Sök:

Sökresultat:

3153 Uppsatser om Utformning av bostäder - Sida 33 av 211

Skyltfönstret : VÀgen till konsumenten

Stora butikskedjor anvÀnder sig utav en visual merchandiser. De grundar sin utbildning pÄ forskning och konceptlitteratur som anger regler och riktlinjer för hur ett skyltfönster ska utformas pÄ ett tilltalande och effektivt sÀtt för att skapa uppmÀrksamhet samt förmedla butikens image. Denna rapport undersöker vikten och anvÀndandet av denna typ av litteratur och teorier hos mindre privatÀgda butiker. Riktlinjer för denna rapport utgÄr frÄn frÄgestÀllningen: Hur skiljer sig mindre butikers utformning av skyltfönster frÄn teori?De gemensamma nÀmnarna för författarna till litteraturen handlar om fÀrg, ljus, gruppering, sinnen och skyltfönstrets primÀra egenskaper.

Det ska va gĂŽtt Ă„ leva : En studie om betydelsen av att delta i en framtidsverkstad

Det övergripande syftet med denna litteraturgranskning Àr att ta reda pÄ hur idrotten har förÀndrats i lÀroplanen frÄn 1962 till 2011 och studien tar Àven upp hur lÀroplanerna har utvecklats ur ett samhÀllsperspektiv. Studien visar att Àmnet idrott har genomgÄtt en tydlig förÀndring och att skid- och skridkoÄkningen har försvunnit ur lÀroplanen sakta men sÀkert. I resultatdelen tas det Àven upp hur samhÀllet har haft en bidragande faktor till lÀroplanens utformning. Metoden till arbetet Àr en litteraturgranskning dÀr lÀroplanerna sÀtter grunden för studien. För att stÀrka resultatdelen sÄ har Àven en innehÄllsanalys anvÀnts för att förtydliga skid- och skridskoÄkningens förÀndring..

Ökar deltagande i aktivitetsgarantin möjligheten till arbete? : En utvĂ€rdering av ett arbetsmarknadspolitiskt program i Sverige

Aktivitetsgarantin Àr ett arbetsmarknadspolitiskt program som startades i Sverige den första augusti Är 2000. I den hÀr uppsatsen skattas aktivitetsgarantins effekt pÄ sannolikheten att erhÄlla arbete. För att utvÀrdera den genomsnittliga effekten anvÀnds en matchningsestimator eftersom programmet inte hade en experimentell utformning. De empiriska resultaten Àr nÄgot varierande, men ett entydigt stöd för att deltagande i aktivitetsgarantin medför ökad sannolikhet till arbete Àr svÄrt att finna. DÀremot visar det sig att om arbetslösheten fortgÄr under Ätminstone 6 mÄnader efter samplingsperioden hittas positiva effekter av deltagande i aktivitetsgarantin..

Logistikledning vid svenska internationella insatser

Uppsatsens syfte Àr att verifiera alternativt falsifiera hypotesen: Svensk logistikledning av förband,ingÄende i internationella operationer, kan genomföras pÄ ett likartat sÀtt oberoende av omoperationen leds av FN eller NATO. Detta har gjorts med den rationalistiska organisationsteorinsom den bÀrande teorin.I uppsatsen besvaras delfrÄgorna-PÄ vilket sÀtt pÄverkar eventuella skillnader i logistikledningsprinciper i FN respektive NATO,svensk logistikledning?-I vilken utstrÀckning pÄverkar gÀllande styrdokument Försvarsmaktens utformning avlogistikledning vid internationella operationer?Dessutom analyseras begreppet logistikledning genom att svara pÄ frÄgan: Vad Àr logistikledning?.

Den hÄllbara staden : HÄllbarhetscertifiering ur stadsdelsperspektiv

Begreppet hĂ„llbar utveckling har de senaste Ă„rtiondena varit ett aktuellt Ă€mne. En hĂ„llbar utveckling utgörs av ekologiska, ekonomiska, sociala och kulturella dimensioner. LĂ€nge har material och byggnader kunnat miljöcertifieras. Idag utvecklas certifieringssystem som gör att hela stadsdelar kan hĂ„llbarhetscertifieras, vilket kan vara ett led mot hĂ„llbara stĂ€der. År 2010 startades utvecklingsprojektet HCS ? HĂ„llbarhetscertifiering av stadsdelar.

Webbutveckling och agila arbetsmetoder : erfarenheter frÄn projekt inom programvaruutveckling

Rapporten beskriver framtagandet av en webbshop för glasögonförsÀljning. LÀsaren fÄr ta del av lÀrdomar om hur det fungerar att arbeta efter den agila projektmodellen Scrum i praktiken och förslag till hur metodiken kan anpassas för effektiv anvÀndning i ett utvecklingsteam. Vidare diskuteras Àven hur sammanslagning av flera projektmodeller kan ske för att skapa en mer produktiv projektmiljö. Lösningar till tekniska problem som uppstÄtt under projektets gÄng presenteras och diskuteras utifrÄn ett utvecklarprespektiv. Vidare presenteras en marknadsundersökning dÀr kundsegmentet identifieras och analyseras för utformning av slutprodukten. UtmÀrkande för slutprodukten Àr en smidig och enkel köpprocess uppdelad i tre enkla steg. .

Belöningssystem i kooperativa företag : En studie om förÀndring av belöningssystemet i ett kooperativt dagligvaruhandelsföretag

Belöningssystem och dess utformning diskuteras bÄde i organisationer samt forskningsvÀrlden. Att utforma ett fungerande belöningssystem Àr problematiskt och det Àr mÄnga faktorer att ta hÀnsyn till. Butiken och dess miljö Àr en viktig faktor i ett dagligvaruhandelsföretag för att skapa bÀsta upplevelsen för kunden. Butikschefen ansvarar för att skapa detta samt för att butiken ska fungera systematiskt. Men hur Àr ett belöningssystem utformat till butikschefer i ett dagligvaruhandelsföretag? NÀr belöningssystem utformas finns risken att det inte leder till önskande beteenden.

Utformning av kravspecifikation samt utvÀrdering av systemalternativ vid upphandling av standardsystem

id förvÀrvande av ett nytt informationssystem blir det allt vanligare att man vÀljer ett standardsystem före ett egenutvecklat system. Med denna undersökning vill jag belysa hur en kravspecifikation bör utformas samt hur utvÀrdering av olika standardsystemalternativ mot denna kravspecifikation bör utföras.Undersökningen har utförts i form av en litteraturstudie dÀr tre olika kÀllor har ingÄtt. Syftet Àr att belysa likheter samt skillnader hos kÀllorna som ingÄr i undersökningen med avseende pÄ ovanstÄende problem. Detta har resulterat i att jag har tagit upp de mest framtrÀdande likheterna och skillnaderna mellan de olika kÀllorna med avseende pÄ de problem jag har undersökt.NÀr det gÀller utformning av kravspecifikation Àr den mest framtrÀdande likheten att samtliga kÀllor pÄpekar vikten av att urskilja de krav som Àr absolut nödvÀndigt att systemet klarar bland samtliga krav. Det gör att arbetet med utvÀrderingen av de olika standardsystemalternativen underlÀttas.

AnvÀndning av trafiksignaler och förÀndrad utformning för att öka kapaciteten i cirkulationsplatser

Det har byggts mÄnga rondeller under senare delen av 1990-talet och början av 2000-talet för att skapa bÀttre trafikmiljöer, minska fördröjningar och öka flexibiliteten i korsningar. I cirkulationsplatser med hög belastning och ojÀmna flöden kan det dock uppkomma en del problem. Ett av dessa problem kan vara att stora överordnade flöden genom rondeller blockerar trafik frÄn mindre infarter sÄ att lÄnga köer bildas. I denna rapport analyseras olika ÄtgÀrder, som införandet av trafiksignaler och förÀndrad utformning, för att se om förbÀttringar Àr möjliga. Examensarbetet har lett till en god inventering och ökad kunskap kring problematiken kring cirkulationsplatser.Presentationen av examensarbetet Àr uppdelat i fem delar:Litteraturstudien gav intressant kunskap om möjligheterna med att anvÀnda trafiksignaler och fysiska förÀndringar för att öka kapaciteten i en hÄrt belastad cirkulationsplats.

Ombyggnadsförlag för Alneskolans slöjdsal

Alneskolans slöjdlÀrare Sara Edström anser att deras trÀ- och metallslöjdssal upplevs som trÄng, Àr oÀndamÄlsenlig och har brister utifrÄn de gÀllande arbetsmiljökraven.Syftet med denna rapport Àr att slöjdlÀraren ska fÄ ett underlag som visar hur slöjdsalen kan utformas för att bli effektivare, trevligare och uppfylla gÀllande lagar och rekommendationer. Underlaget som kom att innehÄlla en planritning, rivningsritning, rumsbeskrivning och en kostnadsberÀkning, ska sedan anvÀndas för att fÄ till en verklig förÀndring av slöjdsalens utformning.Utformningen grundades pÄ boverkets byggregler, arbetsmiljöverkets rekommendationer och slöjdlÀrarens anvisningar.Resultatet visade att slöjdsalen kan utformas sÄ att den blir mer effektiv, trevligare och sÀkrare. Till en kostnad av 125 000 kr kan lokalen utformas sÄ att den uppfyller alla regler och rekommendationer samt de flesta av anvisningarna som angivits. .

I vegetationens mörka vrÄr : en studie om vegetationens utformning för att öka upplevelsen av trygghet i de tÀtortsnÀra bostadsomrÄdena.

Litteraturstudien tar upp Àmnet trygghet, dÀr mÄlet har varit att förklara vad det Àr som uppfattas som otryggt i de vegetativa miljöerna samt hur vi i dagens samhÀlle bÀst kan arbeta med den angrÀnsande vegetationen till gÄng- och cykelbanor för att öka tryggheten dÀr. En empiriska studien som gjorts Àr baserad pÄ tre gÄng- och cykelstrÄk i Lomma kommun. Platsernas vegetation har inventerats och problem ur ett trygghetsperspektiv har noterats, och utifrÄn det har förslag pÄ ÄtgÀrder angetts. Den slutsats som kunnat dras Àr att kontinuerlig skötsel av vegetationen pÄ en plats Àr ett krav för att kunna behÄlla en struktur och kvalité som inte upplevs som otrygg.

Visuell kommunikation i kinesisk kultur - en tolkningsfrÄga

För vÀsterlÀndska företag som etablerar sig pÄ den kinesiska marknaden kan kulturskillnader göra det svÄrt att nÄ kinesiska konsumenter med standardiserad global marknadskommunikation. Kultur- och sprÄkskillnader bidrar till att reklambudskap kan tolkas annorlunda i Kina. Vi har utifrÄn ett hermeneuistiskt perspektiv undersökt vilka aspekter företag bör ta i beaktning vid utformning av reklam för den kinesiska marknaden. Det empiriska materialet har insamlats via djupintervjuer som har analyserats utifrÄn kultur- och kommunikationsteorier. Företag som ska etablera sig i Kina bör beakta den kinesiska kulturens vidskeplighet, val av humor, sexistiska budskap, översÀttingar, samt funktionell/emotionell reklam.

Det enskilda vÀgnÀtets formella handlÀggning och utformning vid framdragning av fyrfÀltsvÀg : E6 (GlÀborg - Rabbalshede)

DÄ en större vÀg byggs försvinner möjligheten för mÄnga enskilda vÀgar att naturligt ansluta till denna större vÀg. Mitt arbete har varit att undersöka hur man kan lösa detta pÄ bÀsta sÀtt för alla parter. Jag har dÀrför undersökt och jÀmfört olika förvaltningstyper vid anlÀggande av ersÀttningsvÀgar och kommit fram till att de tre vanligaste sÀtten Àr enskild förvaltning, gemensamhetsanlÀggning med delÀgarförvaltning och gemensamhetsanlÀggning med föreningsförvaltning. I detta arbete har Àven ingÄtt att sÀtta mig in i ett antal lagar och bestÀmmelser för att undersöka med vilken rÀtt en befintlig vÀg kan Àndras eller en ny vÀg anlÀggas. Slutligen har jag stÀllt fördelarna mot nackdelarna med de olika förvaltningstyperna..

Barns lek och fysiska aktivitet pÄ skolgÄrden : En studie om betydelsen av tvÄ skogÄrdars utformning

SammanfattningSyfte och frĂ„gestĂ€llningarSyftet med denna studie Ă€r att undersöka vilken betydelse skolgĂ„rdarnas utformning har avseende lek och fysisk aktivitet för elever i Ă„rskurs F-3 pĂ„ tvĂ„ skolor.Hur bidrar skolgĂ„rden till lek och fysisk aktivitet?Hur upplever lĂ€raren att skolgĂ„rden fungerar för utomhusaktiviteter?MetodUndersökningen genomfördes med hjĂ€lp av metoderna observation och intervju pĂ„ tvĂ„ skolor i Stockholm, en skola i vĂ€stra respektive östra Stockholm. Skolorna kallas VĂ€stskolan och Östskolan i detta arbete. TvĂ„ raster pĂ„ VĂ€stskolans gĂ„rd och tvĂ„ raster pĂ„ Östskolans gĂ„rd observerades. Totalt intervjuades tvĂ„ lĂ€rare i idrott och hĂ€lsa, en lĂ€rare pĂ„ respektive skola, som Ă€r involverad i rastverksamheten.

Pedagogers professionella sprÄk

Syftet Ă€r att undersöka och reflektera kring pedagogers sprĂ„k i arbetet med utvecklingssamtal och individuella utvecklingsplaner, pedagoger emellan samt mellan pedagoger och förĂ€ldrar. Efter en litteraturgenomgĂ„ng som fokuserar diskurser, sprĂ„k och yrkessprĂ„k presenteras resultatet av sex kvalitativa, semistrukturerade intervjuer gjorda med pedagoger, yrkesverksamma i förskolan och grundskolan.Över etthundraĂ„ttio tusen pedagoger arbetar med barn och elever i Sverige. Har pedagoger i förskola och skola ett fungerande sprĂ„k? Finns behovet av ett yrkessprĂ„k? Ur specialpedagogiskt perspektiv beskrivs sprĂ„ket som ett viktigt redskap. Det har en avgörande roll för mĂ€nniskans förstĂ„else för vad som sker och för den roll hon fĂ„r i samspel med andra.

<- FöregÄende sida 33 NÀsta sida ->