagandet av handlingsplanen fortskridit och vilka nationella och internationella mål som kan kopplas till detta arbete. Det som framkom avmin undersökning är att kommunens arbete med att identifiera handlingsplanens olika sektorsområden och visioner till stor del utgått från kommunens tidigare miljöarbete.

Sammanfattning Analys Marieholm ligger i ett storskaligt landskap i Göta älvs dalgång endast 3km nordöst från Göteborgs centrum. Denna lokalisering sågs som ocentral när området exploaterades i början av 1900-talet. Sedan dess har Göteborg vuxit och Marieholms läge anses nu mer centralt. Den industriella användningen har format området vilket får en rad konsekvenser. Kommunikationerna domineras av bil och tågtrafik med motorvägen mot Karlstad som det dominerande inslaget.

Så länge översiktsplanernas innebörd och konsekvenser tydligt går att utläsa har kommunerna stor frihet att utforma planerna som de själva önskar. Detta medför att översiktsplaner kan se väldigt olika ut. På senare tid har teknikutvecklingen medfört nya möjligheter att hantera och presentera geografisk information vilket fått betydelse för utformning av översiktsplaner. Ett utvecklingsområde handlar om att göra kommunikationen med interaktiva kartor tillgänglig för en bredare allmänhet. Syftet med examensarbetet är att studera hur översiktsplaner kan presenteras med interaktiva kartor samt undersöka vad man som planerare bör tänka på vid den interaktiva kartframställningen.